Personcentrerad vård - så förberedde de sig

15 augusti 2017 Lästid: 6 min
gruppbild på personal från psykiatri Sydväst Huddinge
När Psykiatri Sydväst Huddinge skulle införa personcentrerad vård sökte de pengar från Arbetsmiljölyftet och bildade en arbetsgrupp med personal inom verksamheten. Personerna på bilden finns namngivna under artikeln.

Foto: Anders Wiklund / TT

Drygt 30 studiecirklar, inspirationsdag, rollspel, workshops och studiebesök. Psykiatri Sydväst i Huddinge satsar rejält när de inför personcentrerad vård. Ambitionen är att också bädda för en bättre arbetsmiljö.

En heldag i veckan samlas medarbetare från sex olika avdelningar i sammanträdesrummet på Psykiatri Sydväst, Karolinska sjukhuset i Huddinge. De ansvarar tillsammans för att införa personcentrerad vård (PCV) på kliniken.

Idag är det en mentalskötare, en specialistsjuksköterska, en kurator, en sektionschef, två biträdande vårdenhetschefer och en brukarinflytandesamordnare. En yrkesgrupp som saknas är läkarna vilket, enligt projektledaren Anna Ritzman Kraft, beror på organisationens struktur.

– Det har helt enkelt varit svårt att hitta en bra kanal för kommunikation, säger hon.

Psykiatri Sydväst i Huddinge övergår till personcentrerad vård i samband med att antalet vårdavdelningar ökar från sex till nio. Det nya arbetssättet innebär i korthet att varje patient ingår i ett team tillsammans med personalen och att man tar fram och följer upp vårdplanen gemensamt. För att underlätta processen beslutade man tidigt att förändringsarbetet skulle genomsyras av ett personcentrerat lärande.

Stöd från Arbetsmiljölyftet

I slutet av dagens möte tittar den administrativa chefen Karin Stenkvist in i rummet. Det var hon som insåg att övergången till personcentrerad vård även påverkar arbetsmiljön och att det skulle krävas en kraftsamling för att få allt att fungera. År 2015 sökte hon därför bidrag från Arbetsmiljölyftet i Stockholms läns landsting som samma år beviljade drygt 3,6 miljoner kronor för att under 2016 och 2017 kunna skapa en bra arbetsmiljö, samtidigt som de införde det nya arbetssättet.

Tack vare det kan alla i gruppen avsätta en dag i veckan åt projektet. Stödet gav också kliniken möjlighet att anställa sjuksköterskan Anna Ritzman Kraft för att planera och praktiskt implementera det nya arbetssättet hos heldygnsvårdens cirka 330 medarbetare.

Även ledarskap och medarbetarskap förnyas

Idén kommer uppifrån, men var inte svår att ta till sig. Många menade att de redan arbetade personcentrerat men få kunde förutspå hur komplext projektet skulle bli.

– Att göra en så övergripande förändring i en stor organisation kräver samsyn i alla led, där allas medverkan är lika viktig för ett lyckat resultat, säger sektionschefen Catharina Kevin.

Vi har satt ord på tyst kunskap

Att reflektera över sitt nuvarande arbetssätt och samtidigt tänka nytt kräver professionellt stöd, engagemang och tid. Förutom att se patientens förmåga och behov handlar det, enligt henne, också om att införa ett personcentrerat ledarskap och medarbetarskap.

– Arbetssättets filosofiska grund har lett till bra diskussioner som har hjälpt oss att hitta en gemensam grund där alla vet vem som gör vad. Det skapar trygghet och en tydlighet som i sin tur är grunden för en bra arbetsmiljö.

Studiecirklar gav tid för reflektion

Efter dialog med cheferna inledde Anna Ritzman Kraft det praktiska arbetet med att besöka arbetsplatsträffar på alla enheter. För att få tips och råd besökte hon också Gastrocentrum på Huddinge sjukhus som tidigare hade infört personcentrerad vård.

– Att knyta kontakter med andra verksamheter har varit värdefullt för att skapa nätverk för ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenhet.

Alla 330 medarbetarna – även läkarna – gick därefter Vårdförbundets Studiecirkel om personcentrerad vård. Varje cirkel bestod av fem avsnitt om vardera två timmar och leddes av projektgruppens medlemmar. Grupperna bestod av 8-10 personer från olika avdelningar.

Utvärderingen visar att nästan alla medarbetare (95 procent) är nöjda med cirklarna. Högst värderade de tid för gemensam reflektion och möjligheten att träffa kollegor från andra avdelningar.

Våren 2017 bjöd projektgruppen in alla medarbetare till en inspirationsdag som bland annat innehöll ett uppskattat rollspel utifrån vardagshändelser. Då hade alla studiecirklar genomförts och alla avdelningar inlett sitt förändringsarbete. Under dagen presenterade de sitt arbete för sektionschefen och avdelningarnas vårdchefer.

Blivit bättre på att fråga varandra

En enkät av skyddsombudet Benny Christiansen, Kommunal, har visat både ris och ros. Några kommentarer var ”Mer patientarbete och mindre mötestid är bra”, ”Det är givande, gör teamarbetet mer slipat och relationen till patienterna tätare” och  ”Vi borde bli lämnade i fred och få jobba”.

Mentalskötare Lennart Asp representerar den största yrkesgruppen i projektledningen och ser flera positiva effekter:

– Förutom att vi har satt ord på tyst kunskap som till exempel bemötande, har vi blivit bättre på att fråga varandra och dela erfarenheter mellan avdelningarna.

Mindre administration och mer jämlik vård

En vanlig reaktion var hur man skulle hinna med allt det nya. En överdriven farhåga, enligt projektgruppen.

– Visst kan det ta lite längre tid i början att göra vårdplan tillsammans med patienten, men när allt sitter kan administrationen istället minska. Det handlar om att undvika dubbelarbete och om att använda resurser på rätt sätt, säger Anna Ritzman Kraft.

Numera dokumenterar en person för tre olika professioner, tillsammans med patienten. Något som frigör tid för läkarna som tidigare hade ansvar för all dokumentation.

– Medarbetarna är inte lika beroende av läkarna som tidigare och genom att lyfta allas kompetenser – inklusive patientens – får vi en mer jämlik vård.

Även om det dröjer innan alla delar är på plats menar Anna Ritzman Kraft att arbetet rör sig i rätt riktning och att medarbetarna har blivit mer sammansvetsade.

Sommaren 2017 lägger hon sista handen vid en webbaserad introduktionsutbildning i personcentrerad vård som projektgruppen har tagit fram tillsammans. Planen är att alla medarbetare ska gå den, både de som arbetar nu, och de som nyanställs.

 

Här är namnen på de personer som deltagit i arbetet med att införa personcentrerad vård i Psykiatri Sydväst Huddinge, och som är med på bilden i den här artikeln.
Från vänster: Lennart Asp, mentalskötare, Catharina Kevin, sektionschef för heldygnsvården, Anna Ritzman Kraft, projektledare och psykiatrisk sjuksköterska, Christina Santala Häggemark, specialistsjuksköterska, Anna Skoglund, brukarinflytandesamordnare, Ylva Grip biträdande vårdenhetschef, Ida Stark, biträdande vårdenhetschef, Karin Stenkvist, administrativ chef.

Så kan du underlätta att införa personcentrerad vård

  • Utse/anställ en projektansvarig
  • Tillsätt en representativ ledningsgrupp
  • Avsätt resurser för utbildning
  • Förankra arbetet hos alla som berörs av förändringen
  • Reflektera i mixade grupper
  • Följ upp och utvärdera

Källa: Psykiatri Sydväst

 

Vad är Arbetsmiljölyftet?

  • Arbetsmiljölyftet möjliggör särskilda satsningar på arbetsmiljön under arbetet med att införa den så kallade Framtidsplanen i Stockholms läns landsting.
  • Hittills har 85 projekt från olika verksamhetsområden beviljats finansiering.
  • Läs mer om Arbetsmiljölyftet på deras egen webbplats.

Text: Birgita Klepke