– När jag talar om diskursiv arbetsmiljö och diskursiva arbetsmiljörisker är den vanligaste reaktionen: ”Äntligen, nu har jag fått ord för något jag har sett och upplevt”. Den näst vanligaste är: ”Det där ordet diskurs verkar svårt och teoretiskt”, berättar Lisbeth Rydén.

Foto: Mats Utbult

Irriterande synsättskrockar en namnlös risk på jobbet

Har du svårt att göra dig förstådd på din arbetsplats? Det kan bero på att ni som arbetar där har olika syn på verksamheten. Enligt forskaren Lisbeth Rydén är synsättskrockar, som skapar irritation och frustration, ett hittills namnlöst arbetsmiljöproblem.

Lisbeth Rydén vid Malmö högskola har arbetat med dessa frågor i ett forskningsprojekt, i samarbete med bland andra Kommunförbundet Skåne. AFA Försäkring har finansierat.

Ett resultat av projektet är en metod för att göra riskbedömningar inom detta namnlösa område – som hon också försöker ge ett namn. Genom att upptäcka de här  riskerna, kan man lättare skapa en arbetsmiljö där alla kommer till tals och kommer till sin rätt.

2013-14 gör  hon en kompletterande studie, där hon prövar metoden i en kommun.

Gemensamt ställa frågor

Tankar och föreställningar i människors huvuden påverkar hur väl olika grupper och individer samverkar – eller hamnar i konflikt. Men problemen med synsättskrockar kan man inte lösa genom att försöka få alla att ha samma synsätt! Detta är varken möjligt eller önskvärt. Men man kan göra någonting åt irritationen och frustrationen, enbart genom att gemensamt ställa frågor som gör att alla får syn på verkligheten bakom krockarna:

¤ Vilka tankesätt, tankesystem, idéer och resonemang är det som dominerar på en arbetsplats och som styr hur man lägger upp arbetet?
¤ Vad ser man som sant, rätt, rimligt, önskvärt?
¤ Vilka argument är det som räknas, eller som i alla fall kommer i första hand?

Dessa frågor handlar om det som Lisbeth Rydén sammanfattar med begreppet ”diskurs” – ett ord som ibland dyker upp i artiklar på kultursidor. Det betyder ungefär ”begreppsvärld”, alltså de infallsvinklar, begrepp, sätt att resonera, och frågeställningar som finns inom ett visst område. Hittills har ordet inte varit så vanligt när man talar om arbetsmiljö och helst skulle hon använda något enklare ord – men har inte hittat något än.

– När jag talar om diskursiv arbetsmiljö och diskursiva arbetsmiljörisker är den vanligaste reaktionen: ”Äntligen, nu har jag fått ord för något jag har sett och upplevt”. Den näst vanligaste är: ”Det där ordet diskurs verkar svårt och teoretiskt”, berättar hon.

Olika sätt att se på viktiga saker

Det som ordet ”diskurs” handlar om känner människor igen, när man berättar mer om det, hävdar hon. Hon tar förskolan, äldreomsorgen och vården som exempel på arbetsplatser, där ”diskursiva arbetsmiljörisker” förekommer ganska ofta och många gånger ställer till en hel del problem. Vilket synsätt man har, beroende på exempelvis yrkesroll och utbildning, påverkar hur man svarar på sådana här nyckelfrågor:

Vad är ett gott utfört arbete i den här typen av jobb? Är det att alltid följa reglerna eller finns det andra bedömningsgrunder? Vilka bedömningar kan man komma till tals om och mot vad kommer man att ställas till svars?

– Problemen inom exempelvis äldreomsorgen handlar inte bara om hur stora resurser man har, utan också om vad man får och ska göra, säger Lisbeth Rydén. Hur viktigt är det att skriva rapporter för att veta exakt hur snabbt och ofta som man har städat och vattnat blommor? Måste man alltid städa, även när Agda hellre vill dansa och skulle må bra av det?

– Anställda som möter Agda kan tycka att de tvingas vara alltför fokuserade på vad som står i regler, istället för att lyssna på vad hon säger och vad som kan göra livet gladare för henne. De ser att vissa dagar går det att följa reglerna, andra dagar fungerar det inte. Men de frågar sig: ”Om jag väljer att strunta i reglerna, vad kan jag ställas till svars för då?”

Det är inte så enkelt som att det ena är ”rätt” och det andra är ”fel”. Det handlar istället just om att det finns olika sätt att se på viktiga saker i arbetet. Kruxet är att vissa synsätt ofta har övertag över andra, utan att man uttryckligen säger att det ska vara så. Men det kommer fram på andra sätt.

– Alla har erfarenheter från sina arbeten. Men alla blir inte tillfrågade och lyssnade till. Anställda som utifrån sina erfarenheter för fram sina synpunkter kan få höra: ”det är inte ditt bord” eller ”varför har du synpunkter på det, du är ju inte ens pedagog”. Budskapet är då: ”du och dina erfarenheter räknas inte”.

Hur jobbet påverkar oss

– Det handlar om att fånga hur jobbet påverkar oss, särskilt när det gäller den psykosociala arbetsmiljön, säger Lisbeth Rydén. När människor inte tycker att de blir förstådda av andra på jobbet, blir de frustrerade. I början tänker man ofta att man inte har varit tillräckligt tydlig, så man försöker på annat sätt eller mer intensivt.

– Om problemen fortsätter är det lätt att tro att det är fel på antingen en själv, kollegorna eller chefen. Om man inte kommer till rätta med problemen väljer många att tystna och ge upp. Inte sällan med en gnagande oro i magen och ofta med sömnsvårigheter som följd.

Ett sätt som man ofta använder för att bedöma den psykosociala arbetsmiljön är den så kallade krav–kontroll–modellen: vilka krav möter människor och vilken kontroll över möjligheterna att leva upp till kraven har de? Men Lisbeth Rydén hävdar att människor kan bli sjuka av jobbet även när det funkar vad gäller krav–kontroll. Istället kan det handla om skillnader i synsätt.

Sex risker att tackla

Sitt forskningsprojekt sammanfattar hon i rapporten ”Diskursiva arbetsmiljörisker” och i en ”Guide för hur man kan göra diskursiva riskbedömningar av arbetsmiljön”. I dessa skrifter beskriver hon följande risker:

1. Du räknas inte. Diskurserna marginaliserar.
2. Du kommer inte till tals. Diskurserna styr vad man får säga.
3. Du kan inte försvara dig. Diskurserna är motstridiga
4. Du tilltalas som bara den funktion (syssla, roll) du har, och inte som person. Diskurserna avpersonifierar.
5. Du kan inte agera i enlighet med ditt kunnande. Diskurserna blockerar handling.

Till sist finns det en sjätte risk, som är ett slutresultat och sammanfattning av de fem föregående riskerna:

6. Du blir någon på jobbet som du inte vill vara.

Stort steg framåt att prata om det

Olika synsätt och tankesystem kommer alltid att finnas på arbetsplatserna. Men det gäller att se och uppmärksamma dem, menar Lisbeth Rydén. För många kan det bli ett stort steg framåt bara att prata om det. Då blir det lättare att se att svårigheter i diskussioner på arbetet inte handlar om de olika personerna – utan om de perspektiv de för med sig i sina yrken och roller.

– De kan säga till sig själva: ”det handlar inte om mig, det är inte jag som är överkänslig eller överambitiös”. Det är avlastande för den enskilde, men underlättar också att komma till rätta med situationen.

När man kan prata om diskurserna istället för det personliga eller relationella, blir samtalet inte lika känsligt.

– Det blir lättare att komma framåt när alla kan hjälpas åt att ändra riktning, jämfört med när man går och tänker att ”chefen borde lära sig att lyssna” eller ”kollega A borde gå på kurs”.

Genom att se vilken kraft som finns i tankesystemen kan man förstå att lösningen kanske inte ligger i att byta chef, eller omplacera en anställd, menar hon.

– För att komma till rätta med problemen är det mer meningsfullt och fruktbart att förstå och diskutera de olika tankesätten och dess konsekvenser.

Tre diskussionsfrågor i en psykosocial skyddsrond

”Diskursiva riskbedömningar” handlar om att analysera vilka olika synsätt som finns, vilka situationer de sätter oss i och hur vi kan hantera dem.

Detta kan man göra på olika sätt, beroende på hur högt man väljer att lägga ribban. En mer omfattande analys kanske en utomstående behöver göra, exempelvis någon från företagshälsovården.

För att möta behovet av en enklare variant har Lisbeth Rydén gjort ett arbetsmaterial, Psykosocial skyddsrond, som utgår från tre diskussionsfrågor:

Första frågan gäller om alla får komma till tals:

¤ Känner du att det finns verksamhetsfrågor som du och dina kollegor behöver prata mer om?

Andra frågan gäller om alla får komma till sin rätt:

¤ Känner du att du och dina kollegor kan stå för hur de resurser som finns används? Att de tas väl tillvara?

Tredje frågan handlar om att komma till rätta med sina verksamhetsproblem:

¤ Känner du att du och dina kollegor kommer till rätta med era problem? Eller känns det mest som om ni ältar samma saker hela tiden och att hoppet om att få till vettiga lösningar blir allt mer avlägset?

Läs mer i Lisbeth Rydéns skrifter:

¤ Diskursiva arbetsmiljörisker (rapport)

¤ Guide för hur man kan göra diskursiva riskbedömningar av arbetsmiljön

¤ Psykosocial skyddsrond

Text: Mats Utbult, 17 juni 2014

Senaste artiklar

Tillit gav bättre arbetsmiljö i socialtjänsten

Socialtjänsten i Nyköping har satsat på dialog och tillit i organisationen. Nu får socialsekreterarna mer stöd, stressen har minskat och introduktionen har blivit bättre. I maj 2015 samlades politiker, chefer…

Så tar du ansvar för inhyrdas arbetsmiljö

I kommuner och landsting blir det allt vanligare med inhyrd personal när det är svårt att få tag på exempelvis sjuksköterskor och socialsekreterare. Men det är inte helt lätt att…

5 steg till ökad arbetsglädje i Habo

Nöjdare medarbetare och färre sjukskrivningar. Det blev resultatet för äldreomsorgens projekt Arbetsglädje i Habo kommun. – Mycket handlar om att förbättra samarbetet, säger skyddsombudet Jeanette Lundberg, Kommunal. Hur kan vi…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kvinna sover i soffa med vita kuddar och grå filt. Fönster i bakgrunden med mörk natt utanför. Till artikel om dygnsvila.

Ny forskning om dygnsvila

Inom vården är det vanligt med kort tid för vila mellan arbetspassen. Hur påverkar det hälsan hos de anställda och...