Gemensamma frukostar för folk från HR, företagshälsan och första linjens chefer – det är en av de saker som forskningsprojektet NySam testat för att ge företagshälsan stöd i att arbeta mer förebyggande med de anställdas hälsa i Västra Götalandsregionen.
Det är ett känt faktum att det inte räcker att jobba med arbetsmiljöfrågor ur ett individperspektiv. För att medarbetarna ska hålla sig friska behöver även organisationen må bra – det handlar bland annat om balans mellan krav och resurser, ett gott socialt klimat och utrymme för återhämtning.
Men hur gör man i praktiken för att skapa en friskare organisation? Vilka samarbetsformer krävs för att lyfta arbetsmiljöfrågorna till den nivån? Och vilken roll kan företagshälsovården spela? Det var några av frågeställningarna i det AFA-stödda forsknings- och utvecklingsprojektet FHV Nysam – Nya samarbetsformer för strategisk företagshälsovård.
Företagshälsan har fått nytt uppdrag
Bakgrunden till FHV Nysam är att Västra Götalandsregionens ledning har gett den interna företagshälsovården Hälsan och arbetslivet i uppdrag att jobba mer förebyggande. Utöver det traditionella arbetssättet – där man framförallt stöttar på individnivå med rehabiliteringsfrågor – ska företagshälsan även vara en resurs när det gäller organisatoriska förutsättningar.
Förutom att det förändrade uppdraget gör att företagshälsan behöver bredda sin kompetens och sina tjänster kräver det också att företagshälsan och kundorganisationerna hittar nya sätt att samarbeta.
Därför inleddes 2013 ett utvecklingsarbete inom sex av Västra Götalandsregionens förvaltningar, där HR, företagshälsovård och första linjens chefer från respektive organisation deltog. Arbetet följdes och utvärderades av en forskargrupp 2013-2016.
Ewa Wikström, professor vid Handelshögskolan i Göteborg och ledare för forskargruppen, konstaterar att det finns stora skillnader mellan de sex organisationerna i hur långt de kommit i att överbrygga gränser och hitta nya samarbetsformer.
Inom de större sjukhusen finns fortfarande relativt lite samarbete kring hälsofrämjande och förebyggande frågor, såväl internt i organisationen som i relation till företagshälsan. I ett par av de mindre, där Alingsås sjukhus är ett exempel, fungerar samarbetet bättre.
Mindre organisationer har kommit längst
Ewa Wikström är inte förvånad över att de mindre organisationerna har kommit längst. Där är det lättare att skapa de arenor och mötesplatser som hon menar är nödvändiga.
– När det gäller förebyggande och hälsofrämjande arbete behöver man arbeta med det som ännu inte uppstått. Det innebär att man behöver en annan sorts information än när man jobbar rehabiliterande.
Ewa Wikström konstaterar att enhetschefer av tradition brukar be HR och företagshälsovård om hjälp först när en situation har uppstått, exempelvis när en konflikt brutit ut eller en enskild medarbetare har sjukskrivit sig ett antal gånger.
– I sådana situationer finns det redan en upparbetad rutin för hur man jobbar, som också är lagreglerad. När det gäller förebyggande och hälsofrämjande arbete finns inte det på samma sätt.
För att kunna ta itu med en ohälsosam arbetsmiljö innan den gett upphov till konflikter eller sjukskrivningar är det centralt att fånga upp tidiga och svaga signaler, menar Ewa Wikström.
– Det kan handla om att kroppsspråket hos medarbetarna på en enhet förändras, eller att det hörs suckar i korridorerna. Kanske märker man att medarbetarna kommer tidigare och går senare än normalt, och inte tar sig tid för ordentlig lunch.
Sådana signaler registrerar ofta första linjens chefer, enligt Ewa Wikström. Men i brist på etablerade kanaler för att föra sina iakttagelser vidare kan de känna sig vilsna kring hur de bör gå vidare.
På Alingsås lasarett anordnas regelbundna frukostar och soppluncher, där första linjens chefer, HR och företagshälsovård kan mötas i en form som ger möjlighet att utbyta både formell och informell information. Det lyfter Ewa Wikström fram som ett gott exempel på en arena där det går att skapa gemensam överblick över hälsoläget inom organisationen.
Chefer i första linjen behöver stöd av egna chefer
Många vårdchefer i första linjen uppfattar sig som klämda mellan två uppdrag, enligt Ewa Wikström. Å ena sidan ska de producera mer effektiv vård och minska köerna, å andra sidan måste de se till att medarbetarna inte blir sjuka av en pressad arbetssituation.
För att kunna lösa den ekvationen behöver arbetsmiljöperspektivet finnas med bland de frågor som förvaltningsledningen hanterar, jämte andra frågor som ekonomi och kvalitet i verksamheten.
– Det behöver finnas en strategisk koppling, där de frågor första linjens chefer jobbar med också är det man jobbar med på förvaltningsnivå.
För att första linjens chefer inte ska behöva känna att de gör fel hur de än vänder sig behöver de få stöd av sin ledning i vilka prioriteringar som är legitima att göra, menar Ewa Wikström. Går det att avgränsa patientgruppen som avdelningen förväntas ta emot? Får avdelningschefen använda resurser till förebyggande insatser?
– Många gånger upplever man som chef att valen man behöver göra är av karaktären pest eller kolera. Men vet man att prioriteringen man gör är legitim är det lättare att genomföra den, och att kommunicera den till sina medarbetare.