– Den här studien är inriktad på individerna och att stärka dem så att de själv gör vad de kan för att minska problemen. Men den kunskap som finns om sömn och arbetstider måste också påverka vårdens schemaläggare, säger Anna Dahlgren.

Foto: Mats Utbult

Hur tackla sömnproblemen vid skiftarbete i vården?

Kan man minska skadorna av vårdens oregelbundna arbetstider, genom att utbilda nyanställda om hur de ska tackla hälsoriskerna? Och kan detta också påverka hur bra de arbetar, och därmed öka patientsäkerheten? Detta ska forskaren Anna Dahlgren ta reda på.

Kombinationen stress och mindre och sämre sömn hänger ihop med hur man klarar belastningar i arbetet. Man kan också komma in i en ond cirkel, då stress gör att man vaknar oftare när man sover.

För tio år sedan doktorerade Anna Dahlgren på forskning om arbetstider, sömn och hälsa bland kontorsarbetare. Efter det har hon bland annat forskat om samma ämnen i en yrkesgrupp med extrema skiftarbetstider, sjömännen. Men hon har också deltagit i projekt som studerat frågor om patientsäkerhet och patientflöde på en intensivvårdsavdelning. Nu kombinerar hon de två spåren.

Hon ska erbjuda nyutexaminerade sjuksköterskor utbildning och information om sömn och oregelbundna arbetstider, om strategier för att hantera sömn baserat på kognitiv beteendeterapi (KBT), och om effekterna på sömn utifrån olika arbetstidsscheman.
Resultaten av insatserna ska forskarna mäta på flera sätt: deltagarnas egna skattningar, så kallad sömnklocka, stresshormonsprov och tester av prestationer. Anna Dahlgren har i början av 2016 precis startat projektarbetet och vill gärna ha kontakt med arbetsplatser där man vill delta i försöken.

Nykläckta funderar om sömn och arbetstider

Varför studera just nykläckta sjuksköterskor?

– Tidigare studier visar att det är ett problem när man ska försöka ändra beteende hos människor som redan varit ute länge i arbetslivet,  eftersom de då hunnit att utveckla rutiner som de är inkörda i, säger hon.

de som är nya i yrket funderar mycket om sömn och arbetstider

En av hennes forskarkollegor på Karolinska Institutet, Petter Gustavsson, leder också sedan flera år ett forskningsprojekt om nyexaminerade sjuksköterskor och lärare, och hur man kan minska antalet som lämnar yrket de första åren. I den studien framkommer också att de som är nya i yrket funderar mycket på sömn och arbetstider. (Läs om den studien i Nya sjuksköterskor och lärare riskerar utbrändhet och De prövar metoder för bättre jobbstart i vården.)

De ska nu ge de nya sjuksköterskorna kunskap och verktyg för att de ska bli bättre på att hantera sin sömn och återhämtning, i förhållande till de olika arbetstider som de har, och hur deras arbetsbelastning ser ut.

– Den här studien är inriktad på individerna och att stärka dem så att de själv gör vad de kan för att minska problemen. Men det finns ett tak för vad man kan åstadkomma den vägen. Sen kommer arbetsgivaren in i bilden. Den kunskap som finns om sömn och arbetstider måste också påverka vårdens schemaläggare och hur detta kan ske ska vi också studera, säger Anna Dahlgren.

Bryta beteenden och förstå sammanhang

Det finns allmänna råd om så kallad god sömnhygien, det vill säga bra förutsättningar för att få sova. Men man kan också behöva annan hjälp med att bryta beteenden i samband med sömn, som exempelvis när man jagar upp sig för att man inte kan somna. Då kan KBT-metoder hjälpa till att bryta tankarna.

Forskarna kommer också att arbeta med att i förväg bedöma hur arbetstidens förläggning, i samverkan med andra faktorer, påverkar varje individs möjlighet till sömn och återhämtning. Stress- och sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt har utvecklat verktyget ”Sömn-vaken-förutsägaren” ”Sleep Wake Predictor”, som bygger på vad forskningen kommit fram till. Den kommer forskarna att utgå ifrån och vidareutveckla.

Anna Dahlgren beskriver hur sömnen hänger ihop med hur länge man varit vaken, vilken tid på dygnet det är och hur stressad man är.

– När man ska återhämta sig på dagen efter ett nattpass gäller att man förstår hur de här sammanhangen ser ut och varför det blir som det blir, säger hon. Det klassiska mönstret efter ett nattpass är att man lägger sig och somnar snabbt när man kommer hem. Men när kroppens dygnsrytm efter någon timme signalerar att det är tid att vara vaken, för det är dag, blir sömnen störd och man går upp. Sen kan man somna om igen under eftermiddagen. Det är mycket vanligt att man får en sådan uppdelad sömn efter ett nattpass.

Det finns stora individuella variationer och det är svårt att ge allmänna råd, förklarar hon. Tupplurar kan exempelvis vara bra för en del, men inte för andra. Med tanke på dessa variationer borde den som ska lägga schema egentligen anpassa mer efter individens förutsättningar. Men är det inte längre lika för alla kan det förstås innebära att många tycker att det blir orättvist.

Här kommer patientens perspektiv in i diskussionen. För att minska risken för vårdskador, borde arbetsgivaren fundera över hur man ska hantera anställda med sämre förutsättningar för exempelvis nattarbete, anser Anna Dahlgren.

– Det handlar inte bara om biologi. Det finns också ett socialt sammanhang med familjesituationen och annat. Här behöver vi veta mer och vi borde få med kunskap om detta när vi försöker förutse vad olika scheman kommer att innebära för individens sömn.

Tröttheten och arbetsprestationen

– När du är trött påverkar det den del av hjärnan som sätter samman tankar och handlingar. Det gör att det exempelvis kan bli svårare att byta strategi: du märker att det du gör inte fungerar, men du kommer inte på något annat sätt. Det blir svårt att hänga med vad folk säger och uppdatera kunskapen om vad som händer. Det egna ordförrådet minskar så att du själv inte hittar orden när du ska säga någonting, berättar Anna Dahlgren.

Det är inte heller lika lätt att läsa av ordlös kommunikation, som kan vara viktig i kontakt inte minst med patienter.

– Det blir svårare att planera: ”Vad ska jag göra nu”, och man blir lättare distraherad och det går trögare att komma tillbaka i det man höll på med innan man blir störd. Och i vården är det en klassisk situation att ofta bli avbruten. Risken ökar att man glömmer viktiga saker.

Det här låter ju oroande för vård på natten, såväl för patient som för anställda. Men Anna Dahlgren understryker att det finns mycket som man kan göra på en vårdarbetsplats med nattarbete, för att minska tröttheten som en risk. Det handlar till exempel om hur man förlägger säkerhetskritiska arbetsuppgifter på natten. Det finns situationer där man kan behöva dubbelkolla. Men en dubbelkoll är inte alltid är säker, utan kan ibland till och med orsaka fler problem.

Märker man att någon är väldigt trött, kanske man ska låta vederbörande göra någonting annat en stund. Eller tillåta en kort tupplur, om det är bra för den individen. Man kan gärna pröva att ta en kopp kaffe precis före luren, det försämrar inte insomnandet eftersom det tar en stund innan koffeinet verkar – men det underlättar övergången till vakenhet när luren är slut. En del kan vara ”grötiga i huvudet” när de blir väckta. Men även när det gäller kaffe är de individuella skillnaderna stor, allmänna råd för alla är som sagt svårt.

Det finns ändå några saker som Anna Dahlgren anser att man med forskningsresultat säkert kan säga att man inte ska göra:

– Det är fel att, som man gör på många håll, gå ifrån arbetstidslagens regler om minimigränser för dygnsvila, alltså hur länge man kan vila mellan arbetspass.

– Fler och fler studier visar stora problem med scheman med pass ”rygg mot rygg”, där man slutar sent och börjar tidigt. Det verkar vara mer problematiskt än nattarbete. Här är det viktigt att få fram mer kunskap.

Text: Mats Utbult, 16 februari 2016

Senaste artiklar

Förskolorna tog in en arbetsmiljösamordnare

När arbetsmiljöproblemen på ett antal förskolor i Örebro blev övermäktiga gick fyra rektorer ihop och anställde en arbetsmiljösamordnare. Investeringen har betalat sig många gånger om, och idag är sjukskrivningstalen halverade.…

Råd till skyddsombud på distans

Nu är det många som arbetar hemifrån för att minska spridningen av coronaviruset. Vad är viktigt att tänka på för skyddsombud som arbetar på distans eller har arbetskamrater som gör…

Distansundervisning – så gjorde Celsiusskolan

På idrottsgymnasiet Celsiusskolan i Uppsala är både lärare och elever vana vid distansundervisning. När skolan stängdes på grund av coronaviruset kunde undervisningen därför fortsätta ganska problemfritt. Onsdagen den 18 mars…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Prata om samvetsstressen

Samvetsstress är vanligt inom vård och omsorg, och i coronatider har det blivit högaktuellt. Forskaren Eva Ericson-Lidman har goda råd...

Kvinna jobbar hemifrån

Arbetsmiljö för köksbordsjobbare

Coronaviruset har under våren 2020 gjort att väldigt många kontorsarbeten sköts från hemmet. Här kommer forskare med sina bästa tips...