Bra med skyddsrond för personliga assistenter

17 januari 2017 Lästid: 6 min
Områdeschef Caroline Svensson och skyddsombud Håkan Uhre sitter bredvid varandra i soffa.
I tio år har Åtvidabergs kommun haft sina skyddsronder för personliga assistenter i brukarnas hem. Områdeschefen Caroline Svensson och skyddsombudet Håkan Uhre tycker att de fungerar bra.

Foto: Teres Hallman

En personlig assistent har någons hem som sin arbetsplats. Det kan göra det svårare att ställa krav på arbetsmiljön. Men i Åtvidaberg gör chef och skyddsombud regelbundna skyddsronder hos alla brukare. Det har skapat en ökad respekt mellan assistenter och brukare.

På Åtvidabergs kommuns enhet för handikappomsorg och service har personalen inrett ett avslappningsrum med möbler som ger en lite gammaldags känsla och hög mysfaktor. Längs med ena väggen står en soffa och två fåtöljer av äldre modell i brunt trä och röd sammet. På pelarbordet ligger en vit duk prydd med rött korsstygnsbroderi. Bara massagestolen i hörnet bryter av den ombonade stilen.

Här inne har Caroline Svensson, områdeschef, David Lundberg, gruppledare och Håkan Uhre, personlig assistent och skyddsombud för Kommunal, slagit sig ner för att berätta om sina erfarenheter av skyddsronder för personliga assistenter sedan de infördes 2007.

Några år tidigare hade Socialstyrelsen kommit med en rapport om personliga assistenter som yrke och dessutom hade Arbetsmiljöverket visat på brister i deras arbetsmiljö.

Ville förbättra arbetsmiljön

— Vi ville göra något gemensamt mellan arbetsledningen och fackförbundet Kommunal för att förbättra arbetsmiljön för våra personliga assistenter. Vi frågade oss vad kan vi göra bättre med hänsyn till brukarens integritet, säger Caroline Svensson.

I grunden är det två olika lagar som delvis krockar med varandra och ställer till det när det gäller arbetsmiljön för personliga assistenter.

Dels finns LSS-lagen som ger brukaren rätt att ha inflytande över och utforma hur hans eller hennes egen assistans ska vara utformad. Å andra sidan finns arbetsmiljölagen med krav på att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Att det blir känsligt just i det här fallet beror på att den enes hem är den andres arbetsplats.

Före 2007 hade arbetsledningen tillsammans med de personliga assistenterna pratat om arbetsmiljön hos brukarna på arbetsplatsträffar. Men det var inget systematiskt arbetsmiljöarbete så det ville de ändra.

Skyddsrond utifrån tre områden

— Vi skapade ett system som består av tre blanketter för de olika områden som skyddsronderna ska fokusera på. Sedan bestämde vi att göra skyddsronder ute hos alla brukare vartannat år. Året emellan gör vi en sittande skyddsrond bara mellan arbetsledning och den personliga assistenten, säger Caroline Svensson.

Vi tar personalens arbetsmiljö på allvar.

De tre områden som de utgår ifrån för att bedöma arbetsmiljön hos brukaren är ergonomi, hygien och den psykosociala miljön. På själva skyddsronden hemma hos brukaren är dess personliga assistent med och hans eller hennes chef och en facklig representant bland medarbetarna.

Den fackliga representanten är en personlig assistent som inte själv jobbar hos den brukaren. Det sista är viktigt eftersom det är lättare att vara objektiv i bedömningarna för någon som inte är i beroende ställning. Att komma och se med nya ögon på miljön gör det lättare att se brister på sin kollegas arbetsplats.

200x230-david-lundberg-foto-teres-hallman— Vi träffas också innan en skyddsrond tillsammans med den eller de personliga assistenter som jobbar hos brukaren. Då kan de ta upp sådant som de upplever är ett arbetsmiljöproblem och ge tips på vad om är viktigt att titta på, säger David Lundberg.

Håkan Uhre fyller i att det kan handla om att den personliga assistenten kanske upplever att toaletten hos brukaren är trång och ber de andra att göra en bedömning.

Ingen brukare har tackat nej

När det är dags för en inplanerad skyddsrond är det vanliga att den personliga assistenten berättar om det för brukaren ungefär två veckor i förväg. Att en brukare har tackat nej eller inte velat genomföra en skyddsrond har aldrig hänt.

— En man som jag jobbade hos kände oro över att det skulle vara en kontroll av honom, men när det väl var dags för skyddsronden och alla var på plats, var det inga problem. Däremot vill inte alla vara med vid själva ronden, utan sätter sig kanske i ett annat rum under tiden, säger Håkan Uhre.

När en brukare väljer Åtvidabergs kommun som leverantör av personlig assistens får brukaren information om att skyddsronder kommer att ske i deras hem. Det ingår som en del i valet av dem, berättar Caroline Svensson.

Under själva skyddsronden går deltagarna igenom rum för rum och gör en riskbedömning utifrån de arbetsuppgifter som den personliga assistenten utför där. Sedan gör de en handlingsplan för hur arbetsgivaren ska hantera eller helt ta bort risken och när det ska ske.

Men att helt ta bort alla risker är svårt eller till och med omöjligt. Ibland handlar det om att använda rätt hjälpmedel, men ibland kan brukarens förmåga och funktionsnedsättning påverka arbetsmiljön. Det kan vara svårare att hantera.

Bemötandeplan mot hot och våld

Av alla arbetsmiljöproblem är det den psykosociala som är svårast att hantera och åtgärda. Tyvärr händer det att personliga assistenter blir utsatta för hot och våld. Ibland sker det av brukare men också av personer i deras omgivning, som anhöriga. I de fallen tar arbetsgivaren fram en bemötandeplan.

— Om den psykosociala arbetsmiljön påverkar de personliga assistenterna mycket finns företagshälsovården. De har handledning för assistenterna för att hjälpa dem med bemötande och förhållningssätt, säger Caroline Svensson.

För att göra arbetet mer attraktivt och ge variation i yrket finns i Åtvidabergs kommun möjlighet till rotation för de personliga assistenterna. Det innebär att assistenterna kan arbeta hos flera brukare.

— Några bland personalen tyckte inte riktigt om det från början, men med tiden tycker alla att det är en bra sak. När du är hos någon varje dag och ni lär känna varandra utan och innan kan det bli svårare med gränssättningar. Att byta av och se hur andra gör och ha en diskussion om det underlättar, säger David Lundberg.

Går igenom alla handlingsplaner varje år

När alla skyddsronder hos brukarna är genomförda för året sätter sig arbetsgivaren tillsammans med huvudskyddsombudet och tittar på alla handlingsplaner från årets ronder. Tanken är att se om det finns några problem som återkommer och få en helhetsbild av arbetsmiljön.

Bland medlemmarna har Håkan Uhre bara hört positiva reaktioner på skyddsronderna och han får medhåll av Caroline Svensson.

— Vi tar personalens arbetsmiljö på allvar och visar att den är viktig. Det gör också att det blir en bättre balans mellan LSS-lagen och brukaren och den anställda. Det bygger på respekt för varandra och att det ska bli så bra som möjligt för både brukaren och de personliga assistenterna, säger Caroline Svensson.

De här riskerna bedöms vid skyddsronderna för personliga assistenter i Åtvidaberg

Hygien

  • Smittrisk, t.ex. vid sjukdom, allergirisk, när det finns olika slags läkemedel, rengöringsmedel eller husdjur.
  • Nedsmutsning vid till exempel inkontinens eller missbruk, olika slags riskavfall.


Ergonomi

  • Den enskildes vikt och hälsa vid förflyttning och hjälpmedel.
  • Bostadens tillgänglighet, läge, storlek och skick.
  • Städ- och tvättutrustning.
  • Arbetshöjder.
  • Möblering och inredning.


Psykosociala förhållanden

  • Hot, våld eller liknande psykiska påfrestningar.
  • Missbruksproblem.
  • Antal personer som bor i hemmet samt deras anknytning till den enskilde.

Vård i annans hem — utveckla arbetsmiljön

Vill ni minska arbetsskadorna inom personlig assistans, hemtjänst och hemsjukvård? Använd Suntarbetslivs kostnadsfria verktyg Vård i annans hem. Det är samtalsövningar som kan göras på exempelvis arbetsplatsträffar.

Verktyget ska inspirera till förändringsarbete och vara ett stöd i arbetsmiljöarbetet. Utgångspunkten är att ni som arbetar själva vet bäst hur ni har det på jobbet och vad som kan förbättras.

Läs mer om Vård i annans hem och ladda ner materialet kostnadsfritt.

Se en introduktion till verktyget:

Text: Teres Hallman