Möjlighet att påverka: nyckeln till arbetsglädje i socialtjänsten

Möjlighet att påverka, reflektionstid och hund på jobbet. Det är några saker som gör att socialtjänstens medarbetare trivs. Här berättar två socialtjänster om hur de har arbetat för att skapa en meningsfull arbetsmiljö.

– ­Det som går igen är att skapa meningsfullhet, skapa tillit och tidigt stöd.

Det säger Rebecca Hedenstedt, tidigare processledare i Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning, i slutet av ett långt seminarium om arbetsmiljön i socialtjänsten.

Under seminariet, arrangerat av Sveriges Kommuner och Regioner, berättar representanter från några olika kommuner om hur de har organiserat om sin socialtjänst för att skapa värde både för brukare och medarbetare.

Omställningen görs bland annat för att anpassa verksamheten till den nya socialtjänstlagen, som sannolikt kommer att vara på plats inom två år.

Men omställningen görs också för medarbetarnas arbetsmiljö. Rúna i Baianstovu, lektor i socialt arbete på Örebro universitet, har forskat på vad som gör att socialsekreterare trivs och stannar kvar på jobbet. Det är bland annat viktigt att man känner att man gör skillnad, att man får tid att reflektera, och att man har handlingsutrymme att fatta egna beslut.

– Nyckelfrågan är ifall man respekteras som ett tänkande subjekt i arbetet, eller ifall man bara är en utbytbar tjänsteperson.

Vällingbyteamet: flexibla arbetssätt och tidiga insatser

Rebecca Hedenstedt jobbade tidigare som processledare för ett projekt i Hässelby-Vällingby, där de under en tid bröt ut en grupp socialsekreterare till det så kallade ”Vällingbyteamet”.

I Vällingbyteamet följde samma socialsekreterare en person under hela kontakten med socialtjänsten. Socialsekreteraren hade en flexibel roll; kunde träffa familjer där det passade dem och skräddarsy insatser utifrån deras behov. I teamet jobbade man också mycket med sitt bemötande: använde ett språk som inte var så byråkratiskt, var personlig och lyfte föräldrarnas styrkor.

Man skulle också erbjuda stöd tidigt. Och det spelade ingen roll om det var biståndsbedömt eller inte – det var ändå samma person som gick in och gav stödet.

– Då kunde man passa på när det fanns ett motivationsfönster öppet.

”Roligt att vara socialsekreterare”

Under seminariet visade Rebecca Hedenstedt en film, som togs fram av stadsdelsförvaltningen för att ge en bild av syftet med Vällingbyteamet och medarbetarnas upplevelser. Så här berättade en av socialsekreterarna, vid namn Inger, i filmen:

– Att kunna finnas med hela vägen, att vara flexibel utifrån vad folk behövde och ville ha själva. Att direkt kunna sätta in ett stöd, utan att vänta på att någon annan skulle ta över. Det var en enorm styrka. Vi upplevde att det var flera familjer där det hade varit fullkomligt låst tidigare, men där vi fick till ett samarbete som gjorde att de tog hjälp av oss.

Kollegan Bahar fyllde på:

– Det har varit roligt att vara socialsekreterare i sådana ärenden. För vi har kunnat vara trygga med att vi gör förändring.

Vi har kunnat vara trygga med att vi gör förändring

Efter att projektet avslutats hade man inte möjlighet att fortsätta med arbetssättet. Eftersom fler tackade ja till insatser, och fler tidiga insatser genomfördes, rymdes det inte inom ordinarie budget. Dessutom hade man personalbrist. Nu jobbar Hässelby-Vällingby i stället med att lära sig och implementera de bästa lärdomarna i sitt ordinarie arbetssätt.

Flyttade ut i samhället

En annan av seminariets deltagare var Mikael Kurdali Jonsson. Han är enhetschef på socialtjänsten i Lövgärdet, ett område som ligger längst upp i norr i Göteborgs kommun.

I området, som klassas som särskilt utsatt, finns det flera problem, såsom desinformation, kriminalitet och våld inom familjerna. 2018 flyttade man hit socialkontoret från centrala Göteborg, för att kunna jobba nära invånarna. Man vill att de ska söka sig till socialtjänsten, för att få stöd och hjälp så tidigt som möjligt.

För att skapa tillit samarbetar man nära med många andra aktörer – som skolor, förskolor, BVC och föreningen ”tidigt föräldrastöd” som har kulturtolkar.

– Vi kan inte lösa familjernas behov själva utan vi måste samverka med andra aktörer. Där vi sitter nu har vi BVC, öppen förskola, fritidsgård, skola och vårdcentral inom 45 sekunders gångavstånd.

Och arbetssättet fungerar: många fler invånare söker stöd tidigt. Men det är också viktigt för medarbetarnas trivsel, vilket visar sig på till exempel medarbetarenkäterna.

Inre och yttre motivation

Mikael Kurdali Jonsson menar att det som gör att medarbetarna trivs går att dela upp i två kategorier: inre och yttre motivation.

– Inre motivation är om arbetet i sig är uppfyllande. Att man tycker att man gör ett bra jobb som stämmer överens med varför man sökte jobbet. Att den egna kompetensen används.

Om man upplever att jobbet är meningsfullt så stärks det också om kollegorna upplever att det är meningsfullt

Det är också viktigt med kollegor.

– Om man upplever att jobbet är meningsfullt så stärks det också om kollegorna upplever att det är meningsfullt. Speciellt om de kan jobba i par och reflektera tillsammans.

Allt detta jobbar man med i Lövgärdet. För att ytterligare stärka meningsfullheten arbetar man också med positiva narrativ, till exempel på arbetsplatsträffarna. Man pratar om när man gjort skillnad, och ställer frågor som ”berätta om något du gjort som du är stolt över”.

Reflektionstid och hund på jobbet

Yttre motivation är något annat. Det kan till exempel vara hög lön. Det kan också vara möjligheten att få jobba hemifrån, eller möjlighet till reflektionstid på jobbet. På Lövgärdet får medarbetarna två timmars reflektionstid varje dag. Då kan de lära sig nya saker, reflektera eller återhämta sig.

Men det är något annat som väcker mest nyfikenhet hos andra arbetsplatser.

– Men det som vi har fått mest uppmärksamhet för är möjligheten att ha hund på jobbet. Det är en yttre motivation som inte kostar arbetsgivaren någonting. Det bidrar jättepositivt till stämningen på arbetsplatsen.