Forskning visar att det finns samband mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Kvinnor drabbas mer, men när män utsätts för samma faktorer i arbetet blir effekten på den psykiska hälsan likartad, berättar professor Eva Vingård.
Den här artikeln är från 2015 och förhållanden kan ha ändrats. Läs gärna även nyare artiklar på temat, se länkar upptill artikel.
Eva Vingård har tillsammans med en expertgrupp skrivit en kunskapsöversikt, ”Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro”, som den statliga forskningsfinansiären Forte fick ett regeringsuppdrag att ta fram. Den 16 april presenterade hon den på ett seminarium.
Psykisk ohälsa är inte ett svenskt fenomen, framhåller Eva Vingård. Ett kapitel i kunskapsöversikten går igenom de internationella organisationerna inom området. ILO säger i en rapport att psykisk ohälsa är en av de tre främsta orsakerna till funktionsnedsättningar, och en av de främsta till sjukskrivningar och förtidspension i många länder. Kostnaden motsvarar 3–4 procent av BNP i EU:s medlemsländer.
WHO konstaterar att psykisk ohälsa är en av de främsta orsakerna till sjukdom och funktionshinder i både fattiga och rika länder, och oavsett ålder och kön. EU-parlamentet antog 2009 en resolution om psykisk ohälsa, med 50 punkter, varav åtta berörde arbetslivet.
Från nedsatt välbefinnande till sjukdomar
Det saknas en tydlig definition av vad psykisk ohälsa är, i princip kan det vara allt från nedsatt psykiskt välbefinnande till psykiska sjukdomar som schizofreni. Eva Vingård berättar att man inom forskningen för den jämförelsevis lättare psykiska ohälsan har börjat att använda samlingsbegreppet Common Mental Disorders (vanliga mentala störningar). Definitionen förkortas CMD och omfattar bland annat diagnoserna depression, ångest- och paniksyndrom, fobier, tvångstankar och posttraumatiskt stressyndrom.
I CMD ingår i Sverige också diagnosen utmattningsdepression, eller utmattningssyndrom, som Socialstyrelsen accepterade som diagnos 2005. Men det är bara Sverige som använder den diagnosen.
Hur vanligt är det då med denna lättare psykiska ohälsa? Uppgifter om detta skiljer sig mycket mellan olika länder. Det kan vara mellan 10 och 30 procent som har haft symptom. I en svensk folkhälsoenkät 2013 svarade 21 procent av kvinnorna och 15 procent av männen att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande. Här ingår det som expertgruppen kallar ”normalpsykologiska reaktioner” på en svår livssituation och svåra akuta händelser. I ett land som Danmark talar man om att var tredje medborgare har någon av de diagnoser som ingår i CMD.
De flesta med sjukdom arbetar
I Sverige besöker 250 000 personer varje år öppen psykvård och 50 000 får psykiatrisk slutenvård. Det innebär att tre procent av den vuxna befolkningen får psykiatrisk specialistvård under ett år.
En majoritet av människor med en psykiatrisk diagnos, som ju är fler än de som under ett år har fått vård, blir inte sjukskrivna, påpekar Eva Vingård.
– Sjukskrivning innebär att man inte kan jobba på grund av sjukdom, det räcker inte med sjukdom. De flesta med sjukdom arbetar, kom ihåg det.
Under åren 2005–2012 var i genomsnitt cirka två procent av den arbetande befolkningen sjukskriven av psykiska skäl. Och antalet människor som fått ersättning från sjukförsäkringen har faktiskt minskat mellan 2007 och 2013. Men eftersom sjukskrivningar av andra orsaker har minskat sedan 2009, har andelen av de sjukskrivna som har psykiatrisk diagnos ökat.
Eva Vingård håller inte med om att man kan kalla sjukskrivningstalen för ”skenande”, även om det i procent är mycket höga ökningar.
– Men jämförelserna startar man med 2009, då vi hade ett rekordlågt antal sjukskrivningsdagar, säger hon. Ingen vet vad som är ”en normal sjukskrivningsnivå”.
Något som försvårar att få en bild av problemen är att orsaker till upp- och nedgångar i sjukskrivningar hänger ihop med varandra i ett komplicerat samspel, till exempel mellan hur man har vid olika tidpunkter utformat sjukförsäkringen, hur det ser ut med tillgången till jobb, attityder och normer – och så ohälsan.
Riskfaktorer och friskfaktorer
Nio av tio som är sjukskrivna för psykisk ohälsa faller inom ramen för CMD. Kvinnor söker oftare för depression och ångest, män oftare i samband med missbruk. Men Eva Vingård ställer frågan om grunden till besvären i många fall är densamma, fast det tar sig olika uttryck. Hennes egen reflektion är att man bör behandla den underliggande depression som finns även vid ångest och missbruk.
Fler kvinnor än män är sjukskrivna av psykiska orsaker, och ökningen på senare år är större än bland män. Men Eva Vingård fastslår att detta inte beror på skillnader mellan kvinnor och män, utan på hur det ser ut i kvinnodominerade arbeten, inom vård, skola och omsorg.
Forskningsstudier om psykisk ohälsa och arbete pekar ut ett antal riskfaktorer i arbetet: obalans mellan krav och egen kontroll i arbetet, och mellan ansträngningar och belöning (inte bara lönen, utan minst lika mycket att bli sedd och uppskattad). Andra risker är orättvisa, understimulering, små möjligheter till utveckling, rollkonflikter, mobbning, katastrofupplevelser exempelvis inom vården och brandförsvaret, och otrygg anställning.
de som vill främja den psykiska hälsan för sina anställdas ska se till att de anställda får kontroll och inflytande som motsvarar de krav som ställs
– Det är lättare att få folk att lyssna om man börjar med det positiva och vänder på riskfaktorerna så att de blir friskfaktorer, konstaterar Eva Vingård som själv har forskat om ”friska verksamheter”,
– Så de som vill främja den psykiska hälsan för sina anställdas ska se till att de anställda får kontroll och inflytande som svarar mot de krav man ställs för, med tydliga mål. Hälsofrämjande är också anställningstrygghet, och balans mellan insats och belöning, och mellan arbete och fritid, säger hon.
Mest undersökt är ett gott ledarskap, som är rättvist, stödjande och inkluderande. Detta är bra även för verksamheterna själva. Och cheferna måste få stöd för att utveckla sitt ledarskap.
Vägen tillbaka till arbetet
– Psykisk ohälsa är på flera sätt annorlunda än fysisk ohälsa, säger Eva Vingård. Man kan inte räkna med att bota sin psykiska ohälsa en gång för alla. Och det beror mycket på vad som händer på vägen tillbaka till arbetet, hur olika parter hanterar olika länkar i den långa kedjan som rehabilitering är.
Förebygga psykisk ohälsa är viktigast – men när människor väl har drabbats är frågan hur de kan komma åter i arbetet. Och där vet man fortfarande förfärande lite, enligt Eva Vingård, det visade redan en kunskapsöversikt 2010. Men i alla studier med exempel på bra rehabilitering har de ansvariga på arbetsplatsen agerat aktivt!
– Det räcker inte att den sjukskrivna blir bra, det måste också bli bättre på arbetsplatsen, säger hon.
I expertgruppen är de också eniga om att sjukskrivande läkare måste diskutera arbetet och arbetsförhållandena med patienter – och undersöka om det, för patientens bästa, finns alternativ till att sjukskriva, som att på något sätt förändra arbetsförhållandena.
– Det finns biverkningar med sjukskrivningar, som med andra medel, sade Eva Vingård.
Läs också: Vad är psykisk ohälsa?
