Nytt sätt att mäta hur arbetsplatsen mår

21 maj 2024 Lästid: 5 min
Sammanfattning av artikeln

Nu ska forskare ta fram en mätmetod som bygger på friskfaktorer.

De vill ta reda på vilka organisatoriska friskfaktorer som finns på plats i verksamheter med god organisationshälsa.

Med organisationshälsa menas att arbetsmiljön är bra och att få medarbetare är sjuka.

Tanken är att forskningen ska leda till ett verktyg som man kan använda i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Forskningen finansieras med pengar från Afa Försäkring.

Läkare vid hiss.
Nu tar forskare fram en metod för att mäta och följa upp organisationshälsan över tid. Kanske kan metoden visa vilka verksamheter som behöver stöd för att få bra en arbetsmiljö.

Foto: Johner bildbyrå

Sammanfattning av artikeln

Nu ska forskare ta fram en mätmetod som bygger på friskfaktorer.

De vill ta reda på vilka organisatoriska friskfaktorer som finns på plats i verksamheter med god organisationshälsa.

Med organisationshälsa menas att arbetsmiljön är bra och att få medarbetare är sjuka.

Tanken är att forskningen ska leda till ett verktyg som man kan använda i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Forskningen finansieras med pengar från Afa Försäkring.

Friskfaktorer har på senare år seglat upp som ett sätt att arbeta främjande för bättre arbetsmiljö. Men hur kan man mäta vad det är som gör att en organisation och dess medarbetare mår bra? Det ska forskare nu ta reda på.

– Vi hoppas kunna bidra till att man förstår mer om vad som bidrar till organisationshälsa, säger Jens Wahlström, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Med god organisationshälsa menas att en arbetsplats har låg andel arbetsmiljöproblem och låg andel ohälsa hos medarbetarna.

Tillsammans med Magnus Åkerström, docent i arbets- och miljömedicin vid Institutet för stressmedicin, ISM, leder han forskningsprojektet Mätbar ORganisationshälsa genom Friskfaktorer som leder till hållbar ARbetsmiljö – MORFAR-projektet.

Verktyg som mäter organisationshälsa

– Målet med forskningen är att ta fram ett praktiskt stöd för att mäta organisationshälsa, säger Jens Wahlström.

Målet med forskningen är att ta fram ett praktiskt stöd för att mäta organisationshälsa.

 

Jens Wahlström, docent vid Umeå universitet.Foto på Jens Wahlström.

I studien ska de använda en för arbetsmiljöområdet ny metod. Den går förenklat ut på att man tittar efter mönster i data och undersöker vad som händer när man lägger ihop variabler på olika sätt.

Med hjälp av metoden ska de analysera material som redan finns i många kommuner och regioner: medarbetarundersökningar och uppgifter om personalomsättning och sjuktal.

– Vi ska ta reda på om det går att nyttja data i medarbetarundersökningarna på ett strukturerat sätt för att mäta organisationshälsa. Vi tror att de flesta redan fångar upp den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i medarbetarundersökningen. Men vi kanske kommer att föreslå att de dessutom lägger till ytterligare två frågor, säger Magnus Åkerström.

Metoden kan också bli ett stöd för att systematiskt mäta och följa organisationshälsa över tid.

Om det visar sig att metoden fungerar hoppas forskarna att den ska hjälpa kommuner och regioner att kunna prioritera de verksamheter och arbetsplatser som har störst behov av stöd för att få bättre organisationshälsa.

– Förhoppningen är att den här metoden, när den är testad och klar, ska finnas i något slags verktyg som kan användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet och bidra till ökad organisationshälsa i offentlig sektor.

Då blir det ett praktiskt stöd till chefer, skyddsombud, hr och andra roller.

Testar metoden i Borås

Borås stad är med i forskningen genom att de bland annat ger forskarna tillgång till data från medarbetarundersökningar, personalomsättning och sjukfrånvaro från åren 2021-2023.

– Borås har verksamheter med god organisationshälsa. Nu ska vi undersöka vilka friskfaktorer eller andra variabler som de har på plats där, säger Jens Wahlström.

De vill också undersöka om det är samma friskfaktorer som är viktiga för alla verksamheter. Eller om några friskfaktorer kanske är bättre än andra att börja med.

– Kanske har vissa friskfaktorer större betydelse för organisationshälsan i äldreomsorgen medan andra påverkar mer inom den tekniska förvaltningen, säger Magnus Åkerström.

Det kan också visa sig att varje verksamhet behöver sin unika kombination av friskfaktorer för att nå god organisationshälsa, fortsätter han.

– Vi ska försöka få fram som ett slags fingeravtryck på arbetsplatser med organisationshälsa. På det sättet vill vi hitta vilken uppsättning eller kombination av faktorer som förklarar skillnaden mellan att ha och inte ha organisationshälsa.

Jag hoppas att resultatet kan visa på vikten av att sätta fokus på organisatoriska friskfaktorer.

 

Magnus Åkerström, docent vid Institutet för stressmedicin, ISM.Foto på Magnus Åkerström.

Men de ska inte undersöka om det är ett effektivt arbetssätt att utgå ifrån friskfaktorer.

När de har fått kläm på metoden ordentligt och övat i Borås, ska den även testas på två andra kommuner och två regioner.

Vill se fokus på organisation

I dagsläget finns det begränsat stöd gällande vilka friskfaktorer som man ska prioritera när man inleder ett sådant arbete, fortsätter han.

– Jag hoppas att resultatet kan visa på vikten av att sätta fokus på organisatoriska friskfaktorer. Det har varit för mycket fokus på individen, säger Magnus Åkerström.

Vad betyder stödet från Afa Försäkring?

– Det är roligt att Afa Försäkring prioriterar pengar till forskning som ligger nära användaren och lyfter upp arbetsmiljöarbetet på organisatorisk nivå, säger Magnus Åkerström.

– Det känns jättekul att vi kan vara med och bidra till bättre organisationshälsa och friskare arbetsplatser, och på så sätt öka attraktiviteten i de här viktiga samhällsfunktionerna, säger Jens Wahlström.

Fotot på Magnus Åkerström är taget av Turid Oom.

Anmäl dig till säsong två av Studio Friskfaktor

Säsong ett av Studio Friskfaktor blev en succé, med över 35 000 tittare. Nu är vi tillbaka med en andra säsong!

Datum för sändningarna 2025
15 januari    10.00-10.30
29 januari   10.00-10.30
12 februari  10.00-10.30
26 februari 10.00-10.30

Läs mer och anmäl dig  till Studio Friskfaktor här.

Fakta om forskningen

Titel: Mätbar ORganisationshälsa genom Friskfaktorer som leder till hållbar ARbetsmiljö – MORFAR-projektet

Forskningsprojektet leds av Jens Wahlström, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet tillsammans med Magnus Åkerström, docent i arbets- och miljömedicin vid Institutet för stressmedicin, ISM.

Syftet med forskningen är att identifiera mätbara organisatoriska friskfaktorer som förutser organisationshälsa utifrån data som idag redan finns tillgängliga inom många kommuner och regioner.

Med det som grund ska projektet utveckla en metod utifrån organisatoriska friskfaktorer som kan användas för att mäta organisationshälsa.

Det ger möjlighet för organisationen att kunna prioritera verksamheter och arbetsplatser med störst behov av stöd och på ett systematiskt sätt mäta och följa organisationshälsan över tid.

40 miljoner till forskning om friskfaktorer

Vad är det som främjar friskfaktorer på en organisatorisk nivå? Det ska nio nya forsknings­projekt forska om i det nya FoU-programmet Friskfaktorer – inom kommuner, regioner och kommunala företag.

Programmet som pågår i tre år, med start 2024, finansieras av Afa Försäkring. Syftet är att bidra till långsiktigt friska, hållbara och attraktiva arbetsplatser.

MORFAR-projektet är ett av projekten som får finansiering genom forskningsprogrammet.

Det här är de andra åtta projekten:

Nya perspektiv på framtidens hälso- och sjukvård – hur utformas ett attraktivt arbete?
Åsa Tjulin, Mittuniversitetet

Kan politiken utgöra en organisatorisk friskfaktor i kommunal verksamhet?
Thomas Andersson, Högskolan i Skövde

När är det bäst att stressa? Hur kommuner och regioner kan strukturera arbetsdagen för att främja återhämtning
Tina Sundelin, Stockholms universitet

Hållbara arbetsplatser: Organisatoriska friskfaktorers roll i engagerade, tillfredsställda och friska sjuksköterskor genom hela yrkeslivet
Ann Rudman, Högskolan Dalarna

Långtidsfriska arbetsplatser inom socialtjänsten. Hur skapas och vidmakthålls en hälsofrämjande arbetsmiljö?
Pia Tham, Uppsala universitet

Läraravlastande yrkesroller – en friskfaktor för lärare? En mixed-metodstudie om implementering och effekter av avlastande yrken på lärares arbetshälsa
Lydia Kwak, Karolinska Institutet

Från årliga mätningar till dagliga förbättringar: Utvärdering av en metod för uppgradering av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Marta Roczniewska, Karolinska institutet

Kommunikationskapabilitet: Betydelser av flödande kanaler för röst, lyssnande och återkoppling för välbefinnande och utveckling av hållbart arbete
Lotta Dellve, Göteborgs universitet

Se en film om friskfaktorer

Vad är det som gör att medarbetare mår bra och att sjukfrånvaron hålls nere på en arbetsplats?

Forskare kom fram till ett antal friskfaktorer eller tillstånd i en organisation som bidrar till god arbetsmiljö. När de används aktivt, systematiskt och långsiktigt finns stor chans vi mår bra, presterar väl och att sjukfrånvaron är lägre.

Att arbeta med friskfaktorer i fokus är utvecklande för verksamheten.

I den här filmen får du koll på friskfaktorerna.

Filmen är 6 minuter lång och en del av Studio Friskfaktor.

 

 

 

Anna Norrby
Text: Anna Norrby
Kontakt: [email protected]