Var går gränsen mellan arbete och fritid? Behöver det ens finnas en sådan gräns? Och hur kan arbetskamrater och chefer hjälpas åt så att alla mår bra även om de har olika gränser? Arbetslivsforskaren Kristina Palm har tips som bygger på pågående forskning.
Med smartphone och laptop blev det möjligt att sköta jobbet på alla möjliga platser och tider på dygnet. De tekniska lösningarna och det digitala arbetslivet är nytt men att låta arbete och fritid flyta ihop är sen gammalt. Tjänstemannabarn kanske minns hur föräldern tog med portföljen hem från jobbet. Bönder nickar förmodligen igenkännande.
Det gränslösa jobbandet kan skapa stress och ohälsa – men också ge en frihet som känns bra.
Arbetslivsforskarna Kristina Palm, Ann Bergman och Calle Rosengren studerar hur anställda, deras familjer, chefer och personalansvariga i ett läkemedelsföretag, ett teknikföretag och ett industriprocessföretag hanterar de här utmaningarna. Anställda har fått skriva dagbok om sitt digitala arbetsliv och utifrån dem har forskarna ringat in sju olika ”personas” som beskriver hur medarbetarna hanterar gränsen mellan arbete och fritid.
Personas som verktyg för en bättre arbetsmiljö
– Personas kan användas som stöd för att börja prata om det gränslösa digitala arbetet på ett individplan. De hjälper till att få syn på vilka gränshanteringsstrategier som finns på arbetsplatsen. Vi brukar prata om att ”min digitala strategi blir din arbetsmiljö”. Med det som utgångspunkt blir det enklare att sluta ha sig själv som norm kring ett beteende, säger Kristina Palm.
En strategi som passar den ena kan stressa den andra. Då kan det vara meningsfullt att prata igenom strategierna. Det kan också vara bra om alla sätter ord på vad de menar med ord som ”tillgänglighet”.
– Vi utgår alltid från oss själva som norm, och när fyller vi begreppen med mening utgår vi också från oss själva. Tillgänglighet är ett sånt begrepp som man på arbetsplatsen behöver fylla med en gemensam betydelse. Vad betyder det för oss?
Att sätta ord på normer och tillsammans komma överens om hur man ska vara tillgängliga för varandra ingår i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, enligt Kristina Palm.
Väcker frågor om livet i stort
Strategierna för gränsdragning formas av hur medarbetaren har det i livet i stort. Men det kan vara en känslig fråga för chefen att nysta i. Kristina Palm tycker att chefen ska få ställa frågan om hur hemmasituationen påverkar behovet av olika gränser.
– Som chef kan man börja undersöka: Vad spelar jobbet för roll, vad spelar hemmasituationen för roll? Vi ser att arbetet och övriga livet hänger ihop. Arbetsgivaren har ett enormt ansvar, så varför kan han eller hon då inte också få förstå lite om vad som händer i övriga livet?
Även skyddsombud kan få insikter om arbetsmiljön genom att titta på digitala gränsdragningsstrategier, menar hon.
Berör många olika yrkesgrupper
Den här forskningen visar att både tjänstemän och arbetare är tillgängliga för jobbet när de inte är på jobbet.
– Vi har med anställda som säger att de bara kan göra sitt jobb vid sin maskin, men när vi nystar så läser de ändå mejl och jobbar hemma. De är tillgängliga för jobbet och har med telefonen hem. Den får ligga i väskan, men det händer att de svarar.
Fenomenet är inte nytt för Kristina Palm som även forskat om hur människor mentalt omvandlar jobb till ickejobb.
– Att kolla sina jobbmejl lite snabbt bedömer en del inte som arbete, utan som något annat som man inte värderar som jobb.
Arbetsmängden påverkar mer än tekniken
Forskningsprojektet pågår till 2020. Men redan nu har Kristina Palm en preliminär analys av vad som verkligen avgör om människor ska må bra i långa loppet: mängden aktiviteter.
– De som väljer att separera arbete och fritid har ofta gjort ett mer medvetet val. De vill göra det för att uppleva en bättre hälsa och tillfredsställelse i livet, medan de som integrerar mer rullar på och inte gör lika medvetna val. Om arbetsmängden inte är så hög så upplever man att det är ganska oproblematiskt att vara tillgänglig för båda sfärerna.
Men när arbetsmängden går upp ser forskarna att det blir mer problematiskt att integrera.
– Jag hävdar att det är mängden aktiviteter i båda sfärerna som är grunden för vad som händer sen. Om man har jättemycket på jobbet och samtidigt har småbarn, sjuka föräldrar och byter bostad, så kanske det inte funkar i längden. Då kan man inte säga att det är den digitala gränshanteringsstrategin som är grundproblematiken. Vi kan inte låta tekniken vara problemet.
Läs också: När jobbet flyttar ut från kontoret
