"Se till att lyssna på professionen, människorna på golvet, när du utvecklar verksamheten inom vård, skola och omsorg". Det är forskarnas viktigaste råd efter att ha studerat de höga sjukskrivningstalen i yrkena.

Foto: Gorm Kallestad / TT

Nyckeln till minskade sjukskrivningar

Det är organisationen – och inte den enskilda chefen – som är nyckeln till att minska sjukskrivningarna bland anställda i välfärdssektorn. Det säger forskaren Anna Nyberg, som har ägnat tre år att forska om frågan.

Anna NybergAnna Nyberg är docent i psykologi vid Uppsala universitet och Karolinska institutet. Hon håller på att avsluta ett forskningsprojekt om sjukskrivningar bland anställda inom hälsa och sjukvård, utbildning och socialt arbete, samt bland poliser och präster.

Forskarna kallar dessa yrken för kontaktyrken. Många som jobbar i dem har en krävande arbetsmiljö.

Forskningsprojektet, som har pågått i tre år, har bestått av att forskarna har analyserat svar från den så kallade SLOSH-studien. Den kan du läsa mer om i faktarutan här nedanför.

Sex delstudier

Under de tre åren har sex delstudier genomförts. I en av dem undersökte forskarna hur arbetsmiljön i de här yrkena påverkar hälsa och sjukfrånvaro.

Forskarna såg att arbetsmiljön ofta kännetecknades av:

  • hög ansträngning
  • låg belöning
  • organisatorisk orättvisa (till exempel att beslut inte fattas på ett rättvist och transparent sätt)
  • utsatthet för hot och våld
  • höga känslomässiga krav (att behöva hantera känslomässigt svåra situationer i sitt arbete)
  • att inte kunna styra över sina arbetstider

Anna Nyberg ger några exempel på vad det kan handla om:

– Det kan handla om att inte kunna ta pauser eftersom man har för mycket att göra, och att det inte finns någon tid alls för reflektion. Dessutom har anställda inom till exempel skolan en mängd administrativa arbetsuppgifter som de själva upplever som meningslösa och som tar tid från det jobb som de är utbildade för, och brinner för.

Studerade jämställdhet

Ett problem som forskarna har brutit ut till en egen studie är det som kallas för statusinkongruens. Det betyder att människor ser sin egen yrkesmässiga status som lägre, jämfört med andra på arbetsmarknaden med motsvarande utbildning. Detta visade sig vara något vanligare bland yrkena i den här studien.

– Även om det bara är något vanligare så är det en aspekt att uppmärksamma, eftersom vi ser att den här typen av statusinkongruens har ganska starka samband med psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.

Forskarna studerade även jämställdhet. I en av studierna bröt de ut ett yrke att titta närmare på: lärare. Frågan var ifall det finns skillnader mellan arbetsmiljön för manliga respektive kvinnliga lärare, och svaret var tydligt.

Kvinnor rapporterar att de har högre krav i sitt jobb

– Kvinnor rapporterar att de har högre krav i sitt jobb. Både att de har mer att göra, och att de har större känslomässiga krav. Kvinnorna rapporterar att de har sämre möjligheter att påverka sina arbetstider, och de är också mer sjukskrivna.

Andra skillnader är att kvinnliga lärare ofta gör mer av arbetet i hemmet än manliga, och att de då får mindre återhämtning.

Dubbelarbete

I en annan studie tittade forskarna närmare på ett annat vanligt problem: dubbelarbete. De ville ha svar på ifall det är jobbigare för den som har ett känslomässigt krävande yrke att också vårda barn och anhöriga på fritiden – och om det i sådana fall skulle kunna vara en anledning till att deras höga sjukskrivningstal.

Men så var det inte.

– Det var snarare så att det var enklare för personerna i de här yrkena att dubbelarbeta. Kanske får man fördelar av att man är van att vårda människor i jobbet.

Lösningarna

Anledningen till att anställda i de här yrkena är mer sjukskrivna tycks alltså ligga till ganska stor del ligga i deras arbetsmiljö. Men lösningen ligger inte hos den närmaste chefen. Det är Anna Nyberg övertygad om efter arbetet med studien.

– Det finns ingen skillnad i hur man ser på sin chef, jämfört med i andra yrkesgrupper. Man kan till och med säga att gällande tillit och inspiration var det lite bättre i de här yrkena.

Dessa chefer har ofta ansvar för stora grupper medarbetare, med en hög andel sjukskrivna. Så det handlar inte i första hand om att hjälpa cheferna att utveckla sitt ledarskap.

Lösningen ligger snarare i att skapa hållbara organisationer. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete är ett sätt att nå dit.

Lyssna på professionen

Anna Nyberg avslutar med att skicka med ett råd till ledningen i de här organisationerna:

– Se till att lyssna på professionerna, på människorna på golvet, när du utvecklar verksamheten. Ta vara på deras erfarenheter. Det är de som bäst vet hur de kan bedriva sitt arbete med bibehållen hälsa.

Text: Anna Wettergård, 14 september 2020

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Nu kan ni få Bättre möten

Ingen vill sitta på möten där bara en pratar, eller där deltagarna inte törs säga vad de tycker. Nej, det man vill ha är möten som är effektiva och meningsfulla,…

Luleås förskolor satsar på sina äldre anställda

Vad behöver äldre medarbetare för att stanna kvar längre i yrkeslivet? För förskolepersonalen i Luleå är det stöd och kompetensutveckling inom IT. Och de har själva hittat flera enkla och…

Så ska sjuktalen ned i tre kommuner

Suntarbetslivs resursteam ger stöd för att skapa friska arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra. Vindeln, Söderhamn och Orust är tre av de kommuner som tagit vara på möjligheten att…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?