Rektorerna i Vårgårda tar hjälp av Chefoskopet

3 december 2019 Lästid: 11 min
Tre rektorer från Vårgårda kommun sitter och jobbar med en dator vid ett bord. De tre är Karin Andersson, Linda Davidsson, Ingamay Larsson.
Bättre arbetsmiljö. Rektorerna Karin Andersson, Linda Davidsson och Ingamay Larsson jobbar med Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet, för att förstå och utveckla sin organisatoriska arbetsmiljö.

Foto: Åsa Hammar

Chefoskopet kan bli första steget mot en förändring – det menar rektorn Thomas Stenseker Larsson. I Vårgårda har han och hans kollegor använt Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet för att kartlägga sin arbetssituation och skapa bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag.

Regnet hänger i luften utanför kommunhuset i centrum av det lilla samhället Vårgårda. Därinne, i ett ljust mötesrum utan fönster, samlas ett tiotal personer. Det är Vårgårda kommuns rektorer för skolor och förskolor, och deras verksamhetschef Malin Lindberg.  

Stämningen är god, det pratas och skojas kollegor emellan. Rektorerna har kommit hit för att tillsammans gå igenom sin arbetssituation som chefer, med hjälp av Suntarbetslivs webbaserade verktyg Chefoskopet. Processledaren Ellen Tormalm från ett konsultbolag, och HR-specialisten Amanda Hanssonska leda dem igenom detta tredje möte för att kartlägga sin arbetssituation.  

Kommunchefen Lasse Björkqvist sitter också med vid det ovala bordet. Han planerar att vara med en stund i början, och har tidigare deltagit i ett informationsmöte om Chefoskopet för kommunens högsta ledning 

Lasse Björkqvist– Jag tycker det här är jättebra. Jag tror att Chefoskopet kan vara användbart för fler chefer i vår kommun. Våra chefer är ju så viktiga för verksamheten, och därför behöver de ha bra arbetsvillkor, säger han.  

Fick föra dagbok

Amanda Hansson, HR-specialist i Vårgårda kommun, är den som håller i arbetet med att låta rektorerna jobba med Chefoskopet 

– Allt har gått jättebra hittills, säger hon. 

Innan de här tre kartläggningsträffarna bjöd hon och processledaren Ellen Tormalm in rektorerna och deras chef till ett uppstartsmöte för att berätta om Chefoskopet, och den forskning som ligger till grund för verktyget. 

Vid de två tidigare träffarna har cheferna fått kartlägga hur de har det, och vad de gör. Bland annat har de fått föra dagbok över hur de använder sina dagar under en arbetsvecka, anteckningar som de sedan har analyserat i gruppen.  

Idag ska det handla om kommunikationsvägar och stöd för rektorerna. Hur mycket vet egentligen de högre cheferna och politikerna om rektorernas arbetssituation? Och vad har rektorerna för stöd i att hantera till exempel IT-program eller rekrytering av nya medarbetare?  

Delar upp sig i smågrupper

Rektorerna delar upp sig i smågrupper, tar med sig sina datorer och sätter sig på olika ställen i lokalerna. Tillsammans ska de ta ställning till ett par påståenden i ämnet. De finns på Chefoskopets webbplats. Med hjälp av ett digitalt reglage kan de välja i hur hög grad påståendena stämmer.  

Ett av påståendena lyder så här: “Politiker och högre chefer har tillräcklig kunskap om verksamheten för att kunna fatta väl underbyggda beslut”.  

– Med Malin funkar det bra! säger en av rektorerna, och de andra håller snabbt med.  

Malin Lindberg är rektorernas närmaste chef och det är tydligt att hon är uppskattad, inte minst för sin tillgänglighet.  

Kontaktvägarna mellan rektorerna och kommunens politiska system har däremot en del utrymme för förbättring, menar gruppen. Det finns idag inga självklara kanaler för att kommunicera med varandra.

Tänk på alla möten om ombyggnad av lokaler!

Stödet för att hantera praktiska frågor som lokaler, städning och IT-system får också varierat betyg i den här gruppen. Det fungerar så där, av kommentarerna att döma.  

– Tänk på alla möten om ombyggnad av lokaler! Och dessa eviga städfrågor. Vi sitter fast i för mycket fixaransvar, sånt som vi inte ens har någon utbildning för, säger Linda Davidsson, rektor för Gullhögskolan.  

Vill ha mer hjälp med IT

Rektorerna skulle också gärna få mer hjälp med att skaffa fram vikarier när någon av deras medarbetare är sjuk. Flera av de mindre skolorna delar på en tjänst för det. Den person som har tjänsten flyttar runt mellan skolorna för att hjälpa till med vikarieanskaffning. Personen ifråga är uppskattad, men tiden räcker inte till.  

IT-stödet tycks inte heller fungera riktigt som de skulle önska. 

Stödet från HR och ekonomiavdelningen verkar alla däremot nöjda med.   

Genom alla samtal denna förmiddag löper en röd tråd. Och det är inte något kokande missnöje med rektorernas egen arbetssituation – utan omsorgen om eleverna. Det är eleverna som drabbas när de får sitta i slitna lokaler, eller mailsystemet krånglar för att det är gammalt. Det är tydligt att de här rektorernas förutsättningar påverkar både medarbetarna och verksamheten.  

Verkstad med Chefoskopet

Efter arbetet i smågrupper samlas allihop för att gå igenom påståendena en gång till i stora gruppen, och tillsammans komma fram till ett gemensamt svar på påståendena.

Dagens kartläggning börjar bli klar. Processledaren Ellen Tormalm frågar gruppen hur de tycker dagen varit, och ber dem svara med ett enda ord. Svaren är klart positiva: “Viktigt”, “en ögonöppnare”, “verkstad”, “samarbete” är några av dem.  

Ett nytt möte väntar om ett par veckor. Då ska gruppen tillsammans ta fram förslag till åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för sitt ledarskap.  

En del saker kan rektorerna själva förändra.

Därefter träffar rektorerna tillsammans kommunens högsta ledning och politiker. Då berättar de om kartläggningen och lägger fram sitt förslag till handlingsplan. Eftersom politikerna är de slutgiltigt arbetsmiljöansvariga, är det de som ska godkänna handlingsplanen.  

– En del saker kan ju rektorerna själva förändra. Men det finns också saker som politikerna måste fatta beslut om för att det ska bli någon ändring, säger Amanda Hansson.  

Sen börjar det riktiga jobbet – att med hjälp av planen få till bättre förutsättningar för Vårgårda kommuns rektorer.  

Rektorerna i Vårgårda om Chefoskopet:  

Linda DavidssonLinda Davidsson, rektor för särskoledelen i Gullhögskolan, en skola för årskurs 7–9.  

– Chefoskopet är otroligt givande. Det har fått oss att börja prata om de organisatoriska förhållandena tillsammans med våra kollegor. Det har också hjälpt oss att se hur komplext vårt uppdrag är. Efter att vi fick skriva dagbok vid förra workshopen har jag fortsatt med det för att få syn mera på hur jag använder mina dagar.  

 

Daniel HallenrudDaniel Hallenrud, rektor för Algutstorps förskola med 8 avdelningar, samt en grupp specialpedagoger som ger särskilt stöd till alla kommunens förskolor: 

– Man får syn på saker man inte tänkt på förut – det är lätt att bli hemmablind. Det är också skönt att få tid att prata om sina egna villkor, vi som alltid är till för andra annars. Men allt beror inte på politikerna. Vi har också fått syn på saker vi kan göra själva för att förbättra våra villkor.  

Thomas Stenseke LarssonThomas Stenseke Larsson, rektor för Gullhögskolan och tillförordnad rektor för ytterligare en skola: 

– Att få sitta så här i grupp och prata med varandra ger en samsyn och är ju första steget för att kunna förändra. 

 

 

Vårgårda kommun har använt Chefoskopet inom ramen för ESF-projektet PR – Hälsa i hållbart arbetsliv. Projektet syftar till att förebygga och motverka psykisk ohälsa för ett mer hållbart arbetsliv på arbetsplatser i Sjuhärads kommuner. Det drivs av Sjuhärads samordningsförbund. 

Fotograf till bilden på Lars Björkqvist är Emilia Dahlén. 

Verktyg och stöd

Det här är Chefoskopet

  • Ett verktyg för att förstå och utveckla chefers organisatoriska arbetsmiljö.
  • Ett stöd för att kartlägga och analysera chefernas organisatoriska förutsättningar.
  • Utvecklat i nära samarbete med forskare.

Här hittar du Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet

    Chefoskopet – två delar med olika målgrupp

    Chefoskopet består av delarna Kunskaper och Metoder. Det vänder sig delvis till två olika målgrupper.

    • Kunskaper är en bra grund för övergripande ledning som behöver skapa samsyn kring vad organisatoriska förutsättningar handlar om och vilka synsätt som finns i den egna organisationen.  
    • Metoder handlar om att undersöka hur det faktiskt ser ut för de verksamhetsnära cheferna. Därefter kan man prioritera och fatta kloka beslut om åtgärder.  

    Se en film från Chefoskopet om kommunikation och stöd

    Text: Åsa Hammar