Samordnaren Sandra Grahovac tycker att hon vuxit i sin yrkesroll sedan hennes hemtjänstgrupp införde ett nytt sätt att ta emot patienter som kommer hem från sjukhuset.

Foto: Åsa Hammar

Från kaos till tryggare hemgång

Tryggare för de äldre, och mindre stress för de anställda. Hemtjänsten i Gustavsfält i Halmstad har hittat ett nytt sätt att ta emot sina kunder när de kommer hem från en sjukhusvistelse. I höst inför deras förvaltning den här modellen i resten av kommunen.

När en äldre person kommer hem från sjukhuset och behöver hjälp från hemtjänsten för första gången, blir han eller hon mottagen av en hemtjänstanställd som samordnar allt stöd den första veckan. Så jobbar Gustavsfälts hemtjänst i Halmstad numera.

Det nya arbetssättet har gett större kontinuitet för kunderna, och dessutom sänkt stressen och halverat sjukskrivningarna för de anställda i hemtjänstgruppen.

Föreställ dig att du är i 80-årsåldern. Hittills har du klarat dig själv. En dag ramlar du och bryter benet. Du hamnar på sjukhus, och efter några dygn skickas du hem. Nu står du inför en helt ny situation i livet. Du kommer att behöva hjälp med det mesta: laga mat, duscha, gå på toaletten.

Bor du inom Gustavsfälts hemtjänstområde i Halmstad har du tur i det läget. Där tar en kunnig och engagerad undersköterska från hemtjänsten hand om den som kommer hem från sjukhuset, följer med in från sjuktransporten, och hjälper personen med det den behöver de första timmarna. Undersköterskan berättar när det ska komma en sjuksköterska för att ge medicin, eller en arbetsterapeut som ska prova ut olika hjälpmedel.

Samma undersköterska från hemtjänsten kommer tillbaka varje dag i en veckas tid och samordnar hjälpen och stödet för den nya hemtjänstkunden; ofta är det många olika personer och yrkesgrupper som är inblandade. Hon tar också reda på vilka behov av hemtjänst som personen har framöver. Och när den första veckan är slut får han eller hon ett skräddarsytt stöd av den hemtjänstgrupp som servar området.

Känner att hon gör skillnad

Två samordnare sköter allt som har med hemgångarna att göra. Sandra Grahovac är en av dem, och hon tycker att hennes arbete idag är meningsfullt och utvecklande.

– Jag känner att jag gör skillnad för de som jag hjälper, jag får dem att känna sig trygga, säger hon.

Det här låter ju logiskt och självklart. Men samordningen mellan sjukhuset, hemtjänsten och annat stöd fungerar ofta dåligt i landets kommuner. Och det var likadant i Gustavsfält fram till hösten 2013.

Förut kunde det vara totalt kaos

Förut fick hemtjänstpersonalen besked från sjukhuset om när en patient skulle komma hem från sjukhuset via ett gemensamt datasystem. Informationen var knapphändig, och det fanns inget system för att föra en dialog med någon på sjukhuset om vad patienten kunde behöva för stöd där hemma.

Schemaläggarna kunde lägga ut hemgångarna på vem som helst i hemtjänstgruppen. Hemtjänsten visste ofta inte vilka andra yrkesgrupper som skulle komma in för stöd, och ibland kom flera på en gång hem till personen den första dagen, eftersom de alla fått samma meddelande från sjukhuset. Då jobbade Sandra Grahovac som vanlig hemtjänstanställd undersköterska.

– Det kunde vara totalt kaos. Ingen i vår hemtjänstgrupp ville ha hand om hemgångarna. Jag hade ont i magen de dagar jag skulle ta emot personer som kom hem. Det var så jobbigt att inte kunna svara på alla frågor från kunden, säger hon.

Jobbar ute till klockan nio på morgonen

Förutom samordningen har Sandra Grahovac och hennes kollega Monica Lagerqvist i uppdrag att sköta den löpande schemaläggningen för sin hemtjänstgrupp – ett pussel som tar mycket tid, med ständigt ändrade behov hos de som behöver stöd. De hjälper också till på morgnarna med vanliga hemtjänstuppgifter, då behovet av ett par händer till är som störst.

Från klockan nio på morgonen arbetar de med schemat, eller förbereder för en hemgång genom att ringa sjukhuset och ta reda på om någon behöver hjälp när de kommer hem. På eftermiddagarna tar de emot eller gör sitt dagliga besök hos de nya personer som kommer hem från sjukhus och behöver hjälp den första veckan.

Hon och Monica Lagerqvist sitter nu i samma lokal som sin chef Rose-Marie Karlsson. Där sitter också schemaläggarna för ett par andra hemtjänstgrupper, och en del av kommunens rehabpersonal och sjuksköterskor.

Det är ljusa fräscha lokaler som ligger i anslutning till ett äldreboende, en bra bit från hemtjänstgruppens egen samlingslokal.

– Det är bra för samordnarna. Förut satt de nere hos hemtjänstgruppen, men de blev ständigt avbrutna. Nu är det tydligare vem som ansvarar för vad, säger Rose-Marie Karlsson.

Sänkt stress i hela hemtjänstgruppen

Den nya organisationen har sänkt stressen för hela Gustavsfälts hemtjänstgrupp, som inte längre behöver ta hand om hemgångarna.

– Nu blir det rätt hjälp när vi kommer in efter en vecka, eftersom samordnarna haft tid på sig att se vad kunden behöver, säger Jeanette Pettersson, skyddsombud i Gustavsfälts hemtjänstgrupp.

Det är Rose-Marie Karlsson, enhetschef på Gustavsängs hemtjänstområde, och hennes två samordnare, som ligger bakom den nya organisationen för både hemgång och schemaläggning. De har haft stort stöd av sin ledning i hemvårdsförvaltningen, där förvaltningschefen Lisbet Svensson hade samma tankar om hemgången.

– Vi såg i kundundersökningar att kunderna tyckte det var för många olika personer som besökte dem. Vi bestämde oss för att försöka minimera antalet personer under kundens första dygn i hemmet, till exempel efter en sjukhusvistelse, säger Lisbet Svensson.

När kommunens socialtjänst fick ett erbjudande om att delta i ett utvecklingsprogram tänkte hon att det programmet kunde bli ett stöd för att göra något åt problemet.

Utvecklingsprogram Leda för resultat gav stöd

Utvecklingsprogrammet Leda för resultat är en utbildning för ledningsgrupper och stödfunktioner i kommunernas socialtjänster, som SKL startade år 2012. Intresserade kan gå ett utbildningsprogram, och ska under tiden utveckla ett område inom den egna socialtjänsten.

Ledningen i Halmstads hemvårdsförvaltning beslöt att gå utbildningen, och fokusera på just mottagandet de första dagarna då en person skulle hem från en sjukhusvistelse. De gick ut med en fråga till alla enhetschefer i hemtjänsten om de ville vara med och utveckla sin verksamhet. Rose-Marie Karlsson hakade på direkt.

Hela förändringsarbetet lade de upp så, att Rose-Marie Karlsson och hennes två samordnare varannan vecka träffade hemvårdsförvaltningens stödpersoner: en ekonom, en utvecklingsledare, en personalansvarig, en biträdande verksamhetschef och en kommunikatör. Dessutom var en projektledare med, som hjälpte till att genomföra den nya organisationen rent praktiskt.

Parallellt med det gick hemvårdsförvaltningens stödpersoner, och ledningen, själva utbildningen som bestod av sex träffar i Göteborg under hösten 2012 och våren 2013.

Sjukfrånvaron har halverats

Den nya organisationen har gett mätbara resultat. Sjukfrånvaron i Gustavsfälts hemtjänstgrupp halverades under det första halvåret som man införde den nya organisationen.

– Nu har den stigit en aning igen, men det kan bero på sommarens vikarier. Den kan nog gå ner igen till hösten när vi är mer ordinarie personal, säger Rose-Marie Karlsson.

För de äldre har det också blivit bättre: samma hemtjänstanställda kommer till dem hela den första veckan, men också efter den veckan har det nu blivit en bättre kontinuitet med personal från den vanliga hemtjänstgruppen.

Rose-Marie Karlsson tror också att återbesöken till sjukhuset har minskat.
– Jag har inga siffror på det, men det är en känsla vi har i vår hemtjänstgrupp.

Arbetet i Gustavsfälts hemtjänstgrupp har gett ringar på vattnet. Hemvårdsförvaltningen ligger i startgroparna för att införa modellen i alla kommunens 24 hemtjänstgrupper under hösten.

Hela Region Halland har som mål att minska återbesöken för de som kommit hem från sjukhuset. Därför vill också de skapa ett bättre omhändertagande redan efter det första sjukhusbesöket. En projektledare från Halmstads kommun har därför fått i uppdrag att se hur man kan använda kunskapen från hemtjänsten i Gustavsfält i hela regionen.

Text: Åsa Hammar, 08 september 2014

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?