Maria Baltzer och Martin Hyde forskar om vad som ligger bakom obalansen mellan arbetsliv och privatliv - och vad man ska göra åt den, för att undvika ohälsa.

Foto: Åsa Blomstedt

Vad man kan göra på jobbet för bättre livsbalans

Chefer och skyddsombud spelar en viktig roll när det gäller att minska konflikter mellan privatliv och arbetsliv. Men för att lyckas behöver de förstå hur deras åtgärder hänger ihop med lagstiftning, medierapportering och medarbetarnas behov. I en studie inom kommuner och landsting vill forskarna gå till botten med hur man skapar balans i tillvaron.

Lämna och hämta barn i förskola och skola. Delta på föräldrafika på dagis, som föräldrar bjuds in till på arbetstid. Vabba när barnen är sjuka. Vara en närvarande förälder. Samtidigt prestera på jobbet. Följa arbetsscheman, leverera resultat, inte svika patienter, klienter, kunder, kollegor och chefer. Vilja känna sig duktig.

Många har svårt att få livspusslet att gå ihop och Europeiska arbetsmiljöbyrån klassar konflikten mellan privatliv och arbetsliv som en av de viktigaste psykosociala orsakerna till stressrelaterad ohälsa och sjukskrivning.

Konflikten uppstår trots att den svenska staten är jämförelsevis generös med åtgärder för att underlätta för pusslande småbarnsföräldrar, med exempelvis rätt till barnomsorg, deltidsarbete och vård av sjuka barn.

Missriktade åtgärder eller för höga förväntningar?

– Förutsättningarna för att få arbetsliv och privatliv att gå ihop borde vara bra i Sverige. Ändå är det fler som upplever obalans här än i andra europeiska länder, säger Martin Hyde, forskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Frågan är om det beror på att åtgärderna är missriktade eller på att förväntningarna på vardagen är för höga?

Nu vill han och kollegan Maria Baltzer gå till botten med vad konflikten beror på. De närmaste åren ska de genomföra en studie med medarbetare och chefer i kommuner och landsting. Kvinnor i den offentliga sektorn är överrepresenterade bland sjukskrivna och forskarna tror att det kan ha ett samband med livspusslet. De kommer också studera statens lagstiftning och mediers rapportering om pusslandet.

– Upplevelsen av balans eller obalans handlar inte bara om individen eller enskilda lagar, utan det är ett komplicerat samspel där samhälle, arbetsplatser och individer påverkar varandra, säger Martin Hyde.

Han tar ett exempel: Staten stiftar lagar om exempelvis arbetstid och föräldraförsäkring. De tolkas sedan av arbetsgivarna och påverkas av förhandlingar med facket, ibland kompletteras de med lokala avtal med kompletterande regler.

På varje arbetsplats har sedan den informella kulturen betydelse för hur chefer och medarbetare agerar. Den privata situationen ser dessutom olika ut för alla och vi har därför olika behov för att få livspusslet att gå ihop.

Samtidigt rapporterar medier om livspusslet, vilket sannolikt påverkar förväntningarna, både bland företrädare för staten, fackförbund, chefer och medarbetare.

Informell flextidskultur

För att fördjupa kunskapen om det individuella perspektivet kommer Maria Baltzer intervjua 40 kommun- eller landstingsanställda som har olika erfarenheter av livspusslet. Intervjupersonerna har tidigare svarat på enkäter i arbetsmiljöundersökningen SLOSH vid Stockholms universitet och utifrån svaren har forskarna delat in dem i tre grupper beroende på om de upplever låg, medelhög eller hög obalans mellan privatliv och arbetsliv. De vet också vilken typ av tjänst de har och var i landet de bor. På så sätt kan de välja ut personer med olika arbetsuppgifter och på olika nivåer runt om i Sverige.

– Från SLOSH vet vi också ganska mycket om intervjupersonernas arbetsmiljö och hälsa som kan komma till nytta, säger Maria Baltzer.

Utöver dessa intervjuer kommer 15 personer med personalansvar att intervjuas om hur de genomför lagar och regler på arbetsplatsen och vad de tycker om det.

– Ofta utvecklas en informell kultur för hur man exempelvis hanterar flextid eller hur man täcker upp för varandra när någon är hemma med sjuka barn. Ibland kan det skilja sig mellan olika avdelningar på samma arbetsplats beroende på vad chefen har för livssituation och inställning, säger Maria Baltzer.

Livspusslande surdegsmamma

Parallellt med intervjuerna kommer forskarna samtidigt att granska statliga dokument som arbetsmiljölagen och föräldraförsäkringen, samt analysera mediernas sätt att rapportera om livspusslet de senaste tio åren.

På så sätt vill de ta reda på hur ofta livspusslet nämns, hur man pratar man om det, vilka symboler man använder och om stat och media influerar varandra.

– Vi vill också se om mediabilden påverkar hur anställda inom kommuner och landsting upplever livspusslet, säger Maria Baltzer. Är till exempel mediebilden av den surdegsbakande mamman något våra intervjupersoner försöker leva upp till?

Studien ska pågå i två och ett halvt år. Martin Hyde och Maria Baltzer hoppas att resultaten leder till en fördjupad förståelse av vad som ligger bakom obalansen mellan arbetsliv och privatliv, samt vilka åtgärder som behövs både på samhälls-, organisations- och individnivå för att livspusslet inte ska leda till ohälsa.

För chefer och arbetsmiljöansvariga tror de att studiens resultat kan hjälpa till att se arbetet med de här frågorna som en del i ett större, komplext sammanhang. Redan nu har de ett råd:

För att göra förutsättningarna för att få ihop livspusslet så bra som möjligt kan det vara värdefullt att gå igenom vilka lagar, avtal och lokala bestämmelser som har betydelse för medarbetarnas möjligheter att få ihop livspusslet.

– Fundera på hur ni tolkar dem i praktiken, varför ni tolkar dem så och om det finns andra åtgärder som skulle underlätta i pusslandet. Finns det någon informell kultur som påverkar hur man agerar? Det är inte heller säkert att alla har nytta av samma lösningar, utan det kan vara värt att vara flexibel, säger Maria Baltzer.

Text: Åsa Bolmstedt, 28 mars 2014

Senaste artiklar

Fyra sätt att främja återhämtning

Det går att skapa en arbetsmiljö som minskar risken för att medarbetarna ska drabbas av utmattningssyndrom. En del insatser är enkla att genomföra. Att jobba systematiskt med arbetsmiljön lägger grunden…

Så lyfter de varandras bästa sidor på jobbet

Doften av nystekt strömming sprider sig på det särskilda boendet Blidösundsgården i Stockholms skärgård. Utanför köksfönstret länsar en segelbåt norrut i solgasset. – Det är karma att få arbeta här,…

De vill förändra kulturen på jobbet

Rättspsykiatrin i Västra Götalandsregionen satsade på att förändra kulturen på arbetsplatsen. – Vi har blivit mycket mer medvetna om hur svårt det är med kommunikation, säger Eirini Alexiou, verksamhetschef. Rebecka…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...