Stressrehab i Umeå utvecklar en metod som ska hjälpa utmattade tillbaka till jobbet. Det nya är att en rehabkoordinator involverar patientens arbetsplats och startar dialog med chefen. Forskaren Therese Stenlund menar att det har blivit enklare för den som drabbas att komma tillbaka och att metoden även kan förbättra arbetsplatsen.
De som kommer till stressrehabiliteringen i Västerbottens läns landsting kan vara utmattade, trötta, ångestfyllda, ha svårt att koncentrera sig och minnas, ha svårt att sova, vara deprimerade eller ha ont i axlar och nacke.
– Antalet patienter har ökat explosionsartat de senaste åren, säger Therese Stenlund, sjukgymnast och universitetslektor.
Hon leder projektet som utvecklar ett nytt redskap i Stressrehabs verktygslåda, en metod för att få arbetsgivare och patient att prata med varandra och ha kontakt tidigare och på ett mer strukturerat sätt. På så sätt underlättas återgång till arbetet.
Enheten vid Norrlands universitetssjukhus redovisar i sin senaste årsrapport att remissflödet har ökat med 71 procent på två år. Att verksamheten som startade 2002 blivit allt mer känd kan vara en förklaring, menar Therese Stenlund, liksom att det blivit mer accepterat att diskutera psykologiska problem.
Men framförallt handlar det om ett pressat arbetsliv. Kvinnor drabbas mest.
– Det kan vara nedskärningar, att man ska göra mer saker och i ett högre tempo. Det kan vara bristande resurser, exempelvis för få anställda på en vårdavdelning vilket gör att man får jobba extra och jobba över.
Presterar och behöver vila
De cirka 400 nya patienterna varje år är ofta välutbildade och högpresterande. De behöver träning i att sätta gränser och säga nej ibland, att få ordning på rutiner – att äta, vila, sova och vara fysiskt aktiva regelbundet. Det kan gälla både i jobbet och hemma.
– Utmattningssyndrom utlöses ofta av en kombination av stress både på jobbet och hemma. Det kan vara relationsproblem eller att man har barn som behöver extra stöd, säger Therese Stenlund.
När patienter upptäcker hur de har agerat i olika situationer så kan insikten drabba.
– Det kan vara en väldig sorg att inse hur de har betett sig under lång tid. Insikten behövs för att man ska kunna skaffa ett nytt beteende. Rehabilitering kan vara smärtsamt, säger Therese Stenlund.
I den ”multimodala” verktygslådan hos Stressrehab ingick redan tidigare samtalsgrupp med KBT-inriktning, fysisk aktivitet på recept och besök hos läkare och psykolog. Anhöriga bjuds också in för att lära mer om hur de kan hjälpa till.
Många mår mycket bättre
Den senaste årsrapporten visar imponerande resultat. Efter behandling mådde patienterna markant bättre, andelen sjukskrivna bland de behandlade sjönk från 67 procent till 30 på två år. Andelen som inte var sjukskrivna alls ökade från 14 till 51 procent.
– Men vi hade ännu inte kommit fram till något bra arbetssätt när det gällde återgången i arbete, säger Therese Stenlund.
Hon menar att vårdpersonal av tradition är fokuserade på patientens symtom och tillfrisknande. Det är mindre vanligt att vården undersöker patienternas arbetsvillkor.
– En distriktsläkare kan ordinera någon medicin, men ringer inte upp arbetsgivaren och frågar hur det fungerar där. En del läkare gör det kanske, men tiden finns ofta inte.
Direktkontakt vård-arbete
Kontakten med arbetslivet har mer legat på Försäkringskassans bord. Nu utvecklar Stressrehab en metod där de anställda i landstinget upprättar en bättre kommunikation mellan den sjukskrivna och arbetsgivaren.
– Vi börjar diskutera arbetsåtergång så fort de kommer hit. Samtidigt som de får samtalsbehandling jobbar de med förändringar på arbetet.
En ”rehabkoordinator” hos Stressrehab intervjuar patienterna. De använder ett etablerat frågebatteri som Therese Stenlund och forskargruppen just nu vidareutvecklar.
– Det är specifika frågor, till exempel vad patienterna själva tror är orsaken till att de har blivit sjuka, vad det är i privatlivet eller i arbetet som stressar och vad de tror skulle underlätta för återgång.
Därefter ställer rehabkoordinatorn samma frågor till arbetsgivaren, som regel den närmaste arbetsledaren.
Alla träffas tillsammans
I nästa steg träffas man tillsammans – vården, patienten och arbetsgivaren.
– Vi tar upp kort om de har en samsyn, utifrån de enskilda samtalen, men framför allt fokuserar vi framåt på vad som behöver åtgärdas när de ska tillbaka till arbetet.
Det kan handla om när de ska börja, vilka arbetsuppgifter de ska ha, hur mycket de ska jobba, hur arbetet behöver anpassas, vad den anställda själv behöver tänka på för att det ska fungera och vad arbetsgivaren kan göra för att underlätta. Diskussionen utmynnar i en skriftlig målsättning för vad som bör göras och vem som är ansvarig för vad.
För den enskilde kan det handla om att ändra beteende och få till bra rutiner.
Man behöver lugn och ro, det kan handla om att stänga av eposten på datorn så att det inte plingar hela tiden
– Koncentrations- och minnesproblem ingår nästan alltid i deras symtom. Då är det viktigt att avgränsa arbetsuppgifterna och säkra återhämtningen.
– Man behöver lugn och ro, det kan handla om att stänga av eposten på datorn så att det inte plingar hela tiden och kanske sätta en skylt på dörren som visar att man är upptagen i två timmar. Bra rutiner för att komma ihåg att ta paus en gång i timmen. De här patienterna blir otroligt trötta, snabbt, säger Therese Stenlund.
Åtgärderna stäms av med Försäkringskassan. I den nya metodiken ingår också att chefen och arbetstagaren följer upp regelbundet. Även Stressrehab behåller kontakten och följer upp.
50 personer ingår
Teamet har börjat använda metoden som under året ska testas på 50 personer.
– Men vi upptäckte att det fungerar så bra, så vi har infört det för alla patienter. Det kändes oetiskt att inte erbjuda det till alla.
Data samlas under året och 2017 utvärderas metoden. Therese Stenlund låter optimistisk och ser fram emot att arbetssättet sprids inom det egna landstinget och i landet. Kanske blir det en handbok. (Länk till metodbok för nedladdning, publicerad 2017.) Det mesta i metoden bör kunna fungera generellt vid rehabilitering, menar hon, inte bara vid utmattningssyndrom.
Att föra samtal med arbetsgivare innebär också möjligheter att diskutera systematiskt arbetsmiljöarbete. Projektet passar bra ihop med Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö.
– Vi upplever att arbetsgivarna är positiva till att få veta mer om sjukdomen och vad en chef kan göra när en anställd är sjukskriven. Man vill väldigt väl, men vet inte hur man ska göra. Så det här blir ett stöd för chefen också.
Det är en hälsa i sig att vara på arbetet.
– Vi hoppas att det ska bli ringar på vattnet och påverka arbetsmiljön på den aktuella arbetsplatsen. Om jag har ett samtal med en chef och en anställd så kan jag fråga hur man arbetar systematiskt med arbetsmiljön på den här arbetsplatsen. Vi hoppas att det här kan ge en förebyggande effekt. Om det finns tydliga råd och riktlinjer så blir det enklare.
– Det är inte hållbart ekonomiskt för samhället att det går en massa människor och är sjukskrivna, och inte hållbart för individerna. Det är en hälsa i sig att vara på arbetet, säger Therese Stenlund.
