Var nyfiken. Ge ett gott bemötande. Se till att alla vet vad de ska göra om något händer – så kan du förebygga mycket hot och våld från patienter i den psykiatriska slutenvården. Nu ska alla anställda i Värmlands slutenvård få lära sig Resimamodellen.
Monica Hedman är mentalskötare och arbetar på en psykosavdelning inom slutenpsykiatrin i landstinget i Värmland. Hon har ansvaret för en grundutbildning i Resimamodellen för alla anställda i Värmlands slutenpsykiatri, som drar igång nu i höst.
– Modellen handlar om två grundläggande principer. Man ska ha ett grundläggande intresse för människan bakom beteendet: varför gör han eller hon så här? Och man ska ha en plan för vad var och en ska göra om en hotfull situation uppstår, säger Monica Hedman.
Resima står för Resurser i möte med aggression. Modellen lärs ut av Bjørn Petter Hanssen och Geir Olsen, som har utvecklat den. De båda har tidigare arbetat på Universitetssjukhuset i Bergen i Norge, men ägnar nu hela sin tid åt detta. Det finns varianter och lite olika namn på modellen, som Bergenmodellen och Termamodellen.
Tonvikten ligger på steget före, att försöka se till att konflikterna inte uppstår i mötet mellan patienter och personal, så långt det är möjligt.
En verksamhet som inför Resimamodellen får bland annat med sig de här färdigheterna:
- Hur man bygger goda relationer mellan patienter och personal
- Hur man skapar tydliga och rimliga rutiner
- Hur man lugnar och avleder vid aggression
- Hur man förhindrar skador på patienter och personal
Förebyggande arbetet viktigt
Grunden är att ha en respektfull och medkännande attityd till patienten, och ett flexibelt bemötande. Samarbete och en bra samtalston inom personalgruppen är också viktigt, berättar Monica Hedman.
Det är när vi själva blir rädda som vi är med och trissar upp situationen
Personalgruppen behöver ha rutiner för hur de ska agera vad gäller bland annat regler, bemötande, och när en risk för hot och våld uppstår. Rutinerna ska vara nedskrivna och kända, och alla ska använda dem.
När alla vet vad de ska göra om något händer blir det lättare, menar Monica Hedman.
– Om en patient höjer rösten går vi ut flera stycken där han eller hon är, vi gör oss synliga. Om det behövs är det en som håller undan de andra patienterna, så att de inte behöver bli rädda. En i personalen tar ledningen och pratar med patienten, utan inblandning från de andra.
– Man måste komma ihåg att patienten antagligen är räddare än man själv. De har föreställningar om att man är farlig, och då reagerar de, som alla rädda människor, med reptilhjärnan. Kan man inte fly, går man till angrepp.
Lugnt bemötande kan dämpa aggressioner
Resimamodellen lär också ut knep för att dämpa aggressioner. Personalen kan med hjälp av sitt eget beteende påverka mycket hur en spänd situation utvecklar sig. De kan till exempel ställa sig bredvid en patient som är aggressiv, istället för framför, och prata långsammare och med lägre volym.
– Det är när vi själva blir stressade och rädda som vi är med och trissar upp situationen, säger Monica Hedman.
Ibland måste personalen ändå ta till tvång. Med Resimamodellen får de kunskaper om hur man skonsammast lägger ner en patient på golvet, och bär honom eller henne till ett rum där de kan patienten lägga i bälte, utan att vare sig patient eller personal riskerar att skadas.
Blandad grupp som utbildar
Förberedelserna för att genomföra en utbildning och införa själva Resimamodellen har pågått i över ett år. Två mentalskötare har arbetat halvtid med detta sedan hösten 2014, för att åka på studiebesök och gå bredvid ett par verksamheter där man arbetar enligt Bergenmodellen. Hösten 2015 har 19 medarbetare fått utbildning till instruktörer av Bjørn Petter Hanssen, Geir Olsen och Espen Dørdal.
Den styrgrupp som driver projektet, och där Monica Hedman är med, har noga valt ut instruktörerna bland medarbetarna.
– Det har blivit en jättebra blandad grupp, från 23 till 53 år, tjejer och killar, mentalskötare och sjuksköterskor, och alla är väldigt engagerade, säger hon.
– Det är bra att instruktörerna också är sådana som jag, en 53 årig tjej – jag visar att jag fixar det här, då kan ni också göra det. Vi ska inte lämna över tvångsåtgärderna till några få starka killar. Det är allas ansvar att hålla nere tvång, hot och våld i mötet med våra patienter.
Bjørn Petter Hanssen, som lärt ut modellen för personal inom psykiatrin sedan 2005, tycker att utbildningen i Karlstad blev mycket lyckad.
– Vi föreläser ju en del för stora personalgrupper, där inte alla är lika insatta. Men i Karlstad mötte vi verkligen en grupp jätteengagerade instruktörer som ville lära sig hur man gör ett bra jobb. Det blev också en väldigt god stämning med mycket skratt och gott humör, trots det tunga ämne vi håller på med.
Utbildar sina arbetskamrater
Från oktober 2015 ska instruktörerna själva utbilda alla sina arbetskamrater inom slutenpsykiatrin i Värmland, totalt omkring 190 personer. Även all kringpersonal, som administratörer, städerskor och vakter ska gå grundutbildningen, som är på två dagar. Monica Hedman räknar med att de blir klara till sommaren 2016.
Första kursen blir med cheferna.
– Det är viktigt att ha cheferna med sig och att de förstår vad det här handlar om. Utbildningen tar ju resurser från avdelningarna. Dessutom vistas de ofta själva bland patienterna.
Att utbilda sina arbetskamrater i nya arbetsmetoder, kan ibland vara en utmaning. Det är inte säkert att alla är lika positivt inställda till Resimamodellen som de 19 instruktörerna.
– Vi har de värsta kritikerna framför oss där. Många är skeptiska till förändringar: Vad är det här nu då?
Därför har instruktörerna bett att få vara minst tre vid de första utbildningstillfällena med medarbetarna.
Kan bidra till bättre arbetsmiljö
Själv tror hon mycket på Resimamodellen. Slutenpsykiatrin i Värmland har haft en hel del problem med hot och våld mot både patienter och personal. Men flera projekt med medarbetarna involverade har gjort att våldsincidenterna har gått ner, stämningen mjuknat och samverkan blivit bättre.
– Det här kommer att påverka arbetsklimatet till det bättre. Meningen är ju att personalgrupperna ska må bra och känna sig trygga med varandra, säger Monica Hedman.
Anna-Karin Törnqvist, verksamhetschef på slutenpsykiatrin i Karlstad, är glad att arbetet med utbildningen kommit så här långt. Hon hoppas mycket på effekterna av den.
– Jag tänker framför allt på patienterna och hoppas att det här kan göra svåra situationer som tvångsåtgärder lite lättare, att de känner att de blir behandlade med värdighet. Jag tror också att personalen kommer att känna sig tryggare när de har ett mer gemensamt förhållningssätt.
Hon hoppas att utbildningen dessutom kan påverka hur de anställda ser på svårigheter i andra sammanhang i verksamheten.
– Det går att förebygga många problem, och man själv som medarbetare kan bidra till lösningen. För det är vad Resimamodellen handlar om.
