Mindre stress och mer koll med vårdlag på akuten

18 oktober 2016 Lästid: 7 min
Två personer i sjukhuskläder samtalar med varandra. En tredje sitter bakom dem och tittar på en datorskärm.
Trångt i arbetsrummet men bättre kommunikation och laganda med det nya arbetsättet, konstaterar sjuksköterskan Christoffer Isaksson och ST-läkaren Mitra Mehrabi, i förgrunden.

Foto: Birgita Klepke

Kortare väntetider för patienterna och ökat samarbete mellan professionerna. Det var några mål när Södersjukhusets akut i Stockholm nyligen införde vårdlag och teamarbete. Omorganisationen har tärt på krafterna, men personalen vill inte gå tillbaka till sitt gamla arbetssätt.

Hela omorganisationen har blivit möjlig tack vare ekonomiskt stöd från det så kallade Arbetsmiljölyftet, en satsning från Stockholms läns landsting för att utveckla arbetsmiljöarbetet på sjukhus och annan verksamhet i landstingets regi.

ST-läkaren Mitra Mehrabi och sjuksköterskan Christoffer Isaksson har arbetat på Södersjukhusets akutmottagning i tre respektive två år. Båda har synpunkter på hur förändringsarbetet har genomförts – men ingen av dem vill gå tillbaka till det tidigare mottagningssystemet (triage). Flera medarbetarenkäter visar också att personalen trivs bättre nu än tidigare.

Omorganisationen inleddes 2012 och omfattar alla drygt 400 anställda på akuten plus flera doktorer från sjukhusets övriga kliniker. Arbetet har skett i etapper och avslutades i februari 2016 då även helgskiftet gick över till teamarbete.

Enkelt uttryckt innebär det nya arbetssättet att patienterna slussas direkt från kassan till en av fyra specialistmoduler med en egen ”disk”. Varje modul omfattar två vårdlag och ett flödeslag. Ett vårdlag består oftast av en läkare och en sjuksköterska, medan flödeslaget också omfattar en undersköterska. Patienternas akuta behov prioriteras av flödeslaget.

Alla lär av varandras kompetenser

Förutom att patienterna snabbare får möta en läkare, är det en stor fördel att alla professioner möter patienten samtidigt. Läkaren Mitra Mehrabi minns med en rysning hur hon tidigare la en Att-göra-lista i en låda, utan att veta vilken sjuksköterska som tog vid. Samtidigt visste den vårdande sjuksköterskan inte mer om patienten än det som stod på listan.

– När vi möter patienterna tillsammans lär vi av varandras kompetenser – så kallat interprofessionellt lärande. Samtidigt undviker vi onödigt dubbelarbete, säger hon och får medhåll av sjuksköterskan Christoffer Isaksson som tidigare tog prover innan läkarbesöket och hade kontakt med många patienter.

– Ofta fyllde vi några extra provrör för att vara på säkra sidan. I vårdlaget är jag med från början och har bättre koll på ett hanterbart antal patienter, säger han och tillägger att flödeslaget fortfarande har ansvar för många patienter.

Arbetssättet kräver ombyggnad av lokaler

Patienterna hittar rätt ”disk” från kassan genom att följa ”sin” färg på golvet; Kardiolog (röd), Ortopedi (blå), Medicin (gul) och Kirurgi (grön). Förutom ett gemensamt arbetsrum för alla professioner har varje modul ett eller flera undersökningsrum. Nyligen skapades också en ”äldremodul” som bemannas av distriktssjuksköterskor.

Det nya arbetssättet har krävt ombyggnad för att flödet ska fungera men fortfarande är allt inte optimalt. Närheten i arbetsrummet underlättar visserligen kommunikationen, men med all personal på plats blir det nästan outhärdligt trångt.

Samarbete skärper den kliniska blicken

Både Mitra Mehrabi och Christoffer Isaksson menar att det nya arbetssättet skärper deras kliniska blick, eftersom de lär av varandras olika kompetenser. Men som skyddsombud tycker de att de resurser som tillförts och den ombyggnad som gjorts, inte är tillräckligt. Något som bland annat förklaras av att sjukhuset bygger en ny akutmottagning som ska vara klar 2019.

En tredjedel av mottagningens runt 110 000 årliga besökare måste stanna på sjukhuset men platserna räcker inte till. Längs korridorerna på akuten står dagligen rader av sängar med patienter som väntar på en vårdplats.

– Vi går den hårda skolan och tvingas hitta lösningar efter hand, säger Mitra Mehrabi.

Hon är en av avdelningens fem förbättringsläkare som ägnar 20 procent av sin arbetstid åt att diskutera, utvärdera och informera om sjukhusets arbetsmiljöarbete. I det arbetet ingår bland annat regelbundna möten mellan förbättringsgrupper och skyddsombud över klinikgränserna, ett uppdrag som också får stöd av Arbetsmiljölyftet.

Långa väntetider påverkar arbetsmiljön

För flödessjuksköterskorna i modulerna innebär det nya arbetssättet färre patienter i väntrummet, men också ett större ansvar eftersom det är de som avgör akutgrad och skickar vårdlagen till rätt patient.

Väntetiden för patienterna har enligt statistiken blivit kortare, även om drygt hälften av besöken fortfarande inte klarar fyra-timmarsmålet. En förklaring är att mottagningen tar emot fler patienter för varje år.

Från teori till praktik

Nasim Farrokhnia är överläkare och chef för verksamhetsområdet Akut Södersjukhuset och har sitt arbetsrum längst bort i chefskorridoren. På bordet framför henne ligger den gula SBU-rapporten Triage och flödesprocesser på akutmottagningen som hon har varit med och skrivit. Utmaningen att få omsätta teori till praktik gick inte att motstå när hon för fem år sedan fick möjlighet att bli chef på Sveriges största akutmottagning. Arbetssättet är en del av processen.

I dag betonar hon hur stolt hon är över den resa hon och hennes medarbetare har gjort tillsammans. Hon inser att många har upplevt arbetet som påfrestande, men menar att det är en del av processen.

– Att hitta nya arbetssätt ingår i vårt uppdrag och vi har jobbat systematiskt med att planera, testa, göra, studera och agera inför beslut om förändringar. Förhoppningsvis blir resultatet en positiv spiral i flera steg.

Under tiden på Söder sjukhuset har Nasim Farrokhnia också utvecklat sin ledarstil:

– I början gasade jag för fullt och ville ha ett finger med överallt. Nu är jag mera ödmjuk och har lärt mig att lyssna, lämna mandat till andra och vågar vänta in resultatet.

Exakt när hon nämner att ”man kan ta på den positiva atmosfären” hörs ett stort skratt från korridoren utanför rummet.

– Hör! Att personalen skrattar tillsammans är ett gott tecken på att vi är på rätt väg.

Fakta / Teamarbete i moduler i korthet

Flödesläkaren tar ett aktivt ansvar för hela modulen genom att:

  • Hålla ett uppstartsmöte
  • Se till att patienter bedöms av vårdlagen i jämn takt
  • Göra upp en plan med vårdlaget i bedömningsrummet
  • Bistå sköterskan med prioriteringar när det behövs
  • Handlägga enkla/snabba patienter med hjälp av flödessköterskan

Flödessköterskan tar hand om patienter som inte är bedömda av vårdlag genom att:

  • Ta emot och prioritera nya patienter
  • Se till att det finns en patient redo på vårdlagens bedömningsrum
  • Ansvara för omvårdnad och reevaluering (till exempel kontrollera puls, temp och blodtryck) av patienter som inte bedömts av vårdlag

Flödesundersköterskan stöttar arbetet i modulen genom att:

  • Assistera flödessköterskan med omvårdnad
  • Assistera vårdlagen med omvårdnad
  • Bilda vårdlag med flödesläkaren för enkla och snabba patienter
  • Gå med vårdlaget på larm
  • Agera anhörigmottagare vid behov

Vårdlaget hålls ihop genom att teamet:

  • Går in tillsammans och bedömer nya patienter
  • Gör en plan för handläggning tillsammans med flödesläkare inne på bedömningsrummet
  • Gör klart aktiviteter, remisser och diktat inne på bedömningsrummet
  • Tar ut patienten och meddelar att rummet är tomt
  • Följer upp aktiviteter gemensamt tills patienten lämnar akuten
  • Prioriterar att skriva ut en patient före att bedöma nästa patient

Arbetsmiljölyftet - här får du veta mer

Text: Birgita Klepke