Utmattade patienter har kognitiva nedsättningar efter sju år

7 mars 2017 Lästid: 4 min
Porträtt av Lilian Wiegner.
Lilian Wiegner är specialist i allmänmedicin och forskare på Institutet för stressmedicin i Göteborg. Hon följer upp patienter som insjuknade i utmattningssyndrom för sju år sedan.

Foto: Ragnhild Larsson

Sju år efter att utmattade patienter fått sin diagnos, har de fortfarande koncentrations- och minnesstörningar och är mer stresskänsliga än innan de blev sjuka. Det visar en unik långtidsstudie där forskare följer upp 300 patienter med utmattningssyndrom.

Det är första gången det görs en uppföljning efter så här lång tid där forskarna träffar patienterna igen. Hittills har Lilian Wiegner och hennes kollega träffat 130 av sina 150 före detta patienter.

Sju år senare känner många sig fortfarande trötta, har koncentrations- och minnesstörningar och är mer stresskänsliga än innan de blev sjuka. Däremot är depressions- och ångestsymtomen som är väldigt vanliga vid utmattningssyndrom, i stort sett borta.

Nedsättningar påverkar arbetsprestationen

Även om de flesta arbetar har många fortfarande kognitiva nedsättningar som påverkar deras arbetsprestation och liv.

– Skillnaden är att de har lärt sig att hantera nedsättningarna, säger Lilian Wiegner, specialist i allmänmedicin och forskare på Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Lilian Wiegner poängterar att de aktuella patienterna ofta varit svårt sjuka i utmattningssyndrom.

– Hos de som haft en lindrigare sjukdom borde de kvarstående symtomen inte vara lika omfattande.

Viktig kunskap om långtidseffekterna

I den pågående studien tar läkare, sjuksköterskor och psykologer reda på vilka psykiska och kroppsliga symptom som finns kvar sju till tio år efter insjuknandet. De undersöker också hur arbetslivet och den privata livssituationen ser ut och i vilken utsträckning de före detta patienterna varit sjukskrivna. Eventuella skillnader i den kognitiva funktionen studeras mellan friska personer i en kontrollgrupp och patienter som har haft utmattningssyndrom.

– Det är en unik studie som kommer att ge väldigt mycket viktig kunskap om långtidseffekterna av utmattningssyndrom och hur det påverkar arbetslivet, säger Lilian Wiegner.

Nu ska forskarna, mer i detalj, studera hur besvären ser ut som finns kvar efter sju år.

Mottagningsverksamheten på Institutet för stressmedicin har i alla år bedrivits inom ramen för forsknings- och utvecklingsarbetet. Nu ska all forskning sammanställas och publiceras. Kunskapen om diagnosen utmattningssyndrom ska spridas till den reguljära vården.

Intervjuer ger mer än enkätsvar

Alla patienter som har gått på mottagningen sedan man började ta emot patienter för 13 år sedan har blivit tillfrågade om de vill delta i studien. Intresset är stort.

– Många tycker att det är viktigt för forskningens skull. Sedan vill de gärna veta vad vi har kommit fram till.

Lilian Wiegner tycker att det är värdefullt att träffa patienterna personligen.

– Jag får en helt annan bild när jag träffar en människa jämfört med att tolka enkätsvar. Vi förstår också hur enormt viktiga vi har varit på mottagningen. Många säger att de inte hade överlevt om de inte fått komma till oss. Det blir också en bekräftelse på att vårt sätt att jobba har fungerat.

Till framgångsfaktorerna hör att personalen viger mycket tid åt varje patient, för att få en helhetsbild av patientens medicinska, arbetsmässiga och sociala situation.

Avgränsade arbetsuppgifter i lugn miljö

De kognitiva störningarna som många upplever när de insjuknar handlar ofta om att man har svårt med det logiska, strukturerade tänkandet i flera led. Framförallt är arbetsminnet, det korta minnet, påverkat.

– Vi vet att de kognitiva nedsättningarna försämras när man känner sig stressad. Därför måste den som varit utmattad få avgränsade uppgifter i en någorlunda lugn miljö när man återgår i arbete.

Lärt sig sänka kraven

Många av frågorna till patienterna handlar om situationen på arbetsplatsen, men också om stressfaktorer i privatlivet.

En del har gått tillbaka till sina gamla arbetsuppgifter, men då har de kanske fått en mindre stressande situation privat eller har lärt sig att hantera dem på ett annorlunda sätt. Vissa har först gått tillbaka till sina gamla jobb, men sedan valt att byta eftersom man har fått en ny syn på vad som är viktigt i livet och inte längre vill lägga ner så mycket energi på jobbet. En mindre grupp arbetar inte alls.

Flera av Lilian Wiegners patienter har förstått att det är viktigt att få egen tid, att träna regelbundet och att sänka kraven.

– Det är ju ett viktigt budskap till andra människor också, att det går att ändra på sin situation. Ingen är en supermänniska. Vi har alla behov av återhämtning, säger Lilian Wiegner.

Fakta om forskningen om utmattade

Projekt
LUMS, Långtidsuppföljning vid utmattningssyndrom

Forskare
Ingibjörg Jonsdottir, Lilian Wiegner, Kristina Glise med flera.

Organisation
Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen

Tidsperiod
Projektet startade 2016 och pågår tills forskarna träffat 300 patienter.

Här kan du läsa mer om institutets råd och behandling av utmattningssyndrom på ISMs hemsida.

Här kan du läsa mer om forskningsprojektet LUMS

Tips

Använd verktyget Prehabguiden

  • för att förebygga sjukfrånvaro
  • under sjukfrånvaro
  • vid arbetsåtergång

Verktyget har ingångar för dig som är chef, medarbetare eller skyddsombud.

Som medarbetare kan du exempelvis göra ett test för att skatta krav och förmåga i arbetet.

För arbetsgruppen finns samarbetsaktiviteter kring frågor som rör ohälsa och sjukskrivning. Hur bemöter ni varandra före, i och efter en sjukskrivning? Se en film och börja diskutera!

Text: Ragnhild Larsson