Om rektorn mår bra kan det påverka även lärarnas hälsa och elevernas betyg. Det tror man i Södertälje och låter skolorna på prov införa funktionellt delat ledarskap – två skolledare på samma nivå. Det är en väldigt spännande och innovativ ledningsmodell, tycker Marianne Döös, forskare som följer och stödjer satsningen under två år.
En rektor och en administrativ chef, sida vid sida, istället för en rektor i toppen av hierarkin – det har man redan infört till exempel på Hovsjöskolan, som vi berättar om i en annan artikel: Två skolledare – bra för hälsan och verksamheten. Pedagogikprofessorn Marianne Döös och docent Lena Wilhelmson på Stockholms universitet har studerat delat ledarskap mellan chefer sedan slutet av 90-talet. De har forskat i olika verksamheter, bland annat vård, telekom och fastighetsförvaltning.
‒ Vår övergripande slutsats är att delat ledarskap kan ge chefer styrka att hantera dilemman och komplexitet i dagens arbetsliv, säger Marianne Döös.
Därför häpnade de över nya regler för rektorer och förskolechefer som kom 2010.
‒ Vi blev förvånade och upprörda när skollagen kom, som förbjöd den mest likställda och gynnsamma formen av ledarskap i skolor och förskolor.
Enligt skollagen går det alltså inte att ha två rektorer på en och samma skolenhet. Den ena är alltid överordnad. Motivet har varit att det måste finnas en enda person som är tydligt ansvarig.
Det är tufft att vara rektor, och även att vara förskolechef
Rektor släcker brinnande papperskorgar
Marianne Döös fick via en tidningsnotis korn på Södertäljes sätt att hantera lagen. Genom att dela upp rektors uppgifter funktionellt mellan det pedagogiska och det administrativa så kan kan man dela arbetsuppgifterna jämlikt mellan två personer.
Forskarna vid Institutionen för pedagogik och didaktik har nu fått 2,5 miljoner i anslag från AFA Försäkring för att följa och stödja försöket i Södertälje under två år, från januari 2017.
Marianne Döös har arbetat med utbildning av rektorer och vet en hel del om hur deras vardag ser ut. Hon beskriver bland annat hur en rektor mitt i ett samtal rusade upp från stolen för att släcka en eld i en papperskorg på skolgården!
‒ Arbetsmiljön i skolor är väldigt belastad. Det är tufft att vara rektor, och även att vara förskolechef. Det har följdverkningar för hur hela skolan fungerar, och även för resultaten, säger hon.
Enkäter mäter
Även Erik Berntson på psykologiska institutionen är engagerad. Han ska arbeta med enkäter för att mäta resultatet av det funktionellt delade ledarskapet.
Marianne Döös och Lena Wilhelmson ska iaktta arbetet i skolan och samtidigt stödja samarbetet.
‒ Vi ska arbeta tillsammans med dem som jobbar i funktionellt delat ledarskap. Vi kommer att hålla workshops och de ska få besöka varandras arbetsplatser och studera varandras arbete, hur andra gör.
På så sätt ska skolledarna bli mer medvetna om hur de faktiskt organiserar och agerar, menar forskarna.
‒ Vår erfarenhet är att de mestadels har så mycket fokus på det som händer ute i verksamheten, att de glömmer att titta på den egna ledningsfunktionen, säger Marianne Döös.
Sprida modellen
Hon hoppas att projektet ska visa att delningen fungerar, att det blir lättare för rektorer och förskolechefer att axla ansvaret, och att modellen kan sprida sig. Hon hoppas också på en mer upplyst diskussion om hur skolans organisering påverkar ledarnas möjligheter. Kanske till och med att lagparagraferna kan ändras.
‒ Om det här visar sig ha potential så vill ju vi att det når ända upp på lagstiftningsnivå. Man kan kräva i en lag att varje elev har en rektor. Det kravet kan man ställa utan att förbjuda en hel arbetsform, anser Marianne Döös.
Kan förbättra hälsan
Peter Fredriksson är utbildningsdirektör i Södertälje och har varit med och infört nymodigheten på prov. Idag finns funktionellt delat ledarskap vid Komvux och ungefär en fjärdedel av skol- och förskoleenheterna. Rektorn har det ”nationella”, pedagogiska ansvaret, och en enhetschef det ”kommunala”, det administrativa, att hålla budget. Omläggningen har inte kostat några stora pengar, ofta har det som tidigare var en biträdande rektorstjänst gjorts om till enhetschef.
‒ Som rektor är man spindel i ett nätverk av elever, lärare, föräldrar, förvaltning och politiker, säger han. Rektorerna har en tung arbetsbörda vilket leder till frustration och risk för dålig arbetshälsa.
Han beskriver hur rektors vardag kan vara stressig och pressad, inrymma städavtal, snöskottning, personalärenden, klagomål på skolmaten, budgetfrågor, statistik och dokumentation och tusen andra saker. Han menar att myllret av åligganden ibland ger alltför lite tid för det som lärare, skolmyndigheter och rektorer själva ropar efter: Pedagogisk ledning.
‒ En pedagogisk ledare är ute i klassrummen och har koll på hur det går för eleverna. Det handlar om att etablera en ständig dialog med lärarna, enskilt och i grupp.
Lärarna ser hur rektor får slita. Det gör det mindre attraktivt att söka ledarjobb, och omsättningen är stor. Om skolledarna är stressade och inte kan stödja lärarna i deras yrkesutövning så påverkar det även deras mående och i slutändan elevernas resultat – och omvänt, menar Peter Fredriksson.