Sjuttonde arbetsmiljöpristagaren blev Prisma, barn- och ungdomsenhetens öppenvårdsgrupp, vars representanter här är omgivna av övriga nominerade arbetsplatsers företrädare.

Sjuttonde arbetsmiljöpristagaren blev Prisma, barn- och ungdomsenhetens öppenvårdsgrupp, vars representanter här är omgivna av övriga nominerade arbetsplatsers företrädare.

Foto: Malin Bergkvist

De har en egen Nobelfest för sitt arbetsmiljöpris

När nobelgenierna smörjer kråset i Blå hallen bjuder Kristianstads kommun medarbetare på en trerätters Nobelmiddag för att fira sina egna arbetsmiljöpristagare.

Sedan snart 20 år delar kommunen ut pris till arbetsplatser där parterna förbättrat sin gemensamma arbetsmiljö på ett ”ett positivt och kreativt sätt”, priset är på 25 000 kronor.

Kommunens idé med arbetsmiljöpriset är att uppmärksamma arbetsplatser som ”på bred front arbetar offensivt med sin arbetsmiljö”. Samtidigt får man fram flera goda exempel, inte bara vinnaren. De sex andra arbetsplatser som förutom vinnaren var på förslag i år var ett skolkök, ett kök inom ett barnomsorgsområde, en förskola, skolskjuts, ett demensboende och ett hjälpmedelscentrum.

I tider då många oroar sig för att arbetsmiljöfrågorna hamnar i skymundan, kan alltså ett pris vara ett sätt att lyfta fram dem i strålkastarljuset – och detta har fler än Kristianstad upptäckt. Helsingborgs och Bodens kommuner har gjort det för första gången hösten 2011. En liten sökning på nätet visar att kommuner som Åmål, Linköping, Botkyrka och Sollefteå (vård- och äldreförvaltningen) har delat ut priser på senare år. Detta gäller också landstingen i Västernorrland och Östergötland, och företagshälsovården Landstingshälsan i Västmanland.

Det kan förstås finnas ytterligare kommuner och landsting som har ett eget arbetsmiljöpris. Men frågan är om någon kommun har varit så enveten som Kristianstad.

I år inföll Nobeldagen på en lördag. Annars brukar kommunen dela ut priset den 10 december, berättar Ritha Bencker, tjänsteman på avdelningen Personal & miljö på Kommunledningskontoret.

– Vi säger att det här är vår egen Nobelfest, med trerätters middag med tryckt meny till alla deltagare.

På årets meny stod löjrom med krondillspotatis, hängmörad oxfilé med örtgnocci, rotselleri och saltbakad charlottenlök, hallonmousse med halloncrunch och mörk chokladmousse. Nästan som i Blå hallen – utom drycken: alkoholfritt, lättöl eller vatten.

2007 höjde kommunen prissumman från 10 000 till 25 000 kronor.

– Pengarna ska pristagarna använda på arbetsplatsen för att fortsätta att utveckla arbetsmiljön utifrån sin ansökan. Det kan ofta handla om att bjuda in en föreläsare eller göra ett studiebesök, förklarar Ritha Bencker.

”Madaro” när lunchen blir frizon från jobbprat

På årets vinnararbetsplats, Prisma, arbetar de med stöd till barn, ungdomar och föräldrar för att förebygga separation. De anställda satsar mycket på att själva må fysiskt och psykiskt bra – för att de i sin tur ska kunna hjälpa sina klienter. I sin motivering till priset skriver juryn bland annat att Prisma är en arbetsplats som på ett tydligt sätt arbetar med det systematiska arbetsmiljöarbetet ur ett helhetsperspektiv:

”Medarbetarna har en målmedveten övertygelse om att om man mår bra både fysiskt och psykiskt, så gör man tillsammans ett bättre arbete. Med detta som utgångspunkt arbetar man på bred front och med aktiva insatser för att uppnå målet att vägleda och hjälpa människor i olika situationer.”

Själva verksamheten, arbetets innehåll, finns med även i de anställdas anmälan till pristävlingen, men de beskriver också hur chefen har en ständig dialog med de anställda om hur de upplever sin arbetsmiljö. Alla har varsin arbetsplats och sex av femton har fått höj- och sänkbara bord. På chefens initiativ bedriver en ingenjör från Arbetsmiljöenheten mätningar av luften i samtalsrummen och man ställer krav på att anpassa ventilationssystemet till verksamheten. På arbetsplatsmöten finns arbetsmiljön med som en fast punkt och de genomför skyddsronder där de ser över arbetsplatserna.

De berättar om ett hälsofrämjande synsätt som tar sig uttryck i möjligheter för gemensamma promenader, pausgymnastik på personalmöten och en fortlöpande dialog mellan chefen och individen om ”mående och hälsa”.

”Friskombud motiverar oss att utnyttja friskvårdpengen. I gruppen finns en utbildad massör som vi kan få råd och tips av. Vi påminner ständigt varandra om att slå vakt om ”mada-ron”: att lunchen ska få vara en frizon från jobbprat och en källa till återhämtning.”

På lunchbordet ser man sällan ”fast food” eller engångsmiddagar och de anställda tipsar varandra om bra mat. De deltar i kommunens hälsodagar och med egna lag i Humlestafetten, Startskottet och Kommunruset – något som tar en del fritid i anspråk. Men de har som tradition att träffas och ha trevligt också utanför arbetstid: ”detta svetsar samman oss som grupp och ger ett tryggt gruppklimat”.

Det finns en beredskap för avlastande stöd till kollegor efter svåra situationer i arbetet: ”det gör att vi kan hänga av oss arbetsrocken på jobbet och ta vara på vår fritid”.

Uppmuntra alla till bra arbetsmiljöarbete

– Med arbetsmiljöpriset vill vi uppmuntra alla, både arbetsgivarna och medarbetarna, till att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete, förklarar Lars Nilsson, huvudskyddsombud i Lärarförbundet och medlem i juryn som utser pristagarna. Där sitter två fackliga representanter vardera för Kommunal, TCO-förbunden och Saco-förbunden, ordförande och vice ordförande för personalutskottet, personaldirektören och chefen för Arbetsmiljöenheten.

– I början hade vi svårt att hitta den rätta modellen för att finna vinnaren, men efterhand har vi fått fram bättre underlag för besluten, säger han.

Med arbetsmiljöpriset vill vi uppmuntra alla, både arbetsgivarna och medarbetarna, till att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete

De som nominerar sin arbetsplats ska skriva ett stycke om minst fem av nio kriterier (se extramaterial). Flertalet fyller i alla nio och har enormt bra motiveringar, tycker Ritha Bencker, som har till uppgift att komplettera anmälningarna genom att hämta in ytterligare information och åka ut på arbetsplatserna för att ställa följdfrågor. Hon sammanställer allt till ett grundmaterial till juryn.

– Var och en ska plocka ut tre rangordnade kandidater redan före mötet, säger Lars Nilsson. Sen brukar det inte ta så lång tid på mötet att komma fram till något som alla kan enas om. Även om priset ska spegla både fysisk och psykosocial arbetsmiljö, så är det ju till stor del arbete med människor i en kommun och därför handlar det mycket om den psykosociala sidan. Och jag tycker att vi har fått en god spridning mellan förvaltningar, mellan skola, förskola vård och omsorg, och andra arbetsplatser.

Däremot tycker han att det kan vara svårt att välja mellan å ena sidan en arbetsplats där de påbörjat ett förbättringsarbete och utifrån ett tufft utgångsläge åstadkommit mycket – och å andra sidan en arbetsplats som arbetat länge och har kommit till en högre nivå.

Ärlig vilja – men mycket övrigt att önska

De har nästan aldrig haft brist på kandidater. Oftast brukar det finnas mellan sju och tolv kandidater, något år har det varit färre. Det brukar oftast bli tre-fyra som valet står mellan. Genom åren har mellan 100 och 150 arbetsplatser kandiderat om priset. (Mer om tidigare vinnare och jurymotiveringar i extramaterial).

Efter alla dessa uppmuntrande och idéspridande arbetsmiljöpris under många år – har Kristianstad nu en bra arbetsmiljö?

– Nöjd kan man aldrig vara, säger Lars Nilsson. Vi har inte någon perfekt arbetsmiljö och ska inte slå oss för bröstet. I den centrala ledningen finns ärlig vilja att skapa en god arbetsmiljö och kommunen väldigt fina dokument. Men längre ut i organisationen finns mycket att önska på många ställen.

– Arbetsbelastningen är det som träder fram i kommunens medarbetarenkäter som det största problemet. Många säger att de inte kan släppa jobbet när de kommer hem och det ger dem huvudvärk. Där skiljer sig inte Kristianstad från andra kommuner. Vi har tyvärr inte gjort framsteg, utan läget har till och med förvärrats under åren som vi har delat ut pris.

Vad bör man göra?

– Det finns ingen gordisk knut att hugga itu med ett svärd! Problemet är att arbetsuppgifterna blir fler, men inte resurserna. Vi får höra att vi ska prioritera, men det kan inte den enskilde arbetstagaren göra, för då riskerar man att prioritera fel. Vi måste ha en dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare om vad i arbetet som måste man göra och vad kan man plocka bort, säger Lars Nilsson.

FAKTA/ Kriterier, vinnare och motiveringar

Det här är de nio kriterierna för Kristianstads arbetsmiljöpris:

  • Vi har tydliga mål för vårt arbete som vi följer upp kontinuerligt.
  • Vi är stolta ambassadörer för vår arbetsplats och dess verksamhet.
  • Vårt arbetssätt präglas av samverkan och samarbete.
  • Vår verksamhet präglas av ett hälsofrämjande synsätt.
  • Vi respekterar varandra och tar tillvara varandras olikheter.
  • Vi har goda möjligheter till yrkesmässig och personlig utveckling i arbetet.
  • Vi tar eget ansvar för vår hälsa och livsstil.
  • Vi arbetar för en bra fysisk miljö.
  • Arbete och fritid går att förena.

Några konkreta insatser som har belönats har varit friskvård och stöd i livstilsfrågor, kopplat till arbetsplatsträffar, rutiner för att minska farliga kemikalier i arbetet och förbättra informationen om risker, och förändrad arbetsorganisation med mer omväxlande och ansvarsfulla arbetsuppgifter.

Det allra första priset, som Kristianstad kommun delade ut 1995, gick till en förskola där stämningen bland personalen blivit allt sämre, men där man tillsammans lyckades vända utvecklingen, genom olika åtgärder och aktiviteter.

Sen följde pris till ett omsorgsområde för ”en seriös och omfattande satsning på arbetsmiljö och friskvård för att förebygga skador och ohälsa bland personalen och för att trivas tillsammans”, och till en skola som i samband med en förändring av verksamheten utvecklat och förbättrar den fysiska arbetsmiljön, kompetensen, organisation, trivsel, samhörighet och friskvård.

Bland de sexton pristagarna finns fyra inom äldreomsorgen, tre inom det sociala arbetet, tre förskolor och tre skolor. Två gånger har priset gått till olika delar av den tekniska förvaltningen. Huvudbiblioteket har fått en gång, hjälpmedelscentralen och Arbetsmiljöenheten var sin gång.

Om Arbetsmiljöenheten skrev juryn 2007: ”Från att ha varit en arbetsplats i kris har man gemensamt arbetat för att utvecklas och har idag blivit en arbetsplats som alla är stolta över”.

Några andra axplock ur motiveringarna genom åren:

”En arbetsplats i en speciell och krävande verksamhet som på ett föredömligt sätt och på bred front arbetar med sin arbetsmiljö.”

”I bred samverkan, med stort engagemang och egenansvar, har medarbetarna visat på hur en arbetsmiljö kan förändras om man arbetar aktivt med den.”

”En arbetsplats med många gemensamma aktiviteter, som på olika sätt främjar hälsan och välbefinnandet och skapar samhörighet och arbetstillfredsställelse.”

Text: Mats Utbult, 23 april 2014

Senaste artiklar

Distansundervisning – så gjorde Celsiusskolan

På idrottsgymnasiet Celsiusskolan i Uppsala är både lärare och elever vana vid distansundervisning. När skolan stängdes på grund av coronaviruset kunde undervisningen därför fortsätta ganska problemfritt. Onsdagen den 18 mars…

Små team i hemtjänsten kan minska smitta

Hemtjänsten i Västervik arbetar i små team med fasta brukare. De har även bra fart på sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Det gör att de nu är väl rustade att mota bort…

Covid-19 – stöd för att hantera det på jobbet

Hur kan vi hjälpas åt att minska spridningen av coronaviruset Covid-19, samtidigt som vi behåller en god arbetsmiljö på våra arbetsplatser? Här finns stöd och hjälp för att hantera det.  Coronaviruset…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kvinna jobbar hemifrån

Arbetsmiljö för köksbordsjobbare

Coronaviruset har under våren 2020 gjort att väldigt många kontorsarbeten sköts från hemmet. Här kommer forskare med sina bästa tips...