Knäpptysta barn när Erika Renman läser om Ludde. Det går att göra något åt förskolebullret, det visar erfarenheter från Umeå.

Knäpptysta barn när Erika Renman läser om Ludde. Det går att göra något åt förskolebullret, det visar erfarenheter från Umeå.

Foto: Mats Utbult

Umeå tar forskare till hjälp för att bota barnabullret

I Umeå har de arbetat i över tio år med att minska förskolebullret. De tar hjälp av forskare och använder forskningsresultaten såväl i dagens förskolor, som i en långsiktig satsning på att göra rätt från början, när de bygger om och bygger nytt.

– Jag har själv upplevt hur ljudnivån har ökat, för det var inte alls samma problem när jag började på 1970-talet. Men jag förstod på allvar hur stort det blivit när allt fler av våra medlemmar blev långtidssjukskrivna i slutet av 1990-talet, berättar Gunnar Sjölander, förskolelärare sedan mer än 30 år och idag huvudskyddsombud för Lärarförbundet i Umeå.

– Vi ordnade särskilda fackmöten för dem, med olika teman, och när vi tog upp hörsel- och bullerfrågor var många sjukskrivna intresserade. Gamla arbetskamrater som jag kände väl och som verkligen gillade sina jobb fick diagnosen utmattningsdepression. Många av dem talade också om hur de blivit överkänsliga mot ljud. En del hade fått tinnitus och sämre hörsel.

De larmsignaler som facket fick genom diskussionerna med de långtidssjukskrivna gjorde att de i arbetsmiljöarbetet alltmer började ta upp ljudnivån på förskolorna. 2001 gjorde Arbetsmiljöverket en rad inspektioner i Umeå som ledde till krav på kommunen om bullermätningar, hörselkontroller och åtgärdsprogram. Några år senare bekräftade företagshälsovården i en undersökning att andelen förskoleanställda med tinnitus och ljudkänslighet var ovanligt hög, och bland långtidssjukskrivna ännu högre. Och 2004 startade kommunen pilotprojekt på en handfull förskolor för att pröva olika sätt att minska bullret.

Idéer från pågående forskning

När pilotprojekten pågått en tid, tog förvaltningen för förskola och grundskola i Umeå kontakt med forskare vid dåvarande Arbetslivsinstitutet, berättar Lennart Jonsson, utvecklingsledare för förskolan. Samtalen med forskarna ledde fram till en ny och större satsning. I det treåriga projektet, som startade 2008 och som AFA Försäkring finansierade, prövade fjorton förskolor (däribland förskolan Tvillingen – se särskilt reportage) en rad olika åtgärder. Som jämförelseobjekt deltog tre förskolor som inte genomförde förändringar. Sammanlagt var över 100 anställda berörda. Förutom ljudnivåer mätte forskarna de anställdas stress, genom att studera halten av stresshormonet kortisol före, under och efter jobbet, och med hjälp av flera typer av enkäter.

Fredrik Sjödin på avdelningen för yrkesmedicin vid Umeå universitet lade 2012 fram sin doktorsavhandling som bygger på bullerstudien. Under resans gång har han berättat om sina preliminära resultat, bland annat på årliga möten med företrädare för kommunens förskolor, som har tagit förbättringsidéer med sig hem.

Av de prövade åtgärderna finns det fyra som ligger i topp, enligt såväl personalens omdömen som enligt mätningarna:

  • Minskad barngrupp
  • Vilorum för personal
  • Väggabsorbenter (ljuddämpande väggskivor)
  • Ljuddämpande bordsskivor

– Minskad barngrupp hade vi från början inte med på listan med åtgärder som vi ville pröva. Vi trodde inte att det skulle gå, för att det blev för dyrt, säger Fredrik Sjödin. Men till vår överraskning föreslog kommunens företrädare själva att två förskolor skulle pröva att minska grupperna med två barn. Och den åtgärden hamnade högst i personalens omdömen och i mätningarna. Det är ju också något som inte bara sänker själva ljudnivån, utan också minskar stressen.

Intressanta skillnader om bullerlösningar

I ett mittenskikt ligger ombyggnad av ventilation och pedagogisk utbildning för personal, i båda typer av mätning.

Några resultat skiljer sig på ett intressant sätt.

  • Nya tysta leksaker hamnar näst högst i de objektiva mätningarna, men hamnar lågt bland de anställdas omdömen.
  • Ljusreglering gav effekt tyckte de som prövade det – men att dra ner på ljusstyrkan i ett rum ger lågt utslag i de objektiva mätningarna.
  • Vilorum för barn och ombyggnad av lekhall hamnade högre i personalens omdömen, än i de objektiva mätningarna.
  • Risk- och bullerutbildning och ljudnivåvakter (stora öron som växlar mellan rött och grönt) får omvänt låga betyg av de anställda, medan de objektiva mätningarna tyder på att dessa åtgärder ger ganska bra resultat.

Ljudgenomsnitt och ljudtoppar

Ljudnivån mätt i genomsnitt per dag var oförändrad före och efter åtgärder – det ligger på cirka 70 dBa (den enhet som används för ljudmätningar). Det kanske kan verka konstigt, men Fredrik Sjödin förklarar att de faktiskt hade väntat sig det resultatet.

– Det krävs oerhört stora förändringar för att sänka ljudnivån i genomsnitt. Ska du minska ljudnivån med 3 dBA måste du halvera antalet ljudkällor. På en trafikerad väg betyder det att du behöver få bort 500 av 1000 bilar.

Han påpekar att i bullerprojektet fick förskolorna studera en åtgärd var, så man har ännu inte mätt vad som händer om man använder alla grepp som tänkas kan. Dessutom är det inte bara genomsnittsnivån som påverkar, väl så viktiga är ljudtopparna som ofta fungerar som larm. Och många åtgärder som de anställda värderat högt kapar toppar och ljud som uppfattas som mer störande än andra.

– De anställdas egna omdömen är en viktigare måttstock än enkla ljudnivåmätningar. Men vi behöver också ha mer avancerade ljudmätningar när det gäller hur ljud varierar i nivå och frekvens, hur dovt eller gällt det låter, för att dra säkrare slutsatser om hur ljudet stör och belastar de anställda, säger Fredrik Sjödin.

Huvudsaken är att man faktiskt börjar göra någonting

Inte bara buller bakom hög förskolestress

Fredrik Sjödin hävdar att bullerprojektet tydligt visar att det finns många olika saker som man kan göra för att minska förskolebullret – och att man kan kombinera åtgärderna på olika sätt, beroende på varje förskolas förutsättningar. Huvudsaken är att man faktiskt börjar göra någonting. Det handlar inte bara om att minska bullrets fysiska effekter, i form av hörselnedsättning, tinnitus, ljudöverkänslighet, ljudtrötthet och ljudförvrängning. Han framhåller att minst lika viktiga är de psykologiska effekterna: buller försvårar arbetet, ökar arbetsansträngningen, gör de anställda mer slitna, trötta och stressade.
Genom bullerstudien fick Fredrik Sjödin och hans forskarkollegor nya rön om just stressnivån hos förskolans anställda. Och detta ledde vidare till ett nytt projekt (finansierat av AFA Försäkring) där forskarna tittar närmare på vad som orsakar stress i förskolan och hur man kan minska den. De följer sammanlagt tjugofyra anställda på sex förskolor, med högre respektive lägre stressnivåer.

– Det finns anmärkningsvärt lite forskning om förskoleanställdas arbetsmiljö, jämfört med andra yrkesgrupper, säger Fredrik Sjödin. Våra resultat från bullerstudien visar att en ovanligt stor andel av de förskoleanställdas är mycket motiverad och har höga ambitioner i sitt arbete. Men de har samtidigt en högre arbetsbelastning och stressnivå än andra grupper, som forskare har studerat.

Fredrik Sjödin tycker att det är mycket oroande är det bland dessa mycket engagerade och arbetsbelastade finns en grupp som har svårt att återhämta sig på fritiden. De ligger kvar på en hög stressnivå ännu vid niotiden på kvällen – och stressen finns där redan innan de går till jobbet på morgonen.

– Risken är att det höga engagagemanget släcker ut viktiga varningssignaler om hur man egentligen mår, säger han. Dessa anställda ligger i farozonen för att bli utbrända. De blir mer ljudkänsliga av att vara stressade – och mer stressade av förskolebullret.

Mer konkret än ”ändamålsenlig”

På kommunens förvaltning för förskola och grundskola berättar utvecklingsledaren Lennart Jonsson att kommunen också har använt resultaten från bullerprojektet i arbetet med ett så kallat funktionsprogram för förskolorna, som bland annat går ut på att beskriva vad som är viktigt att tänka på för både beställare och byggare, när man bygger nytt eller bygger om. I programmet lyfter de också fram exempel på olika lösningar, med sina fördelar och nackdelar, som ett diskussionsunderlag för alla berörda. Kommunen presenterade programmet i en första version sommaren 2010, i samband med en stor utbyggnad av förskolan genom såväl ombyggnad av befintliga lokaler som nybyggnation (2004-11 öppnades 110 ny avdelningar, 2012-14 planeras för ytterligare 55). Ökningen beror på en inflyttning av barnfamiljer och fler barn födda i umeåfamiljer – och beslutet att minska förskolans barngrupper.

– Vi vill tydliggöra de krav som vi ställer ur miljö- och hälsosynpunkt genom att beskriva vad man ska åstadkomma i olika delar av en förskolelokal, säger Lennart Jonsson. Det räcker inte att säga att lokaler och utemiljö ska vara ”ändamålsenliga”, eller ”både funktionella och säkra”. Vi måste vara mer konkreta än så och komplettera de projekteringsanvisningar som vi redan tidigare har haft.

Programmet har vuxit fram i ett brett samarbete mellan flera förvaltningar, föräldraföreningar, fack och forskare, bland annat vid Designhögskolan. Ffunktionsprogrammet ger råd om ljudmiljö och buller på förskolorna. Det är stort och smått, oftast mycket konkret – här följer några exempel (länk till hela programmet finns i slutet av texten).

Man ska placera byggnader och utforma bullerskydd så att man får en så tyst gård som möjligt. När man planerar utemiljön ska man tänka på vilka ljud som inte får dränkas i buller: ”På gården ska intressanta, positiva ljud kunna höras, t ex aspens darrande löv i vinden, vattnets plask när det landar i hinken eller kompisens försök att vissla. En variation av olika material skapar en ljudbild, ett ljudlandskap, som gör gården mer tillgänglig och begriplig.” Växtligheten hjälper till att skapa ett mer komplett ljudlandskap.

I rum där många barn vistas samtidigt förordar man golvmatta med akustisk ljuddämpning och väggakustikskärmar i barnhöjd, liksom ”ljuddämpare” uppsatta i taken (akustikundertak). Möblerna bör vara av trä och programmet rekommenderar ljuddämpande bordskivor. Hållbara tassar under stolar minskar skrapljud.

I allrum och rum för rörelselek ska man ha belysning som går att reglera steglöst. Genomgångsrum med många dörrar kan ge upphov till störningar, buller och stress. Programmet förordar torkrum istället för torkskåp, för att minska buller och spara energi. Vilrum bör ligga avskilt från bullrande verksamhet, som verkstad och rum för rörelselek.

– Funktionsprogrammet är inte färdigt en gång för alla, säger Lennart Jonsson. Vi ser över programmet och kompletterar hela tiden, bland annat utifrån nya resultat från bullerprojektet.

Text: Mats Utbult, 16 april 2014

Senaste artiklar

Här får de ny energi under arbetsdagen

TEMA ÅTERHÄMTNING Boosta energi på arbetstid – hur gör man det? Åhus vårdcentral satsar på återhämtande aktiviteter. – Sammanhållningen är allra viktigast, säger sekreterare Margurite Magnusson. Ta del av deras…

Vinn tid med nytt sätt att skriva

Snabbare, kortare och mer lättläst dokumentation. Socialsekreterare i 29 kommuner har vässat sitt skrivande i ett nationellt utvecklings­projekt för bättre dokumentation. – Jag kan nu lägga min tid på de…

Luleå lär av föräldrars klagomål på skolan

Alla skolor ska ha rutiner för att hantera klagomål från föräldrar. Tydliga rutiner är bra för både verksamheten och arbetsmiljön. I Luleå arbetar barn- och utbildningsförvaltningen systematiskt för att lära…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

en liten flicka tittar fram under locket på en låda full med hinkar och spadar. Förskolemiljö utomhus i bakgrunden.

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat...