Närbild på ung man som sitter vid ett bord med blicken riktad nedåt och huvudet lutat i ena handen.

Mobbade löper större risk att drabbas av depression, visar dansk forskning.

Foto: Cecilia Elander

Mobbning ökar risk för depression hos anställda

Anställda i äldreomsorgen som blir mobbade på sin arbetsplats löper mycket större risk att drabbas av svår depression. Det visar forskning vid Danmarks nationella forskningscenter för arbetsmiljö.

”Det är svårt att tänka goda tankar om sig själv.” Så beskriver depressionsforskare sådan svår depression som kan uppstå när man blir utsatt för förödmjukande upplevelser. De danska forskarna ville med en studie av äldreomsorgsanställda undersöka om de som blev mobbade på jobbet fick ökad risk för att drabbas av svår depression.

Mobbning definierar forskarna så här: ”Mobbning äger rum när en person upprepade gånger och under en längre tid blir utsatt för obehagliga och negativa handlingar på sitt arbete. För att kunna säga att någonting är mobbning måste den som blir mobbad känna att det är svårt att försvara sig.”

5 700 anställda fick svara på frågor

I sin studie skickade forskarna ut ett frågeverktyg för att inventera hur vanligt det är med svårare depressioner och ställde också frågor om man var utsatt för mobbning. 5 700 äldreomsorgsanställda svarade en första gång 2004–2005 och en andra gång 2006–2007. Forskarna ville veta om de som var mobbade, men ännu inte deprimerade vid det första tillfället, hade drabbats av depression vid det andra tillfället. De som redan vid första tillfället var deprimerade var inte med i studien.

Resultaten visar mycket tydligt att de som var mobbade verkligen löpte en betydligt större risk för depression. Och hur mycket man var mobbad betyder mycket för hur stor ökningen av risken är. Av de omsorgsanställda som inte var utsatta för mobbning var det bara 1,5 procent som var deprimerade vid nästa frågetillfälle. Men risken var mer än dubbelt så stor bland anställda som av och till var mobbade (3,5 procent). Och bland dem som ofta upplevde mobbning var det mer än åtta gånger så många som var deprimerade (11,3 procent).

Forskarna tog hänsyn till faktorer som ålder, familjesituation och anställningsförhållanden

Forskarna tog i sin analys hänsyn till faktorer som ålder, familjesituation, anställningsförhållanden, anställningens längd och hur lång tid som gått mellan första och andra frågetillfället.

Forskarna ville också veta om det kunde finnas en motsatt effekt, det vill säga om en person som var deprimerad vid första frågetillfället oftare än andra hade upplevt mobbning vid det andra frågetillfället. Men så var det inte, här finns det inget samband, slår forskarna fast.

Publicerades i skandinavisk arbetsmiljötidskrift

Resultaten publicerade forskarna sommaren 2012 i den skandinaviska arbetsmiljötidskriften Scandinavian Journal of Work, Environment & Health. Det här mobbningsprojektet är ett av många inom ett större program inom Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, som heter Sosu. I Danmark talar man om ”sosu-er” som ett samlingsbegrepp för två yrkesgrupper:
¤ Social- och sundhedshjælpere – som i Sverige motsvaras av barnskötare och vårdbiträden med cirka ett års utbildning.
¤ Social- och sundhedsassistenter – som motsvaras av undersköterskor med tre års utbildning.

Sosu-grupperna upplever även andra hälsorisker än depression orsakad av mobbning. Detta har nyligen uppmärksammats i en studie av ett annat institut, det danska folkhälsoinstitutet. Studien handlar om såväl livsstil som arbetsmiljö för social- och sundhetsassistenterna.

FAKTA 1 /SOSU-programmet

Forsknings- och utvecklingsprogrammet SOSU, som Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø påbörjade för snart tio år sedan, handlar om att få fram kunskap som underlättar för verksamheter att såväl behålla som rekrytera Sosu-grupperna, genom att skapa förutsättningar för en effektiv arbetsmiljöinsats. Programmet innehåller två större enkätundersökningar, med vars hjälp forskarna har kartlagt arbetsmiljön i äldreomsorgen. Forskarna följde också en hel årskull nyutbildade, sammanlagt 6 000 personer, under två år.

I programmet finns ett antal projekt som är inriktade på att utveckla effektiva redskap och lösningsmodeller, för att göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. De handlar exempelvis om ledningsstil och teamorganisering, arbetstider, åtgärder för att få den äldre arbetskraften att vilja och kunna stanna kvar, rehabilitering, arbetsmiljöarbete, friskfaktorer (positiva arbetsmiljöfaktorer), attityder i gruppen och individens egna resurser, och belastningar för ryggen och fysisk träning.

Flera studier har resulterat i doktorsavhandlingar. Flertalet projekt är avslutade men några pågår fortfarande.

FAKTA 2/ Problematisk livsstil och arbetsmiljö

Enligt Avisen.dk, en nättidning om arbetslivet, visar en studie från danska folkhälsoinstitutet att sosu-er har ”markant sämre livsstil” än sina kollegor med högre utbildning på förskolor och inom vård och omsorg. De är exempelvis dubbelt så ofta storrökare. De är oftare överviktiga och har ett osunt kostmönster. Det är vanligare att de drabbas av ”livsstilssjukdomar” som exempelvis diabetes.

Forskningsledaren Knud Juel säger till Avisen.dk att man ser att det finns några mycket markanta skillnader, såväl inom livsstil som arbetsmiljö. Men han framhåller att man också ska lägga märke till att det, jämfört med andra grupper, är färre bland social- och sundhetsassistenterna som överskrider högriskgränserna när det gäller alkoholkonsumtion.

Juel pekar också på att de här yrkesgrupperna ”har en mycket hög förekomst av böjda och vridna arbetsställningar”. Undersökningen visar att de mer än andra yrkesverksamma kvinnor lider av ledbesvär som artros och diskbråck.

Läs också:

Om danska folkhälsoinstitutets studie 

Text: Mats Utbult, 27 augusti 2012

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...