Om kommuner och landsting vill få fler att jobba längre i framtiden, måste de få ner de långa sjukskrivningarna, som är flest i några av de största yrkesgrupperna. Detta är en tydlig slutsats av ett statistiskt tankeexperiment, i rapporten ”Sjukfrånvaro under ett arbetsliv” från AFA Försäkring.
Den här framtidsövningen, som företagets analytiker har gjort, bygger på uppgifter från de avtalade sjukförsäkringarna (AGS och AGS-KL), som finns samlade i en skadedatabas.
Hur många drabbas av långvarig sjukfrånvaro under sitt arbetsliv? Det vet ingen idag, men just den frågan var en av utgångspunkterna när analytikerna gjorde sitt tankeexperiment.
Så här kan man beskriva tankarna bakom:
- Låt oss säga att de långa sjukskrivningarna i olika yrkes– och åldersgrupper under 2013 skulle vara på samma nivå under 50 år – vad händer då?
- Hur skulle det då se ut med möjligheterna för hur länge som 1000 av dagens 16–25-åringar kan fortsätta att jobba, nån gång under 2060–talet?
- Hur många av dessa 1000 kommer under ett arbetsliv att drabbas av de två typer av långtidssjukskrivningar som finns?
Analyschefen Anna Weigelt underströk, vid ett seminarium om studien, att det inte kommer bli precis så som de beskriver. Hon lyfte fram tre orsaker till att studien är just ett tankeexperiment, och inte en prognos om framtiden :
- Man tar inte hänsyn till att mycket kommer att förändras under det närmaste halvseklet. Studien utgår från hur det ser ut under ett år, 2013.
- Man förutsätter att alla fortsätter i sitt yrke. Men många byter bana. Många unga som börjar inom t ex handel och restaurang går vidare till andra jobb. Många äldre i tunga jobb byter bransch eller sysslor, inte minst de sista åren.
- Slutligen är det mycket få bland dagens unga som kommer att arbeta i nästan 50 år, eftersom många utbildar sig efter grundskolan.
Experimentet säger dock en hel del om hur det faktiskt är idag, och vilka grupper som det är viktigast att satsa på om man i stor skala, och på lång sikt, vill få ner långa sjukskrivningar – därmed öka möjligheterna att anställda fortsätter att arbeta länge, förklarar Anna Weigelt.
Värst till i kommuner och landsting ligger, enligt studien, den största yrkesgruppen: undersköterskor, personliga assistenter och liknande yrken. Anställda på förskolor och fritids får också oroväckande höga siffror.
Studien omfattar även privata sektorns arbetare, men inte tjänstemän. Och i den här artikeln beskriver vi bara resultaten inom kommuner och landsting, och där gäller siffrorna såväl arbetare som tjänstemän.
Varning utfärdas för att det kan bli lite svårt att hänga med i den följande redovisningen, inte minst eftersom det finns två typer av långtidssjukskrivningar:
- Den vanligaste typen av långtidssjukskrivningar startar efter 90 dagar och betalas med ungefär samma sjukpenning som korttidssjukskrivningarna. I den här artikeln kallas de för ”penninglångtidssjukskrivningar”, i ett försök att hålla isär typerna.
- Betydligt färre sjukskrivningar betalas med så kallad sjuk- eller aktivitetsersättning, som man får när man ”troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning” (Försäkringskassan). I den här artikeln kallas de för ”ersättningssjukskrivningar”.
I rapporten ”Sjukfrånvaro under ett arbetsliv” delar man upp redovisningen i olika kapitel – där finns alla siffror, i stapeldiagram.
Stora skillnader mellan kvinnor och män
Man vet redan från andra studier är att skillnaden mellan kvinnor och män i samma arbete är mycket stor när det gäller långa sjukskrivningar, i genomsnitt ungefär dubbelt så hög, i vissa grupper mer, i andra mindre. Det gäller också skillnaden mellan arbetare och tjänstemän.
Antalet ”ersättningssjukskrivningar” är nära 65 procent högre bland kvinnor, under helt arbetsliv, enligt den här studien. Jämför man olika yrken är skillnaderna större. Men även yrkesskillnaderna behöver man dela upp mellan män och kvinnor.
- Bland kvinnor är skillnaderna mellan fem och tio gånger mellan de minst drabbade, kvinnliga tekniker och ingenjörer, chefsyrken och läkare, och den mest drabbade gruppen, städare och fönsterputsare.
- Bland män är skillnaden än större om man jämför städare med chefer och läkare. Skillnaden blir mindre när man jämför med tekniker och ingenjörer.
Det är mycket stora yrkesgrupper bland kvinnorna som hör till de mest drabbade, jämsides med städarna:
- Undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter
- Barnskötare och fritidsledare
- Anställda i restaurang– och storköksarbete
Bland män är det anställda i restaurang– och köksarbete och socialt arbete som har de högsta siffrorna – och även kontors– och kundserviceanställda.
Andra klyftor bland sjukskrivningar med sjukpenning
Nu går vi över till ”penninglångtidssjukskrivningar” och där finns mer än dubbelt så många sjukskrivningar bland kvinnor, jämfört med män, under ett arbetsliv.
Eftersom en hel del anställda har ”penninglångtidssjukskrivningar” flera gånger under ett arbetsliv, har de flesta yrkesgrupper mer än 1000 sjukskrivningar per 1000 bland dagens 16-25-åringar. Men det betyder förstås inte att alla drabbas.
Skillnaderna mellan yrkesgrupperna är mindre, om man jämför mer hur det var med ”ersättningssjukskrivningar”. Och grupperna med störst och minst antal sjukskrivningar är delvis annorlunda.
Bland kvinnorna toppas den här experimentlistan av några yrken där ganska få kvinnor jobbar: yrkesförare, trädgårdsarbetare. Därefter kommer:
- Undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter
- Anställda i socialt arbete
- Städare och fönsterputsare
Efter städarna (1448 fall) kommer fem grupper som ligger över 1300:
- Förskollärare och fritidspedagoger
- Storköksanställda
- Barnskötare och fritidsanställda
- Sjuksköterskor och barnmorskor
Här finns också kvinnorna i ytterligare en mansdominerad grupp: fastighetsskötare, expeditionsvakter och renhållningsarbetare.
De grupper i kvinnodominerade jobb som ligger lägst är chefer och läkare. I tankeexperimentet är det mer än dubbelt så många långtidssjukskrivningar bland kvinnliga undersköterskor, som med bland kvinnliga läkare.
Mindre skillnader bland män
För männen, bland de vanligaste yrkesgrupperna inom kommuner och landsting, hör dessa till de minst drabbade när det gäller antalet ”penninglångtidssjukskrivningar”, under hela arbetslivet:
- Läkare
- Chefer
- Lärare och skolledare
Det finns också några mindre grupper, som klarar sig jämförelsevis bra.
Bland de mest drabbade är:
- Köksanställda
- Städare och fönsterputsare
- Undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter
Bland de värst drabbade finns också yrkesgrupper som trädgårdsarbetare och byggnadsträarbetare, som hör till de mindre inom kommuner och landsting. Skillnaderna mellan män i olika yrken är mindre, än skillnaderna bland kvinnor.
Fler jobbar längre
I rapporten ”Sjukfrånvaro under ett yrkesliv” ingår också några inledande avsnitt som beskriver lite av bakgrunden: vad har hänt de senaste tio åren med längden på våra arbetsliv, och med de långa sjukskrivningarna?
På seminariet lyfte Anna Weigelt fram att sysselsättningsgraden under de sista tio åren i arbetslivet, fram till pensionsålder (65 år) har ökat, från en nivå som redan ligger högt i Europa. Bland män har andelen ökat sedan 2011 från 72 till 77 procent, bland kvinnor från 67 till 72 procent.
Genomsnittsåldern för dem som går i pension har ökat med mer än tre år mellan 2001 och 2014. Det är också alltfler som arbetar efter 65, till och med efter 70 år.
Under 2000–talet var sjukskrivningstalen som lägst 2009. Anna Weigelt sade att det var två orsaker som sammanföll: alliansregeringens ändrade sjukskrivningsregler från 2007 slog igenom, och finanskrisen 2008 med ökad arbetslöshet. När sysselsättningsgraden minskar sjunker också antalet sjukskrivningar, och omvänt: fler i arbete leder till fler sjukskrivna. En orsak till detta kan vara att med en större andel i arbetskraften, kommer också fler med hälsoproblem och ökade risker för att bli sjukskrivna.
Filmer:
Anna Weigelt berättar under en och en halv minut om rapporten.
Anna Weigelt berättar på seminarium om rapporten (45 minuter). Michel Normark inleder.