– Vi klickar och smattrar på tangentbord och pekskärmar medan våra ögon följer vad som händer på skärmen. Resten av kroppen förblir ganska sysslolös. Det är varken kul eller hälsosamt i ett längre perspektiv, sade Helena Tobiasson, doktorand vid KTHs skola för datavetenskap och kommunikation.

Foto: Eva Ekelöf

Ny teknik kan få fart på arbetsplatsens stillasittare

Kontorsarbetsplatserna är ofta ergonomiskt rätt utformade och datorerna anpassade till människans ögon och hjärna. Men alla som sitter stilla på sina kontorsstolar behöver stiga upp från dem då och då. Hur kan man utforma själva tekniken för att vi ska bli mer rörliga i arbetet?

Många yrken och arbetsuppgifter har blivit digitaliserade och omformade till ”kontorsarbeten” där vi arbetar med datorteknik, framför någon form av skärm.

– Vi klickar och smattrar på tangentbord och pekskärmar medan våra ögon följer vad som händer på skärmen. Resten av kroppen förblir ganska sysslolös. Det är varken kul eller hälsosamt i ett längre perspektiv, sade Helena Tobiasson, doktorand vid KTHs skola för datavetenskap och kommunikation, på AFA Försäkrings seminarium om forskning och utveckling.

Lyft fram den fysiska rörelsens värde

Hon kallar den generation som växer upp nu Head Down Generation: i allt yngre åldrar hänger vi med huvudet framför någon form av skärm, med nacken böjd i en form som kan kallas gamnacke, eller sköldpaddsnacke. Så ser det ut både på arbetet, i skolan och på fritiden.

AFA Försäkring har beviljat medel till en förstudie där hon och hennes kollega Anders Hedman studerar hur människans rörelser agerar med tekniken och hur designen av själva tekniken skulle kunna göra att den blev mer fysiskt hållbar.

– Jag är ergonom från början och vet att inom traditionell arbetsmiljöforskning finns det väl beprövade metoder och kunskaper att luta sig mot, för att utforma arbetsplatserna på rätt sätt, sade hon.

Cykeldrivna datorer ingen lösning

Till exempel vet vi att många monotona och lätta rörelser inte är bra för människans muskler. Belastningen är farlig trots att den är liten. Det finns också många råd och tips om hur ofta vi ska resa oss upp och gå en liten runda.

När man ska utforma arbetsplatser kan man använda ISO-standards med rekommendationer för en rad olika mått och annan tung kunskap. Men den kunskapen är svår att tränga igenom och kanske inte alltid så tillgänglig, i sammanhang där forskning och utveckling av framtidens datorer sker.

Helena Tobiasson har nu haft kurser i teknik och rörelse för avgångsklasserna inom Skolan för industriell teknik och management på KTH. Där har hon försökt föra in kroppen som ett instrument i designen, så att man kan bygga in mer rörelse i tekniken och i miljön.

Men hur skulle sådana rörelser se ut? Hur kan man ta in rörelser när man utformar IT? Hur ska rörelserna se ut i kontorsmiljön i framtiden? Kanske behöver vi bygga in motstånd i arbetslivet igen?

Cykeldrivna datorer är ingen lösning.

Den fysiska rörelsens värde och plats

– Nej, det går inte att backa bandet. Det är inte heller önskvärt. Vi ska inte behöva ta till kontorsgympa och tid för stretchning mellan arbetspassen, tyckte hon.

Just nu testar Helena Tobiasson och Anders Hedman tre prototyper på arbetsplatser, för att få fram beskrivningar av rörelse-upplevelser.

– Vi samlar in upplevelser av rörelser och omformar dem till designkoncept, berättade hon. Vi vill lyfta fram den fysiska rörelsens värde och plats i ett alltmer digitaliserat samhälle, och vill få möjlighet att fortsätta forska om detta.

Text: Eva Ekelöf, 28 april 2014

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...