– Under mina studier föreslog en handledare att jag skulle titta på dygnsrytmer och skillnaderna mellan kvällsmänniskor och morgonmänniskor. Då insåg jag att hur människor mår, och hur vanligt det är att de blir sjuka, hänger ihop mycket med arbetstider, säger stressforskaren Torbjörn Åkerstedt.

Foto: Cecilia Elander

Arbetstiderna styr sömnen

Arbetstider, stress, sömn och hälsa hänger ihop. Men när forskarna frågade 4 000 personer om vilka arbetstider som de ogillade mest, blev de överraskade över svaren. Nattarbetet var inte impopulärast. Det värsta var att inte få veta i förväg vilka tider man ska arbeta.

Det här berättar Torbjörn Åkerstedt, professor och chef för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Stockholm Stress Center, ett gemensamt forskningscentrum för universitet och Karolinska institutet. Många har hört honom föreläsa om sömn och stress, eller läst intervjuer med honom eller vad han själv skrivit. Men hur kom han in på det här spåret, som berör så många människor? Som så ofta var det slumpen.

– Under mina studier föreslog en handledare att jag skulle titta på dygnsrytmer och ta reda på skillnaderna mellan kvällsmänniskor och morgonmänniskor när det gäller halter av ämnena adrenalin och noradrenalin. Och då insåg jag att hur människor mår, och hur vanligt det är att de blir sjuka, hänger ihop mycket med arbetstider, säger Torbjörn Åkerstedt.

då insåg jag att hur människor mår, och hur vanligt det är att de blir sjuka, hänger ihop mycket med arbetstider

Han konstaterar att det finns två stora sömnstörare där arbetstiden är den ena och stressen är den andra – och karaktären på sömnstörningen är olika dem emellan. För skiftesarbetare är arbetstiden på första plats, och värst av allt är att stiga upp mycket tidigt på morgonen – det är värre än att jobba sent på natten. Skiftesarbetare får störd sömn, även när de hade de bästa omständigheter i sovrummet.

De som har normala arbetstider pekar ofta ut stressen som orsak till störd sömn.

– Om man försöka lösa problem, på arbetet eller fritiden när man går och lägger sig, så har man hittat ett säkert motmedel mot att kunna somna, säger Torbjörn Åkerstedt.

– Man stör insomningsprocessen och stressen äter sig gradvis in i sömnen, man märker det inte alltid först.

Det förekommer också att människor med mycket tungt arbete får svårt att sova för att de har känningar av slitet i form av värk. Men med tiden har det ju blivit mindre vanligt med sådana slitjobb, medan alltfler talar om stress. Och sömnsvårigheter ökar stressen så att en ond cirkel lätt uppstår. Samtidigt har det blivit allt vanligare med arbete utanför den normala dagarbetstiden.

Sömnen bygger upp hjärnans energiförråd

Exakt vad det är i återhämtningen som är viktigast för att vi återhämtar oss är en ”nobelprisfråga”, enligt Torbjörn Åkerstedt – men på senare år har man ändå lärt sig mer och mer.

– När vi sover bygger vi upp ett energiförråd i centrala nervsystemet, som vi förbrukar under den vakna tiden så att vi mot dagens slut måste återställa förrådet. Gör vi inte det, blir hjärnan slöare och dummare. Långvarig sömnbrist får mycket allvarliga konsekvenser. Hjärnan har en energimätare och när den signalerar att det är dags att sova, då bör man också sova om man kan och inte försöka hålla sig uppe längre. Och det gäller att få den sömntid och mängd djupsömn som man behöver.

I stressforskningen dröjde det ganska länge innan forskarna på allvar tog itu med sömnen. En orsak till det var att man inte hade bra instrument för att mäta människors sömn.

Sömnforskare fick ta in människor till sjukhus för att sova uppkopplade till maskiner. Först på 90-talet kom enklare och portabla mätare så att det gick att låta människor sova i sin vanliga miljö därhemma. Och samtidigt som det blev lättare att mäta sömnstörningar, ökade andelen människor som i enkäter svarade att de hade svårt att sova. Från 1993 till 2003 blev andelen dubbelt så stor, sedan har kurvat planat ut. Idag säger 20 procent av männen och 30 procent av kvinnorna att de har sömnproblem.

Grepp om vad människor tycker om arbetstider

Just nu håller Torbjörn Åkerstedt och hans forskarkollegor på att slutföra en undersökning som startade 2008 och som han beskriver som den första större studien i världen av människors inställning till en rad olika aspekter på udda arbetstider. Det är också den första större svenska representativa studien av omfattning eller problem med olika arbetstidsaspekter på mer än 30 år. Och under de senaste 30 åren har det ju onekligen hänt en hel del när det gäller arbetstider. Studien finansieras av AFA försäkring.

– Vi vill ha ett totalgrepp om vad människor tycker är problem med arbetstider och vi har frågat om allt från morgonpass jämfört med kvälls- och nattpass, till få men långa arbetspass jämfört med korta men många arbetspass, och frågor om framförhållning. Vi blev överraskade över vilket problem som kom på första plats. Vi hade nog kunnat sätta en hacka på nattarbete. Men impopulärast var att ha ett dåligt inflytande på arbetstiden, och kort framförhållning, det vill säga att inte få veta hur man ska jobba ganska långt fram i tiden. Detta berör ju rätt många grupper idag, inhoppare och timvikarier i vård och omsorg, och vidbehovsanställda inom handel och restauranger, liksom reservpooler inom tåg- och busstrafik.

På andra plats kom att ha delad arbetstid, med flera korta arbetspass under dagen. Nattarbete ligger någonstans på nedre halvan. Men bland dem som arbetar natt och tycker att det är ett stort problem finns den tydligaste kopplingen till hälsa, störd sömn och trötthet. Men det finns samtidigt en stor grupp som det fungerar bra för att jobba natt och som därför stannar. Torbjörn Åkerstedts rekommendation är tydlig: om man känner att man inte mår bra av skiftarbete ska man inte fortsätta med det, bara för att det ger mer i lönekuvertet, för hälsoriskerna med störd sömn är för stora.

Sverige kringgår EU:s arbetstidsregler

Mycket långa pass, där nattarbete ingår, är vanliga inom vården, framförallt bland läkare. Men kort vila mellan arbetspassen förekommer även bland sjuksköterskor – ibland till och med dubbla pass. Då blir problemen ännu större eftersom man får sämre arbetsförmåga på grund såväl av utmattning av arbete som av utebliven sömn. Torbjörn Åkerstedt är mycket kritisk till hur man har hanterat detta hot mot såväl patientsäkerheten som hälsan hos de hälsovårdsanställda.

– EU har arbetstidsregler som ska hindra sådana scheman, inom vården och alla andra områden. Men Sverige har blivit mästare i att kringgå EU-regler inom det här området, genom att tillåta att man trixar med kalendern när man lägger arbetspass.

Det finns studier som tydligt visar hur feldiagnoser och felmedicinering ökar under dessa arbetspass. En ökning av antalet felgrepp under nattarbete i kombination med långa arbetspass är förstås något som gäller också inom andra områden som likt vården berör många andra människor. Torbjörn Åkerstedt har deltagit i en expertgrupp inom EU som givit rekommendationer när det gäller flygtrafiken.

– Flygbolagen gillar oss inte, men det gör piloterna, säger han.

Forskningsresultaten intressanta ur hälsosynpunkt

Man kan tycka att just vården skulle vara den första arbetsplats där man tar till sig ny kunskap om arbetstider och människans hälsa. Men så är det alltså inte. Men än värre tycker Torbjörn Åkerstedt att det är att varken lagstiftarna eller parterna på arbetsmarknaden utgår från forskningsresultat när man stiftar lagar och sluter avtal om arbetstider.

– Visst är intresset stort för våra resultat. Men ändå är det i praktiken arbetsmarknadens parter som råder över arbetstiderna och både arbetsgivare och fackliga är mer intresserade av de ekonomiska och sociala konsekvenserna av arbetstider, än konsekvenserna för hälsan. Därför verkar inte parterna så intresserade av att det blir diskussioner om arbetstidsfrågor.

Men i en del fall kan forskningen också bekräfta de val som parterna gör – som exempelvis när vägbyggare som arbetar långt hemifrån föredrar att ha färre men längre pass, för att kunna vara hemma under längre tid varje vecka. Det kan gå an att arbeta tolv timmar om dagen om arbetet inte är för påfrestande, om man inte gör det för många dagar i rad och om man får en rejäl återhämtning mellan passen med långa dagar. För hundra år sen, när arbetarna kämpade för åttatimmarsdagen, var arbetet för fysiskt slitsamt för att man i längden skulle må bra av mer än åtta timmars arbete. Men med maskinernas hjälp kan till och med vägbyggare klara tolvtimmarspass utan att fördärva sig, konstaterar Torbjörn Åkerstedt. Och dessa pass är mycket populära eftersom de ger fler dagar för återhämtning och tid för annat än arbete.

Det blir viktigt med pauser under långa arbetspass och helst ska man själv kunna kontrollera när man behöver ta en rast. Inte bara kroppen behöver pauserna, det behöver också hjärnan. Det kan räcka att man blir sittande vid sin arbetsplats och tittar ut genom fönstret – som Torbjörn Åkerstedt själv finner sig göra. Tar man bara bra pauser, tar man inte lika mycket stryk av stress.

PROJEKTFAKTA/ Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?

Syftet med projektet är att förbättra livssituationen för skiftarbetande genom att beskriva vad som kännetecknar ett ”bra” respektive ”dåligt” skiftschema utifrån arbetstider, antal arbetspass i rad, sammanhängande ledighet, starttider för skift, möjlighet att påverka schemat och rotationsordning.

Studien omfattar ca 4 000 individer och genomförs via intervjuer och inventering av befintliga skiftscheman i olika branscher som t ex pappers- och verkstadsindustri. Vård-, transport- kommunal- och polisförbundet ingår också i undersökningen. Efter analys av inhämtad fakta bedömer man vilka egenskaper som är viktiga för ett ”bra” schema.

Resultatet ska man använda i rådgivning för företag och arbetstagarorganisationer som efterfrågar ideala skiftscheman. En manual för schemakonstruktion utvecklas och publiceras via hemsida, bok och broschyr.

Läs mer:

Bägge kommer från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Text: Mats Utbult, 16 september 2011

Senaste artiklar

Fallutbildning gav trygghet och sammanhållning

Personalen på ortopeden i Nyköping har gått en tio veckor lång utbildning i fallteknik. Utbildningen har gjort dem tryggare – och samtidigt fått upp frågan om fallolyckor på agendan. Fallolyckor…

Små förändringar som kan ge stora resultat

Hög sjukfrånvaro och stor personalomsättning - hur kan man vända en sådan arbetssituation? Eskilstunas vård- och omsorgsboenden tog hjälp av Suntarbetslivs resursteam, och använde sig av friskfaktorer. – Resursteamet har gett mig nya verktyg för att jobba med…

”Nu arbetar vi som ett team”

Medarbetare som känner sig delaktiga och uppskattade, och kortare väntetider för patienter. På två år har vårdenhetschef Ann-Charlotte Eliasson och hennes medarbetare på Smärtcentrum Östra sjukhuset förbättrat verksamheten i grunden.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kvinna på kontor pratar i mobil och tittar på dator.

Digital teknik och känslor på jobbet

Nu startar ett forskningsprojekt som ska undersöka vilken betydelse digital teknik har för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. I två...

Robotkollegor. Nu för tiden är en dator inte bara ett arbetsredskap. I datorn bor också en ny sorts robotkollega.

Robotkollegor i kommunens tjänst

Robotiserade system som tar över arbetsuppgifter blir allt vanligare. Flera olika forskningsprojekt står i startgroparna för att undersöka fenomenet. I...