Så visar du vinsterna med bättre arbetsmiljö

6 november 2017 Lästid: 5 min
arrangerad bild mot vit bakgrund med pengar, en hand som pekar på en miniräknare, ett anteckningsblock och en kopp kaffe. Allt sett ovanifrån.
Vinsten med bra arbetsmiljö går att räkna ut med ganska enkla medel, menar Anders Johrén, Nyckeltalsinstitutet. Sjukfrånvaro, frisktal och nyrekryteringar är några användbara mått.

Foto:

Anställdas arbetsmiljö påverkar det ekonomiska utfallet i organisationer och företag. Du som vill skapa en bättre arbetsmiljö – använd ekonomiska argument för investeringarna. Du behöver inte säga på öret vad vinsten blir.

De råden kommer från Anders Johrén, expert på Nyckeltalsinstitutet. Nyckeltalsinstitutet är ett privat institut som gör systematiska mätningar av ekonomiska nyckeltal utifrån vad personal kostar, och vad de ger i vinst för ett företag eller en organisation. Anders Johrén föreläste i ämnet på arbetsmiljökonferensen Gilla Jobbet den 26 oktober och berättade hur man kan argumentera för vinster med bra arbetsmiljö.

– Jag förutsätter att arbetsmiljö är viktig för att ett företag ska nå framgång. Och att ett företag kan påverka arbetsmiljön, sade Anders Johrén.

Stora arbetsgrupper driver upp sjukfrånvaron

Arbetsmiljön påverkar bland annat sjukfrånvaron i en organisation. Sjukfrånvaro är en av de kostnader i en organisation som man kan behöva undersöka närmare. Då kan man få relevanta fakta på vad den egentligen kostar – och hur man kan påverka kostnaden.

Nyckeltalsinstitutet har samlat statistik om sjukfrånvaro från 200 olika organisationer. Statistiken visar att kvinnor och män har ungefär lika mycket korttidssjukfrånvaro. Men kvinnor har mycket mer långtidssjukfrånvaro än män. Vad det beror på är inte så svårt att ta reda på, menade Anders Johrén.

I Anders Johréns statistik går det att se en tydlig koppling mellan stora arbetsgrupper och hög långtidssjukfrånvaro. Och i just de arbetsgrupperna arbetar mest kvinnor.

– Så ser det ut i kommuner, men också i andra verksamheter. Kvinnor jobbar i högre grad i stora arbetsgrupper. Det verkar vara som en naturlag, men det förstår jag inte varför det skulle behöva vara.

Tydliga vinster med bra arbetsmiljö

Många som jobbar i offentlig verksamhet får ofta höra:  ”Vad ni än gör, håll budget till sista december”.

– Indirekt säger vi då att det inte spelar någon roll vad som händer 2018, 2019 och 2020. Men de flesta jobbar i en verksamhet där man kommer att behövas även under åren framöver. Och då borde vi ha ett lite längre tidsperspektiv.

Dålig arbetsmiljö kostar alltså pengar i form av bland annat sjukfrånvaro. Anders Johrén nämner flera sådana tydliga kostnader. De är:

  • Korttidssjukfrånvaro
  • Långtidssjukfrånvaro
  • Frisktal
  • Nyrekrytering

Frisktal ett bra mått

Kostnaden för en medarbetare som är sjuk en dag, är ungefär 10 procent av månadslönen. Så för den som har 30 000 kronor i lön blir kostnaden för arbetsgivaren ungefär 3000 kronor för en korttidssjukdag.  En långtidssjukskrivning på sex månader kostar omkring 100 000 kronor, om det finns en ersättare för den sjukskrivne.

– Men för nyckelpersoner kostar det ofta mer, eftersom det är svårare att hitta ersättare för dem, säger Anders Johrén.

Vi vet inte om något är dyrt om vi inte vet värdet av att lyckas med en investering.

Man kan också komplettera sjukstatistiken genom att räkna på frisktal i en organisation. Frisktalet anger hur stor andel av organisationens anställda som har högst fem sjukdagar på ett år.

– Vi har sett exempel på företag med höga frisktal samtidigt som de har höga sjuktal. Hur går det ihop? Jo, i en organisation kan 80 procent av de anställda vara sjuka högst fem arbetsdagar under ett år, men en liten grupp anställda har väldigt hög sjukfrånvaro.

Personalomsättning och kostnad för nyrekrytering är andra mått man kan använda sig av när man vill argumentera för investeringar i bättre arbetsmiljö. Inskolningstiden styr om det blir dyrt eller billigt. På många jobb tar det både ett och två år innan en nyanställd producerar fullt ut.

Ta fram kritiska värden

Trots de här måtten på vad dålig arbetsmiljö kan kosta, kan det vara svårt att argumentera för investeringar i arbetsmiljön, påpekar Anders Johrén.

porträtt rakt framifrån av småleende anders johrén med brunt hår, iklädd blå skjorta. – Om du kommer med ett förslag på åtgärd för 100 000 kronor, så säger arbetsgivaren: ”Det där var väldigt dyrt, det har vi inte råd med”.  Då är vårt förslag att ta fram kritiska värden som diskussionsunderlag.

Man kan ställa frågan: ”Hur mycket måste vi uppnå för att den här investeringen ska vara ekonomiskt försvarbar?”

– Om arbetsgivaren vill minska korttidssjukdagarna med 33 stycken á 3000 kronor styck – då kan han eller hon också acceptera en kostnad på 100 000 kronor. Då är investeringen försvarbar.

Kostnaderna kan gälla annat än sjukfrånvaro, till exempel personalomsättning, produktionstal eller kvalitet på de tjänster eller varor som organisationen producerar.

– Så skulle jag argumentera för en insats: den kommer att förbättra både arbetsmiljön och verksamhetens ekonomi, säger Anders Johrén.

Se en film från seminariet om vinster med bra arbetsmiljö på Gilla Jobbet

Att visa på vinster med bra arbetsmiljö är en del av parternas gemensamma avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser.

Vinster med bra arbetsmiljö - gör så här

  • Tänk ekonomi när du undersöker sjukfrånvaron.
  • Jämför kostnaden med vad organisationen kan få tillbaka vid en investering i arbetsmiljön.
  • Försök ha en uppfattning om värdet av att lyckas.
  • Anpassa storleksordningen på insatsen. Om det är värt 10 miljoner att lyckas, då är en investering på 100 000 kronor ingenting.

Text: Åsa Hammar