När önskade arbetstider skadar den som önskar

24 november 2015 Lästid: 7 min
Sammanfattning av artikeln

I vissa arbeten är det vanligt att själv sätta upp sina arbetspass. Kanske packar man ihop arbetstid för att få lång helgledighet, som tolvtimmarspass och morgonpass direkt efter kvällspass.

Forskningen visar att sådana arbetstider kan skada hälsan på sikt. Det gäller framför allt om dygnsvilan blir för kort.

Bristande sömn och återhämtning kan då leda till sjukskrivningar och olyckor. Arbetstidens förläggning är alltså en arbetsmiljöfråga. Arbetsgivarna måste förebygga att den leder till ohälsa.

– Det är alltför många, både arbetsgivare och fack, som hittills inte har sett arbetstidens förläggning som något som har med arbetsmiljö att göra, säger Göran Kecklund.
– Det är alltför många, både arbetsgivare och fack, som hittills inte har sett arbetstidens förläggning som något som har med arbetsmiljö att göra, säger Göran Kecklund.

Foto: Mats Utbult

Sammanfattning av artikeln

I vissa arbeten är det vanligt att själv sätta upp sina arbetspass. Kanske packar man ihop arbetstid för att få lång helgledighet, som tolvtimmarspass och morgonpass direkt efter kvällspass.

Forskningen visar att sådana arbetstider kan skada hälsan på sikt. Det gäller framför allt om dygnsvilan blir för kort.

Bristande sömn och återhämtning kan då leda till sjukskrivningar och olyckor. Arbetstidens förläggning är alltså en arbetsmiljöfråga. Arbetsgivarna måste förebygga att den leder till ohälsa.

När anställda själva får välja arbetstider blir schemat ibland hälsofarligt. Chefen har ett ansvar för att hindra människor från att ”tokjobba”. Det säger Göran Kecklund, forskare som i 25 år ägnat sig åt hur man förlägger arbetstid så att det minimerar hälsorisker.

Göran Kecklund arbetar på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och har länge samarbetat med Torbjörn Åkerstedt, som är Sveriges främste forskare när det gäller sömn och arbetsmiljö. Och det är just sömnen, och bristen på sömn, såväl kvalitet som mängd, som är den stora frågan när det gäller arbetstid på nätter, tidiga morgnar och kvällar.

Sätt gränser för det önskbara

Arbetstidens förläggning är ett av tre problemområden i Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (se faktaruta). Göran Kecklund gläder sig åt att föreskriften nu tydligt gör den här frågan till en arbetsmiljöfråga, som arbetsgivarna har ett ansvar för.

– Det är alltför många, både arbetsgivare och fack, som hittills inte har sett arbetstidens förläggning som något som har med arbetsmiljö att göra, säger han,

Skulle man bara se till anställdas hälsa, skulle man förstås inte ha något nattarbete, inte heller tidiga morgnar och sena kvällar. Framförallt nattarbete är helt mot människans biologi och riskerna är väl belagda i forskning. Men det finns ju en rad verksamheter där arbete måste pågå dygnet runt, som vård, omsorg och kollektivtrafik. Och då gäller det att minimera skadorna, och framförallt inte göra ont värre genom ogenomtänkta arbetstidsscheman, menar Göran Kecklund.

På många håll är det populärt med ”tvättstugemodeller” där de anställda själva får skriva upp sig på de arbetspass som de vill arbeta. Och så länge de anställda sagt att de är nöjda, har alltför många chefer avstått från att bry sig om konsekvenserna, konstaterar han:

– I teorin är det rätt att man ska få påverka sitt eget arbetstidsschema, för att få en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Men det måste finnas gränser, för det är inte ovanligt att anställda väljer att förlägga arbetstiden så att det skadar deras hälsa, framförallt på lång sikt.

Varning för rygg-mot-rygg-pass

Den viktigaste frågan här handlar om att få tillräckligt lång dygnsvila. Och en av de största fällorna är att individen packar ihop arbetstid så mycket som möjligt, för att sedan få så lång helgledighet som möjligt. Det kan man göra genom långa arbetspass, tolv timmar i sträck. Ett annat vanligt sätt är att jobba pass som är ”rygg mot rygg”: ett kvällspass följt av ett morgonpass. På så sätt kan man sluta tidigt på fredagen och börja sent på måndagen.

Göran Kecklund menar att tolvtimmarspass kan fungera i en del verksamheter, som processindustri med mycket övervakning i kontrollrum – men inte i exempelvis vårdjobb:

– Där är det en helt annan femma! Det är ett besvärligt fysiskt och psykiskt arbete där de ofta inte tar sig tid att ta en paus och då gäller det att vara försiktig med passens längd. Man borde inte arbeta mer än åtta timmar i vården.

”Rygg-mot-rygg”-passen är aldrig bra, slår han fast. Det blir inte tillräckligt med sömn och återhämtning när man slutar klockan elva på kvällen och sen börjar jobba igen sju morgonen därpå.

– När jag diskuterar de här frågorna med människor från arbetsplatser, så talar jag mycket om att skapa hållbara arbetstider, på lång sikt. Hur du arbetar skift när du är 30 påverkar din hälsa när du blir 60+. Men den som är 30 ser ofta främst till hur de ska klara dagens dilemman med att lämna barn på dagis, skjutsa till fotbollsträning, möten i föreningen, umgänge med vänner och familjeliv. I diskussionerna blir det ofta en konflikt mellan mitt långsiktiga perspektiv och deras kortsiktiga. Ett centralt problem är hur man kan förena att klara dagens livspussel med att man inte sliter ut sig.

Hur du arbetar skift när du är 30 påverkar din hälsa när du blir 60+.

Bristande sömn och återhämtning, som en följd av skadliga arbetstider som anställda själv har valt, kan redan på kort sikt skada verksamheten i form av sjukskrivningar, både kortidssjukskrivningar och långtidssjukskrivningar – och olyckor.

– I vården talar man mycket om patientsäkerhet, men alltför ofta har man då inte med faktorer som arbetstiderna, stressen och sömnbristen. Brister i patientsäkerhet har många gånger samband med att anställda inte har följt fastställda procedurer och rutiner. Men det finns ju en anledning till att de inte har gjort det, vårdens anställda är ju inte dumma och nonchalanta.

Rättvis fördelning av måste-passen och skitpassen

Göran Kecklund ser fler problem med tvättstugemodellen, som arbetsgivaren med den nya arbetsmiljöföreskriften måste ta ett större ansvar för:

– Alla kan inte få som de vill ha det. I en verksamhet som pågår dygnet runt under veckans alla dagar finns det pass som ingen vill ha – hur fördelar vi dem? Det finns en risk för att det blir några lojala pliktmänniskor som tar måste-passen och skitpassen, medan andra med stora egon och vassa armbågar ser till att de får mycket bättre scheman. Det blir ingen bra social arbetsmiljö av det. Därför har arbetsgivaren ett ansvar för att ett inflytande över arbetstiderna sker på ett rättvist sätt och inte bara överlåter fördelningen på de anställda själva.

Det vore bra, menar han, om parterna på en arbetsplats kunde komma överens om en policy för hur man förlägger arbetstid på ett rättvist och hälsosamt sätt – samtidigt som arbetstiderna förstås passar med verksamhetens bemanningsbehov.

Mer att läsa

Stressforskningsinstutet har  ett temablad: Skiftarbete, hälsa och säkerhet (10 sidor), och publicerade 2012 rapporten Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman (30 sidor), som bygger på ett forskningsprojekt som fack och arbetsgivare givit stöd genom AFA Försäkring.

Med stöd från Sveriges kommuner och landsting och Vårdförbundet tog forskarna 2010 fram skriften ”Arbetstider, hälsa och säkerhet” som sammanfattar forskningsresultat, med fokus på arbete i vården (124 sidor). Göran Kecklund menar att man skulle behöva uppdatera den skriften, och kanske också göra en kort och enkel sammanfattning av det viktigaste, både råd och rön, riktad till anställda i kommuner och landsting. Något liknande har stressforskarna gjort i samarbete med fack och arbetstgivare inom pappersindustrin: ”Skiftnyckeln” (20 sidor).

Det här är en äldre artikel, och uppgifterna kan vara inaktuella. Nyare artiklar om schemaläggning och arbetstider kan du hitta via vår sökfunktion. Ta även en titt på verktyget Hållbara arbetstider.

Fakta

Ny föreskrift ställer krav på hur man förlägger arbetstiden

Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) säger att arbetsgivarna måste förebygga att arbetstidens förläggning leder till ohälsa.

Föreskriften ger fem exempel på riskabel arbetstidsförläggning:

1. Skiftarbete
2. Nattarbete
3. Delade arbetspass
4. Övertid i stor omfattning
5. Långa arbetspass
6. Förväntningar att vara ständigt nåbar, som en följd av att anställda får stora möjligheter att jobba på olika tider och platser

Läs mer om föreskrifterna om social och organisatorisk arbetsmiljö.

Tips

Lästips om att förlägga arbetstid hälsosamt

Skiftarbete, hälsa och säkerhet (10 sid) temablad från Stressforskningsinstutet

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman (30 sid), rapport från ett forskningsprojekt, Stressforskningsinstutet

Arbetstider, hälsa och säkerhet (124 sid) sammanfattning av forskningsresultat, med fokus på arbete i vården Stressforskningsinstutet, med stöd från Sveriges kommuner och landsting och Vårdförbundet (2010).

Skiftnyckeln (20 sidor), Stressforskningsinstitutet i samarbete med fack och arbetstgivare inom pappersindustrin.

Så får ni hållbara arbetstider

Hur bemannar man dygnet runt-verksamheter hållbart och balanserar verksamhetens och medarbetarnas behov?

Ta stöd av verktyget Hållbara arbetstider!

  • Information och tips på hur ni kan göra
  • Frågor för dialog
  • Verktyg för hälsofrämjande schemaläggning
  • Exempel från verksamheter

Text: Mats Utbult