Arbetsmarknadens parter stödjer regeringens nya arbetsmiljöstrategi. Men de vill att arbetsmarknadsdepartementet samarbetar mer med de andra departementen om arbetsmiljö. Det framgick vid en debatt med parterna som arrangerades på AFA Försäkring.
Regeringen har gjort en stor satsning på arbetsmiljön genom sin nya arbetsmiljöstrategi, som de lanserade i januari 2016. Strategin handlar framför allt om tre stora områden:
- Nollvision mot dödsolyckor och ett förebyggande arbete mot arbetsolyckor
- Ett hållbart arbetsliv för både yngre och äldre
- Att stärka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
Regeringen stärker bland annat stödet till arbetslivsforskning, till regionala skyddsombud och till nya uppdrag för Arbetsmiljöverket.
Irene Wennemo, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, berättade om den nya arbetsmiljöstrategin på ett seminarium på AFA Försäkring den 11 mars. Till seminariet var också Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter inbjudna för att ge sin syn på satsningarna.
Erna Zelmin, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, uppskattade den höjda ambitionsnivån. Men hon oroade sig för att regeringen har gett så detaljerade uppdrag till Arbetsmiljöverket.
– Vi har fått 33 nya uppdrag, men inga stora extra resurser. Ingen av frågorna innebär egentligen något nytt för oss, utan vi jobbar redan med alltihop. Vi får inte låta detaljstyrningen överskugga strategin och det långsiktiga arbetet, sa hon.
Parterna överens
Arbetsmarknadens parter berömde på det hela taget regeringens nya strategi för arbetsmiljö. Alla stödde helhjärtat att regeringen inom ramen för strategin också har tillsatt en utredning om ett nytt nationellt centrum för arbetsmiljöforskning. Det behövs i dagens föränderliga arbetsliv, tyckte samtliga sju representanter från både fack- och arbetsgivarorganisationer. De uppskattade också att regeringen kommer att bjuda in parterna till ett dialogforum för regelbundna samtal om arbetsmiljö.
Men de saknade också flera ingredienser. Carina Lindfelt från Svenskt Näringsliv, Caroline Olsson från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Torbjörn Johansson från LO, tyckte alla tre att frågan om en bra arbetsmiljö borde kopplas ihop med flera samhällsfrågor som andra departement ansvarar för, till exempel utbildning och folkhälsa.
De nämnde glappet mellan utbildningar och många nyexaminerades tuffa möte med arbetslivet, som en viktig fråga att diskutera över departementsgränserna. Caroline Olsson från SKL påpekade att många utbildningar inte är anpassade till det nya, mer pressade yrkesliv som råder idag.
– Vi som arbetsgivare har ett ansvar att skapa en bättre introduktion till yrkeslivet och inte sätta de nya i arbetslivet på de svåraste uppgifterna, sa hon.
Mer kunskap om arbetsmiljöfrågor borde ingå i själva utbildningarna, tyckte Carina Lindfelt från Svenskt Näringsliv.
– 70 procent av våra medlemmar har högst tio anställda. De saknar ofta kompetens om arbetsmiljö, trots att de är intresserade och förstår att det är viktigt.
Psykosociala frågorna viktiga
Mycket i regeringens satsning handlar om den psykosociala arbetsmiljön, särskilt inom så kallade kontaktyrken. Lise Donovan från TCO påminde om att ohälsosam arbetsbelastning finns även inom tjänsteyrken.
Både hon och Karin Fristedt från SACO saknade en vision för den psykosociala arbetsmiljön, och jämförde med regeringens vision om nolltolerans mot dödsolyckor.
– För våra medlemmar är det de psykosociala arbetsmiljöfrågorna som dominerar. Var vill vi vara om fem år när det gäller de här frågorna? Sa Karin Fristedt.
Lise Donovan saknade också en diskussion om företagshälsovårdens roll inom rehabiliteringen. Allt fler sjukskrivs för psykisk ohälsa, sjukskrivningarna blir ofta långa och vägen tillbaka är vinglig och svår.
– Det är också en sådan där gränsöverskridande historia, sa hon och föreslog att arbetsmarknadsdepartementet skulle bjuda in socialdepartementet till samtal.
Parterna saknade också visioner i arbetsmiljöstrategin om vad som kan vara ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv.
De flesta som arbetar nu kommer att behöva arbeta längre för att få en bra pension. Alla kommer inte att orka arbeta med samma sak hela livet. Därför måste det finnas utrymme för att vidareutbilda sig och byta yrke under sitt arbetsliv, menade Caroline Olsson från SKL.
– Arbetslivet kräver ett mycket mer flexibelt system i framtiden. Folk kommer att behöva byta yrke för att orka jobba till 70 år. Då måste det vara möjligt att vidareutbilda sig.
Tar med sig kritiken
Parterna var påfallande överens om både kritiken och förslagen till förbättringar. Irene Wennemo, statssekreterare, tog emot synpunkterna med många tack och en skämtsam kommentar:
– Den stora fördelen med att prata arbetsmiljö med parterna gemensamt så här, är att alla är så överens – fast det är jobbigt när alla kommer med samma kritik! Men det är förstås också en styrka. Jag kommer att ta med mig era synpunkter och vi på arbetsmarknadsdepartementet ska fundera ordentligt på dem.