Ännu fler drabbas av hot och våld. Det kommer inte fram därför att det fortfarande är tabubelagt. Ingen vill förknippas med hot och våld, säger Karin Josefsson, forskare och sjuksköterska.

Hot och våld vanligt inom Stockholms äldreomsorg

Fyra av tio sjuksköterskor i äldreomsorgen i Stockholms stad har utsatts för hot och våld, enligt en studie av forskaren och sjuksköterskan Karin Josefsson. Tidspress och låg kompetens för att arbeta med äldre är några av orsakerna, menar hon.
– Vi måste bli modigare och börja säga ifrån, säger hon.

Du har forskat om äldreomsorgen länge, både ur de anställdas och de äldres synvinkel. Har du själv arbetat som sjuksköterska inom äldreomsorgen?

– Jag har arbetat inom äldreomsorgen sedan jag var 17 år, och i perioder har jag arbetat parallellt med att jag studerat. När jag började med min avhandling blev jag tvungen att välja. Men jag längtar alltid tillbaka.

I början av mars fick Karin Josefsson den akademiska titeln docent. I samband med det höll hon en föreläsning där hon berättade om sin samlade forskning om äldre. Hennes avhandling från år 2006 handlade om arbetssituationen för sjuksköterskor, där hon bland annat undersökte hur vanligt det var med hot och våld inom äldreomsorgen.

Karin Josefsson skickade ut en enkät till 213 sjuksköterskor på 60 äldreboenden i Stockholms stad. I enkäten ställde hon frågor om hur de uppfattar sin arbetssituation, och vilket stöd de behöver för att göra ett bra jobb.

– Svaren visade bland annat att så många som fyra av tio har utsatts för hot eller våld minst en gång under sitt yrkesliv som sjuksköterska inom äldreomsorgen. Det kan handla om allt från hot och ett litet nyp i armen till rena slag, säger hon.

Du har sagt i tidningen Eskilstunakuriren att den siffran dessutom har ökat sedan en annan undersökning från 1996. Vad var det för undersökning?

– År 1996 gjordes en stor nationell studie om arbetsmiljön för sjuksköterskor som jobbade inom olika delar av vården. I den studien var det 30 procent av sjuksköterskorna inom äldrevården som sade att de hade utsatts för hot eller våld.

Kan det vara så att toleransen för hot och våld har minskat bland de som arbetar inom vård och omsorg, så att fler anmäler när de utsätts för något?

– Nej jag tror faktiskt inte det. Egentligen tror jag det är ännu fler som drabbas, särskilt inom demensvården. Det kommer inte fram därför att hot och våld fortfarande är tabubelagt. Ingen vill inte förknippas med våld. Om jag hade frågat dem personligen tror jag siffran hade blivit lägre.

Att så många som bor på äldreboenden tar till våld eller hot, är det inte också ett tecken på att många äldre far illa i äldreomsorgen? Det påverkar väl också de som arbetar där?

– Absolut. Att det förekommer så mycket hot och våld är symptom på en väldigt ansträngd situation som varken är bra för de äldre eller för personalen.

– Det är framför allt tiden som fattas, för alla som jobbar inom äldreomsorgen. Om jag ska hjälpa en person med demens att borsta tänderna, eller att tvätta sig i nedre toalett, då måste det finnas tid att närma sig den personen. Den som är demenssjuk har svårt att tolka omvärlden. Om de då blir stressade och fäktar och nyps, så förstår jag det.

– Många sjuksköterskor har tidvis ensamt ansvar för flera hundra boende. De har inte en chans att personligen hinna se till var och en av de som behöver vård. Då får det bli telefonrådgivning med någon anställd utan sjuksköterskeutbildning som är på plats. Men det innebär många risker. För vad är det som avgör vad den anställde beskriver för sjuksköterskan?

Din avhandling visade också att väldigt få av sjuksköterskorna, bara drygt en av tio inom äldreomsorgen, fick regelbunden handledning. Varför är det viktigt med handledning?

– Det är viktigt med handledning i vardagen för de som arbetar med de äldre, för att öka kunskapen om just deras behov.

– Många sjuksköterskor och annan vårdpersonal som jobbar inom äldreomsorgen har inte heller någon specialistkompetens vad gäller normalt och sjukt åldrande. Fler borde få chansen att skaffa sig det genom utbildning. Kommunerna borde också arbeta mer med validering av kunskaper som sjuksköterskor hunnit skaffa sig av erfarenhet, så att de kan räkna sig tillgodo en del av sina kunskaper när de studerar vidare.

Problemet med hot och våld handlar också om inflytande för sjuksköterskorna, menar Karin Josefsson.

– De flesta av sjuksköterskorna i min undersökning tyckte att de hade inflytande i de dagliga arbetsuppgifterna. Men de saknade inflytande över hela arbetssituationen, till exempel i beslut som är viktiga för dem. De vill gärna vara med i beslut på en övergripande nivå, säger hon.

Inlägg taggat med:

Hot och våld
Klientrelationer
Text: Åsa Hammar, 16 april 2014

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...