”Kvinnor kan inte hålla sams, de pratar bakom ryggen på varandra och är inte raka.” Det är en vanlig fördom om arbetsklimatet på kvinnodominerade arbetsplatser. Men stämmer det? Och kan man i så fall göra något åt det? Det undersöker just nu en grupp forskare.
– Istället för att utgå från de här fördomarna om hur kvinnor är, tänker vi att konflikter hänger ihop med arbetsmiljön. Kvinnor har ofta arbeten som utsätts för mycket förändringar, nerdragningar och stress. På vilket sätt hänger konflikter på jobbet ihop med det? Vår forskning kan bli en liten pusselbit i det, säger Britt-Inger Keisu, forskare vid sociologiska institutionen på Umeå universitet.
Utgångspunkten för projektet är att en arbetsmiljö med höga krav och lite resurser, med högt arbetstempo och liten möjlighet att utveckla den profession man lärt sig under sin utbildning – en sådan arbetsmiljö blir lätt en grogrund för destruktiva konflikter. Förhoppningen är att ge anställda en chans att själva få syn på de här faktorerna, för att i nästa led börja hantera konflikter på ett annat, mer konstruktivt, sätt.
En konflikt kan vara allt ifrån intressemotsättningar till rena bråk och handgemäng, menar Britt-Inger Keisu. Det kan också vara mobbning och annan kränkande behandling av olika slag. Konflikter kan uppstå mellan chef och anställda, mellan olika chefer och mellan olika anställda.
Välfärdsyrken deltar
De som deltar i studien är anställda inom tre välfärdsyrken – socionomer som utreder ensamkommande flyktingbarns behov, sjuksköterskor och grundskollärare. Alla yrkena är kvinnodominerade och dessutom hårt drabbade av sjukskrivningar och hög personalomsättning.
Britt-Inger Keisu och hennes två kollegor skickade våren 2017 ut en enkät till 3500 personer inom de här yrkena, och har alldeles nyligen fått in svaren. Enkäten är omfattande och handlar både om arbetsmiljön och om erfarenheter av konflikter.
– Vi frågar vem som har makt och kontroll över till exempel mål, budget och resurser. Vem har möjlighet till karriär, förmåner, högre lön? Är det kvinnor eller män, vad har de för ålder och bakgrund?
– Vi frågar också om konflikter. Bråkar man på deras jobb? Hur går det till? Vem bråkar med vem? Hur hanteras det? Får man stöd om man tycker olika? Har kön betydelse för konflikterna?
Genusperspektiv i systematiskt arbetsmiljöarbete
Forskarna har också besökt tre arbetsplatser, en inom varje yrkesgrupp, där ett tiotal anställda och chefer i första linjen på varje arbetsplats intervjuas enskilt och mer detaljerat.
Till våren ska forskarna tillbaka till arbetsplatserna för att berätta vad de sett, och för att få igång ett samtal om hur man kan hantera konflikter på ett mer genusmedvetet sätt.
Tredje och sista året planerar de att åka tillbaka igen, då till utvalda nyckelpersoner som har ett arbetsmiljöansvar.
– Tanken är att de här personerna ska kunna använda vår kunskap och sin egen analys på arbetsplatsen, till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och i arbetet för lika villkor enligt diskrimineringslagen, säger Britt-Inger Keisu.
De som arbetar i verksamheter med höga krav och liten kontroll, styr ju sällan över resurserna till verksamheten. Britt-Inger Keisu är medveten om det.
– Men när man forskar vill man ju gärna få ut kunskapen till dem som har möjlighet att påverka situationen, i det här fallet till politiker och tjänstemän. Så vi kommer att försöka få ut våra resultat så mycket vi kan till dem.
Lite forskning om arbetsmiljö ur genusperspektiv
Det finns inte mycket svensk forskning om arbetsmiljö ur ett genusperspektiv, påpekar Britt-Inger Keisu.
– De flesta arbetslivsstudier har inte kön eller genus för ögonen. Men kvinnor är mer sjuka än män, och därför borde det vara en stor fråga för forskningen.
Men kanske börjar det nu hända lite mer. Det här forskningsprojektet är ett av tio som har fått stöd från den statliga forskningsfinansiären Fortes, inom ramen för en satsning på arbetsmiljöforskning ur genusperspektiv.
Suntarbetsliv berättar om fler av Fortes forskningsprojekt om arbetsmiljö ur ett genusperspektiv i artiklarna nedan.
