Nyexaminerade socionomer kommer ofta ut till en tuff arbetsmiljö. Anders Bruhn, professor i socialt arbete, vill undersöka hur socialsekreterarna klarar den övergången.

Foto: Maria Elisson/Örebro universitet

Glapp mellan drömmar och verklighet i socialtjänsten

Socialsekreterare har blivit ett genomgångsyrke. Varför slutar många efter bara några år i yrket, och vad hade de för drömmar när de en gång valde socionomutbildningen? Det ska Anders Bruhn, professor i socialt arbete undersöka.

Anders Bruhn är ämnesansvarig professor för socionomprogrammet på Örebro universitet, det program som bland annat leder till arbete som socialsekreterare.

– Vår utbildning är grundad på teori och praktik. Men glappet kan vara stort mellan socionomutbildningen och den verklighet som studenterna sedan kommer ut i. De får inte alltid möjlighet att bedriva vad de upplever som ett kvalitativt socialt arbete. Frågan är hur de hanterar det, säger Anders Bruhn.

Varje år examineras ungefär 2400 socionomer runt om på svenska universitet. De flesta av dessa börjar arbeta inom socialtjänsten. Men omsättningen är stor. 81 procent av socialsekreterarna uppger att det är svårt att få erfaren personal till socialtjänsten. Och sju av tio socialsekreterare har allvarligt övervägt att byta jobb de senaste två åren. Det visar en undersökning från Akademikerförbundet SSR från i år.

– Arbetsmiljön är väldigt tuff på många ställen. Många har för mycket ärenden, för lite administrativt stöd och för lite stöd av en chef, säger Anders Bruhn.

Svårigheterna gäller framför allt för de socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd och med utredningar av barn och unga. De tuffa arbetsförhållandena har gjort att kommunerna har fått svårt att rekrytera och behålla personal.

Vill undersöka motiven

Det är inte själva arbetsmiljön som Anders Bruhn och två forskarkollegor till honom vill undersöka. Det har redan flera andra forskare gjort, bland andra Vanja Astvik och Pia Tham som på varsitt håll har kartlagt arbetsvillkor och organisatoriska förhållanden inom socialtjänsten.

– Vi vill bland annat titta på motiven till att man en gång valde det här yrket, hur dessa motiv utvecklas under tiden i utbildning, och vilka mål man sedan sätter när man söker arbete. Vi vill också undersöka hur man handskas med det glapp som ofta uppstår när man inte kan göra det jobb man anser sig utbildad för, säger Anders Bruhn.

Forskarcirkel för nyanställda

Forskarna kommer att genomföra studien i tre delar. De ska börja med att skicka ut en enkät till en hel årgång studenter, omkring 2400 personer över hela Sverige, som tog sin examen för fem år sedan.

– Grovt sett kommer vi att ställa tre typer av frågor: vad hade de för motiv när de valde sin utbildning? Hur tänkte de kring sitt arbete när de just hade tagit sin examen? Och hur tänker de om socionomyrket och det arbete de har idag?

Från det materialet väljer de ut 15 till 20 personer att göra djupintervjuer med, för att få utvecklade berättelser och ”kött på benen-historier”, som Anders Bruhn uttrycker det.

Den tredje delen är lite mer experimentell, och handlar om att forskarna ordnar en eller flera forskarcirklar med åtta till tio nyexaminerade studenter i varje, från Örebro universitets socionomprogram. Deltagarna kommer att träffas regelbundet under två år. Målet med forskarcirklarna är framför allt att få fram kunskap om vägen in i yrket, och hur den kan förbättras.

– Tanken är att de med ledning av forskarna ska studera sin egen process under övergången från utbildning till yrkesliv. De kommer att undersöka, diskutera och reflektera över händelser och situationer som de är med om på sina arbetsplatser, styrkor och brister i stöd och introduktion som de möter. Ett hjälpmedel blir nog att skriva dagbok, säger Anders Bruhn.

Studenter kan förberedas bättre

Det behövs mer kunskap om övergången mellan studier och yrkesliv för socionomer. Men det finns redan idag försök till lösningar på hur man kan minska glappet mellan utbildning och yrkesliv.

En del av lösningarna skulle kunna vara att man på universitetens socionomprogram förbereder studenterna bättre på vad som väntar dem. Socionomprogrammet är ju en generalistutbildning, men den borde kunna byggas på med en specialistutbildning som utbildar just för socialsekretarrollen, tycker Anders Bruhn.

En annan väg att gå, är att anpassa praktikperioderna mer så att den som tänker sig ett arbete inom socialtjänsten får en mer strukturerad praktikperiod där – ett arbete som redan pågår bland annat på socionomprogrammet i Örebro.

Allt fler kommuner och län arrangerar också särskilda introduktionsprogram för nyexaminerade socialsekreterare. Läs om ett av dem i artikeln Yrkesintroduktion ger säkrare socialsekreterare.

Det finns också socialtjänster där man organiserat om arbetet för att skapa mer närhet till cheferna, och mer tid för återhämtning. Läs artikeln om Mölndals socialtjänst.

Text: Åsa Hammar, 26 september 2016

Senaste artiklar

Så vässade Hässleholm sin samverkan

I Hässleholms kommun har arbetsgivare och fack utvecklat sin samverkan. Konkreta mallar för möten och stödmaterial för arbetsplatsträffar är några resultat av arbetet. Arbetsmiljön är mera i fokus nu, anser…

4 Ess sänkte sjukskrivningstalen i Småland

Samverkansmöten tidigt i sjukskrivningsprocessen och arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det är två viktiga delar i metoden 4 Ess, som har lett till drastiskt sänkta sjukskrivningstal i tre småländska kommuner. 4 Ess…

Digitaliseringscoacher löser vardagsproblem

Appar till tvättstugelås, matbeställningar online och digitala levnadsberättelser på äldreboenden. Det är några projekt som har lanserats och testats, sedan Kungsbacka utsåg nio medarbetare till digitaliseringscoacher. I Kungsbacka kommun har…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Handbok för återhämtning

Pressad vårdpersonal behöver återhämtning för att orka. Även små förändringar i rätt riktning är viktiga. Nu har forskare skrivit en...