Närbild på händerna på en kvinna som knappar in ett SMS på en mobiltelefon med tummarna.

Man kan hota och skada människor med annat än knivar och knytnävar. Det går också att göra med några knapptryck på en mobiltelefon.

Foto: Mats Utbult

Hot hör till vardagen för skolanställda

SMS i mobilen och twitter på internet eller knivar och knytnävar. Redskapen varierar när lärare och rektorer utsätts för hot och våld, visar rapporter i press, radio och tv runt om i landet. Kommunerna använder olika metoder för att bemöta hotfulla elever, och – i vissa fall – hot från föräldrar.

SMS i mobilen och twitter på internet eller knivar och knytnävar. Metoder och tillhyggen varierar när lärare och rektorer utsätts för hot och våld, visar rapporter i press, radio och tv runt om i landet. Kommunerna använder olika metoder för att bemöta hotfulla elever, och – i vissa fall – föräldrar.

Det finns flera undersökningar som visar att hot och våld i skolan är ett växande problem. Ett av fackförbunden för lärare, Lärarnas riksförbund, visade i en arbetsmiljöundersökning från 2011 att 16 procent hotats, jämfört med 11 procent år 2003. Och andelen som drabbats av våld hade mer än fördubblats mellan 2003 och 2011: från tre till sju procent.

För att ge stöd och kunskap i arbetet med att såväl förebygga som minimera följderna av hot och våld, erbjuder parterna genom Suntarbetsliv en rad verktyg, kunskaper och idéer till chefer och anställda. Det gäller såväl skolor som andra arbetsplatser inom kommuner och landsting. Allt är samlat under verktygsfliken Bättre beredd än rädd här på suntarbetsliv.se.

Stödet behövs verkligen – det visar följande axplock ur nyhetsflödet från de första fem månaderna 2013.

Lidköping: Skolplan mot kränkande särbehandling

I mitten av maj 2013 berättade Sveriges Radio P4 i Skaraborg att De La Gardiegymnasiet i Lidköping hade polisanmält flera elever som på det sociala nätverket Twitter hotat en lärare.

Försterektor Lars Svensson sade i en radiointervju att det kan vara svårt att avgöra vad som är yttrandefrihet och vad som går över gränsen i ett twitterflöde – men han tyckte att det var solklart i det fallet. ”Det finns en slags kultur att man kan säga saker i det digitala rummet som man inte kan göra i det fysiska.”

Han förklarade att anmälningarna följer skolans plan mot kränkande särbehandling och att det är viktigt att skolan agerar. Rektorn ville inte berätta något om själva hoten, men elever på skolan sade att betyg som en del upplever som orättvisa låg bakom.

Örebro: Rutiner mot kränkningar

Tidigare i samma månad slutade rektorn på Glanshammars skola, Örebro, sedan elever gång på gång hotat henne i telefonsamtal och med sms. Även här har skolan polisanmält men vill inte berätta om innehållet i hoten.

Skolledningen säger att man jobbar aktivt med frågor om språkbruk och hur man beter sig mot varandra på skolan, rapporterade regionalnyheterna i Sveriges television. Intervjuade elever pekade på saker som man kunde göra bättre på skolan: ”Det händer inget när det blir bråk. Lärarna borde ingripa mer bestämt.”

Skolledningen jobbar aktivt med frågor om språkbruk och hur man beter sig mot varandra

Även om det finns förklaringar när konflikter uppstår så var de här eleverna eniga om att det som drabbat deras rektor är oacceptabelt.

Johan Svedmark, som är områdeschef för förskola och skola i Örebro kommun talade om att en situation med hot, också från föräldrar, är en arbetsmiljö som man inte kan acceptera, men som är en realitet för lärarkåren. I kommunen har de tagit fram rutiner för hur man hanterar kränkningar när de uppstår.

Radioprogrammet Kaliber och Utbildningsradions program Skolministeriet redovisade den 19 maj en enkät som visade att fler än hälften av de tillfrågade lärarna, 57 procent, varit med om att en vårdnadshavare uppträtt eller uttryckt sig hotfullt. Hoten har handlat om allt från olika anmälningar till våld – och det förekommer också att föräldrar utsatt lärare för våld.

Angered: Avstängning i bland nödvändig

En annan rektor, på Angeredsgymnasiet i Göteborg, fick i mars i år sin näsa knäckt av ett knytnävsslag från en elev, när han tillsammans med en lärare försökte avvärja ett bråk mellan tre pojkar och en flicka på skolan. Läraren fick slag i ryggen.

Göteborgstidningen berättade att tre elever nu var avstängda, en får komma tillbaka först vid årsskiftet 2014/2015. Skolenhetschefen hänvisade till skollagen och sade att avstängningarna är nödvändiga för arbetsmiljön för både elever och personal, och för studieron för övriga elever. Man ska inte se avstängningarna som en bestraffning, förklarade hon.

Göteborgsregionen: Lärare agerar mot våld

P4-nyheterna i Göteborg har gått igenom hundra anmälningar under fyra år från tolv kommuner i Västsverige. Genomgången visar att våld och hot mot lärare blir allt grövre.

Som ett exempel berättade P4-nyheterna om en lärare som likt rektorn på Angeredsgymnasiet skulle avstyra ett bråk mellan elever. Den ene elevens ilska riktades mot honom i stället och läraren fick ta emot hot, slag och sparkar och till slut ett knytnävslag i ansiktet. Läraren berättade:

”Jag höll fast honom, mest för att han inte skulle fortsätta slå mig. Då hade han ju sparkat mig ett par gånger och även försökt slå mig, men de träffade inte mer än på armar och ben så att säga, jag släppte då taget och han måttade det här slaget mot mitt huvud.”

Den här läraren klarade sig utan knäckt näsa. Men han framhöll att man alltid måste vara medveten om riskerna:
”Gör jag valet att gå in i en situation måste jag nog samtidigt vara beredd på att någonting kan hända. Jag kan få ett slag, jag kan bli sparkad.”

Tingsryd: Riskanalys av störande elever

Här är ytterligare ett exempel på hur våld och hot på skolor kan se ut:

”En allvarlig händelse, med en elev som burit kniv” hör till det som i februari 2013 fick huvudskyddsombudet vid Dackeskolan i Tingsryd att skriva en anmälan till Arbetsmiljöverket, rapporterade Smålandsposten. Han hade stöd från lärarnas bägge fackförbund och från Vision.

I sin anmälan skrev huvudskyddsombudet bland annat att han förgäves krävt en riskanalys av elever som stör undervisningen och som utgör ett hot både i ord och handling.

Kristinehamn: Resurslärare och utbildning

Ett annat skyddsombud, för lärare på Södermalmsskolan i Kristinehamn, berättade i januari för P4-nyheterna i Värmland om hur ökande problem med hot och våld startade när två resurslärare, som fungerade som stöd för elever med problem, försvann i samband med besparingsåtgärder. Dessa elever släppte man därmed vind för våg. Ordinarie lärare turades om att finnas i och runt rasthallen, samtidigt som vikarier skötte utbildning.

Skolan återinförde en av resurslärartjänsterna. Rektorn beslutade att satsa mer på handledning och utbildning för lärarna.

Varberg: Föräldrarnas stöd och förväntningar

Var femte anställd inom Varbergs grundskolor har blivit trakasserad av elever eller föräldrar det senaste året, rapporterade lokalradion i Halland.

Förvaltningschef Elisabeth Svennerstål-Jonsson sade att kraven från föräldrar är en viktig orsak:

”Föräldrar har större möjlighet att påverka i dag. I den påverkan kanske man inte alltid har en respektfull dialog, och då blir det tufft som lärare att möta förväntningar och krav från elever och föräldrar.”

Det kan handla om bättre stöd – men också direkta krav på att deras barn ska bli godkända.

Forskningsresultat och erfarenheter

Under fliken Verktyg här på suntarbetsliv.se hittar man Bättre beredd än rädd, ett verktyg som bygger på erfarenheter från arbetsplatser som deltagit i partsgemensamma projekt i ett flerårigt program, och på forskning.

Här kan man bland annat beställa magasinet Lugn i stormen, boken Kunskap som förebygger och broschyrer med konkreta åtgärder från olika arbetsplatser för hur man bättre kan förebygga och hantera hot och våld.

Inte bara skolor finns med bland de beskrivna arbetsplatserna. Stora problem finns i dag också inom vård och omsorg, och på arbetsplatser som socialkontor och bibliotek.

Inlägg taggat med:

Hot och våld
Tillbud
Text: Mats Utbult, 19 maj 2013

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?