"Vi är bra för varandras hälsa!" Lasse Fröidstedt och Håkan Malmrot i en klapplek, en samarbetsövning för fotografens skull. Det har krävt förhandlingar och anpassning för att bli likställda men funktionellt uppdelade ledare för samma skola.

Foto: Roland Cox

Två skolledare - bra för hälsan och verksamheten

Sedan ett knappt år delar Lasse Fröidstedt och Håkan Malmrot på jobbet att leda Hovsjöskolan i Södertälje. Den ene är rektor, den andre administratör. Det här kräver förhandling om gränserna, men kan ge bättre skolresultat och friskare ledare, tror de.

Systemet med att ha två rektorer har Södertälje börjat införa på alltfler skolor. Forskare från Stockholms universitet ska följa satsningen under två år och samtidigt bidra med sina kunskaper (läs mer om detta: ”Forskare följer och stödjer delad ledning i skolan”). Båda kollegerna ser fram emot att bli beforskade och få syn på vilken betydelse det funktionellt delade ledarskapet får.

‒ Hittills ser jag mest fördelar med det här sättet att jobba, säger Håkan Malmrot.

För ett år sedan lämnade han jobbet som rektor för en grundskola för att bli enhetschef för Hovsjöskolan.

En flicka i korridoren morsar på Håkan och kallar honom ”rektorn”. För eleverna är det inte så glasklart eller ens viktigt vem som är vad.

Men de vuxna vet. Vid veckans stormöte med lärare och övrig personal så håller rektor Lasse Fröidstedt i det pedagogiska, och Håkan Malmrot i det mer praktiska och tekniska.

Mer tid för besök i klassrummen

Även Lasse Fröidstedt kom från ett annat rektorsjobb och har varit här i ett halvår. Han har en biträdande rektor ”under sig” och en enhetschef på jämlik nivå. Rektorn ansvarar för personalärenden och pedagogiken när det gäller de 70 lärarna och 500 eleverna. Enhetschefen leder 10 övriga anställda och sköter resten av jobbet med att driva en skola.

Vissa uppgifter hör uppenbart till den ena eller andra sidan. Lasse Fröidstedt förklarar att han numera är ”mer ute på golvet och mindre inne på kontoret”, eftersom han mer tid till att göra planerade och spontana besök i klassrummen.

‒ Som pedagogisk ledare bör man ju diskutera undervisning med lärarna, och då är det lättast att göra det utifrån gemensamma upplevelser, säger Lasse Fröidstedt.

Det kan exempelvis handla om hur en lektion inleds och avslutas, saker som är avgörande för hur bra timmen blir och hur man bäddar för följande lektioner. Lasse iakttar och tar sen en diskussion med läraren om metoder.

‒ Det här gjorde jag även tidigare, men jag kan jobba mer och tydligare med det nu. Jag tror att lärarna uppfattar att jag är mer synlig och tillgänglig på det här sättet, säger han.

En möjliggörare för rektorn

Håkan Malmrot tycker att det är spännande att prova en annan roll, och han beskriver sig som en möjliggörare för rektorn. Han tror att det är en styrka för en enhetschef att ha verkat som rektor tidigare.

‒ Man jobbar för att det ska bli så bra som möjligt för rektorn att driva det pedagogiska arbetet. Om rektorn får fokusera på det, så tror jag att det påverkar hela skolan, säger han.

En lärare som blir sjuk pratar med sin rektor eller biträdande rektor. Om sjukdomen blir långvarig tar enhetschefen över och diskuterar rehabilitering. Föräldrar som klagar på skolmaten hamnar hos enhetschefen. Han ansvarar också för det systematiska arbetsmiljöarbetet, kollar ventilation och buller.

Uppdelningen klarnar

”Det där får du ta med Håkan”, visst har det hänt att rektor Lasse sagt så, men de senaste månaderna har allt mer klarnat.

‒ Det skulle förvåna mig om en lärare inte vet vem han eller hon ska vända sig till, säger Håkan Malmrot.

‒ Det har tagit ett tag, både att vi själva ska vänja oss och att alla andra ska lära sig, säger Lasse Fröidstedt.

En del av uppdelningen verkar oproblematisk. Annat har de båda fått förhandla om sinsemellan.

…det tog ett par timmars stötande och blötande innan vi hittade fram till vad som gäller

Förhandling om schemat

‒ Vi har inte blivit osams, men ibland behöver vi prata ganska länge innan vi kommer fram till vem som ska ansvara för vad, säger Lasse Fröidstedt.

Ett sådant fält är schemaläggningen, där det pedagogiska och det praktiska möts. Rektorn har förslag som tar sikte på lärandet. Sedan ska enhetschefen se till att matcha schemat mot lärarnas undervisningstid, mot lokaltillgång och gruppindelningar.

‒ Det där var inte så klockrent, det tog ett par timmars stötande och blötande innan vi hittade fram till vad som gäller, och att sen förklara för personalen vem de ska vända sig till, säger Lasse Fröidstedt.

Mindre ensam

Håkan Malmrot beskriver hur det är att jobba som den traditionella rektorn, att behöva ta ställning till var ett skåp ska stå, hur ventilationen ska förbättras, problem med datornätverket, koll på ekonomin, rapportering.

‒ Det är oändligt många frågor, samtidigt som du ska driva en pedagogisk modell, reflektera över resultaten, följa upp och dokumentera och återkoppla.

Med funktionerna uppdelade blir man inte lika lätt avbruten, det är lättare att fullfölja något, det går snabbare från beslut till åtgärd och kan bli bättre kvalitet.

‒ Man har någon att studsa saker med, man blir inte ensam på samma sätt. Man blir mindre pressad av kravet på att ta beslut om allt möjligt hela tiden, säger Håkan Malmrot.

En vanlig rektor kan delegera, men ofta kommer ärendena ändå tillbaka igen. Maktsfären krymper i funktionellt delat ledarskap, här har inte rektorn ständigt sista ordet. Men det beskriver Lasse Fröidstedt som en lättnad.

‒ Det är skönt att slippa ha kontroll över allt.

Bra för varandras hälsa

Sjukfrånvaron bland lärarna är mycket låg numera, under genomsnittet. Om det finns ett samband är svårt att bevisa, förstås.

‒ Men om man som ledare blir mer synlig och ger snabbare återkoppling så känner sig lärarna mer sedda, och det är bra för hälsan, säger Lasse Fröidstedt.

Det här sättet att organisera ledningen kan göra chefsjobbet mer hälsobringande, tror båda två.

‒ Det ger mer återhämtning, som är så viktig för hälsan. Vi kan avlasta varandra, hjälpas åt, eller bara se att den andre tar hand om något så att man själv inte behöver tänka på det. Vi är bra för varandras hälsa, säger Håkan Malmrot.

Text: Roland Cox, 02 november 2016

Relaterade verktyg

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?