Facket och vi i ledningen har försökt hitta lösningar både tillsammans och parallellt, säger Irene Jansson, verksamhetschef, näst längst bak i raden. Helen Eriksson, lokalt ombud för Vision, längst fram, håller med.

Foto: Åsa Hammar

Mölndals socialtjänst har fått tid för återhämtning

Socialsekreterarna i Mölndal har fått närmare till sina chefer, och utrymme för återhämtning. Ett år med den nya organisationen har sänkt sjukfrånvaron och fått folk att stanna kvar på sina tjänster. Dessutom håller de sina utredningstider numera.

I april 2015 sjösatte socialtjänstens Enhet för utredning barn och unga i Mölndal en ny organisation. Egentligen är det inga konstiga förändringar. Men de har inneburit stor skillnad för både medarbetare, chefer och de familjer som socialtjänsten arbetar med.

Enheten har inrättat tre team med åtta medarbetare och en enhetschef i varje. Teamen turas om i tvåveckorsperioder att ta hand om de akuta anmälningarna om barn som riskerar att fara illa, i tätt samarbete med en mottagningsgrupp på fyra personer.

– Då kan de andra två teamen arbeta på i fyra veckor med sina ärenden, mer i sin egen takt, säger Irene Jansson, verksamhetschef.

Två seniorhandledare ansvarar för den lokala yrkesintroduktionen för nyanställda och är mentorer för dem de första två åren, på 40 procent av sin arbetstid.

För att få en bättre samverkan med övriga delar av socialtjänsten och med andra, för behandling och andra insatser, så har man inrättat fasta återkommande tider för sådana möten.

Irene Jansson och hennes enhetschefer har också startat ett samarbete med kommunens företagshälsovård. En psykolog därifrån har utbildat och hållit workshops på temana stress, och hot och våld.

– Hot och våld blir vi aldrig helt av med, det är en del av vår verksamhet och något som hela tiden påverkar oss. Därför behöver vi utbildning och hjälp att förebygga så långt det går, och hantera det när det inträffar, säger Catarina Liljestrand, enhetschef.

Kortare utredningstider

Omorganisationen har också handlat om att skapa ett nytt arbetssätt och förhållningssätt till de barn och unga som socialsekreterarna möter. Med hjälp av metoden Signs of safety har de kapat utredningstiderna och försökt införa ett mer aktiverande förhållningssätt gentemot de familjer de möter, med fokus på säkerheten för barnet.
Irene Jansson ger en kortversion av metoden:

– Vi vill vara en socialtjänst som sätter igång processer. Familjen ska vara expert, vi ska bara samla in tillräckligt med underlag för att fatta beslut om insatser, inte mer. Vi ska fråga klienten: vad behöver ni? Och vi har som mål att korta ner utredningstiderna.

Vi ville underlätta för våra medarbetare – duktiga ansvarstagande människor som snart inte orkade mer.

Mer stabilitet

De här förändringarna har gett mer stabilitet och tid för återhämtning för socialsekreterarna. Mer än förut i alla fall. Det tycker socialsekreterarna Marlen Johansson, Lina Eliesersson och Christian Papp.

– Vi ville att omorganisationen skulle leda till kortare utredningar och högre tillgänglighet till chefer, och det har det gjort också, säger Christian Papp, som jobbat sex år här, längst av de tre.

– Med det nya systemet kommer vi in tidigare i ett nytt ärende, och det är bra. Men det har inte riktigt hållit periodvis eftersom det kommit in så många anmälningar, så kolleger i de andra teamen har fått ta hand om akuta ärenden trots att de inte haft akutveckorna, konstaterar Marlen Johansson.

– Det har varit stor omsättning på chefer också. Två av tre har försvunnit under året och ska ersättas med nya nu i sommar. Efter det blir det kanske mer stabilt, säger Lina Eliesersson.

Lina Eliesersson har jobbat fyra år i Mölndals socialtjänst, och har fått en av tjänsterna som seniorhandläggare.

– Det är en viktig anledning till att jag stannat här, säger hon.

Helen Eriksson är arbetsplatsombud för Vision och jobbar med behandling av barn och unga på socialtjänstens öppenvårdsmottagning. Hon sitter med i den lokala samverkansgruppen och var med och drev på att det måste till en förändring.

– Jag som sitter lite utanför ser en enorm skillnad. Nu kan man ju till exempel ta kontakt med utredningsteamen och få till möten om det behövs. Det kunde man inte förut, säger hon.

Anmälningarna ökade

Bakgrunden till omorganisationen var en alltmer ohållbar arbetssituation för socialsekreterarna på utredningsenheten för barn och unga. Anmälningarna ökade om barn som for illa, precis som i många andra kommuner.

– Många av anmälningarna gällde våld i hemmet. Vi hann inte starta nya utredningar eller dokumentera de vi redan hade. Det var oerhört pressande. Vi vet ju att det finns ett barn bakom varje ärende som blir liggande, säger Irene Jansson.

Det blev ingen tid för återhämtning, något som började märkas på personalen. Allt fler var korttidssjuka en dag eller två på grund av huvudvärk, magont och andra stressymptom. Enhetschefen Catarina Liljestrand berättar hur hennes medarbetare började använda sig av så kallade copingstrategier när de inte hann med sina arbetsuppgifter.

– Folk började hoppa över att gå på handledning. Några jobbade över jättemycket. De fick svårt att fatta beslut och gick ständigt till mig för att få stöd. En och annan försökte förklara stressen med att de fått en svårare klientgrupp. Men det handlade ju inte om det, utan om att de hade för stor arbetsbörda.

Började med att kartlägga

Verksamhetschefen Irene Jansson insåg att hon var tvungen att göra något radikalt.

– Vi ville rättssäkra vår verksamhet för barnen som vi arbetade med, och vi ville underlätta för våra medarbetare – duktiga ansvarstagande människor som snart inte orkade mer, säger hon.

De började med att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön.

– Det var ganska lätt gjort med enkäter och genom att kolla sjuktal. Det visade ju att det var kris för personalen.

Därefter började de räkna, för att visa sin politiska nämnd vad det kostade att organisationen befann sig i en konstant kris. Långa utredningstider och barn som fanns kvar på institutioner för länge utan uppföljning kostar, förutom att det inte är rättssäkert och etiskt försvarbart. Sjukskrivningar och ständiga nyrekryteringar blev också dyrt.

Fler tjänster viktigast

Våren 2013 fick de tips om metoden Signs of safety, och lyssnade på ett föredrag om arbetsförhållandena inom socialtjänsten, som forskaren Anna-Lena Lindqvist höll. Därefter började Irene Jansson och hennes två dåvarande enhetschefer skissa på hur de skulle kunna skapa en ny organisation.

Det tog tid – ett och ett halvt år. Förslagen gick fram och tillbaka flera gånger mellan ledningen och medarbetarna, och de processades också i den lokala samverkansgruppen på social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Men till slut hade de arbetat fram den modell de har idag. Hösten 2014 togs beslut i nämnden, och ett halvår senare började de arbeta enligt den.

Fler chefer och fler medarbetare, och tid för återhämtning för socialsekreterarna, det är de viktigaste förändringarna, tycker Irene Jansson.

– Det har inte varit någon motsättning mellan facket och oss, utan vi har försökt hitta lösningar både tillsammans och parallellt. Bland annat uppvaktades nämnden av både oss och de båda facken Vision och SSR, för att vi skulle få fler chefer och fler medarbetare. Det bidrog säkert till att vi fick det också.

Fakta / Vad kostar en nyrekrytering?

– Vi har räknat på kostnader för nyrekrytering av socialsekreterare, säger Catarina Liljestrand, enhetschef. Det kostar i snitt 347 000 kronor att rekrytera en ny socialsekreterare, om man räknar in arbetstiden för själva rekryteringen, att den nyanställde presterar ungefär hälften av en erfaren socialsekreterare det första halvåret och 75 procent nästa halvår, samt all tid som går åt för kolleger att hjälpa den nya arbetskamraten in i arbetet.

Vill du läsa mer?

Ohälsosam arbetsbelastning och psykiskt påfrestande arbete tar Arbetsmiljöverket upp i föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö OSA, och Suntarbetsliv ger stöd för arbete med dessa frågor i verktygen OSA-kollen och OSA-kompassen.

Text: Åsa Hammar, 17 maj 2016

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Arbetsmiljöutbildningen – 3 sätt att gå vidare

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning används för fullt i kommun- och regionsektorn över hela landet. Många organisationer har nu nått de flesta chefer och skyddsombud. Men det kommer ju nya chefer, och nya…

Så förbättrar ni ert arbetsklimat

Nu lanserar Suntarbetsliv OSA-utbildningen. Med den som grund kan ni bättre mota ohälsa orsakad av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. – Vi hoppas att man får inspiration och vilja att…

Följ med Suntarbetslivs resursteam till Gnesta

Hur kan man skapa ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete? Och hur gör man för att ringa in vilka områden som behöver utvecklas? Det kan Suntarbetslivs resursteam hjälpa till med.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?