FIRO-modellen gör gruppens samspel tydligt

1 mars 2021 Lästid: 3 min
Sammanfattning av artikeln

FIRO kallas en modell som visar hur en grupp går igenom ett antal olika stadier i sitt samarbete.

Modellen togs fram av en amerikansk psykolog på 1950-talet för att visa varför vissa grupper på stridsfartyg var mer effektiva än andra. I dag används FIRO för att skapa effektiva arbetsplatser.

Beroende på utvecklingsfas kan en grupp behöva olika saker för att vara effektiv. Men det gäller också att gruppen mår bra.

Innan man sätter fokus på hur något ska göras bör man därför prata om syftet med en grupp och vad gruppen ska göra. När frågorna ”varför, vad och hur” är lösta fungerar gruppen.

Tre kvinnor samtalar vid bord med laptop, tema hur firo-modellen kan synliggöra samspelet i en arbetsgrupp.
FIRO-modellen används ofta på arbetsplatser för att skapa väl fungerande arbetsgrupper. Den kan synliggöra hur samspelet i gruppen fungerar.

Foto: Johnér Bildbyrå

Sammanfattning av artikeln

FIRO kallas en modell som visar hur en grupp går igenom ett antal olika stadier i sitt samarbete.

Modellen togs fram av en amerikansk psykolog på 1950-talet för att visa varför vissa grupper på stridsfartyg var mer effektiva än andra. I dag används FIRO för att skapa effektiva arbetsplatser.

Beroende på utvecklingsfas kan en grupp behöva olika saker för att vara effektiv. Men det gäller också att gruppen mår bra.

Innan man sätter fokus på hur något ska göras bör man därför prata om syftet med en grupp och vad gruppen ska göra. När frågorna ”varför, vad och hur” är lösta fungerar gruppen.

Varför lyckas vissa arbetsgrupper bättre än andra, trots att de till synes har samma förutsättningar? Det kan handla om gruppdynamik. En modell som försöker förklara denna dynamik heter FIRO, och förklarar hur en grupp går från trevande rollsökande till ett öppet och effektivt samarbetsklimat.

På arbetsplatser är det viktigt att samarbetet mellan kollegor fungerar. Många som försöker förstå hur en grupp kan utvecklas tar hjälp av olika modeller – bland annat FIRO.

Lars Svedberg– Det handlar om socialpsykologi, det vill säga att titta på mellanrummen mellan personerna i gruppen. Det är sådant som inte syns, men som påverkar oss.

Det säger Lars Svedberg, psykolog och docent i pedagogik vid Karlstads universitet. Han forskar om ledarskap och har skrivit en bok om gruppsykologi som hittills har getts ut i sju upplagor.

FIRO-modellen togs fram av en amerikansk psykolog, som studerade den amerikanska flottan på 1950-talet. Han undersökte varför vissa grupper på amerikanska stridsfartyg var mer effektiva än andra.

Det han kom fram till är att en grupp går igenom ett antal stadier från det att den bildas och framåt – och att gruppen har olika effektivitet och olika behov i alla dessa stadier.

FIRO används för att skapa effektiva arbetsgrupper

Nu för tiden används FIRO-modellen bland annat för att skapa effektiva arbetsgrupper på arbetsplatser. Många ledarskapsutbildningar och konsulter erbjuder utbildningar, tester och workshops, baserade på modellen.

Modellen kan vara värdefull, eftersom man kan börja se hur samspelet i en grupp fungerar

– Jag tror att de som beställer dessa kurser drivs av något gott. De vill ha högpresterande och kreativa team som trivs och arbetar bra tillsammans. Och jag tror att modellen kan vara värdefull, eftersom man kan börja se hur samspelet i en grupp fungerar. Men man ska vara försiktig också.

Lars Svedberg berättar att modellen ibland används under intensiva ledarskapsutbildningar, med personliga feedbackövningar. Han säger att det finns en aura av att övningarna ”svider men gör nytta”.

– För personer i sårbart skick kan sådant som man får höra under dessa övningar sätta sig i själen.

Börja i tre grundfrågor

För den som vill förstå hur en grupp kan fungera som mest effektivt, och samtidigt må bra, har Lars Svedberg några grundläggande råd. Han tycker att man ska börja i tre frågor som handlar om gruppens identitet. Man kan se dem framför sig som en triangel.

  1. Varför finns vi här? Vad är syftet med den här gruppen?
  2. Vad är det vi ska göra för att svara mot syftet?
  3. Hur ska vi göra det? Lever vi som vi lär?

– FIRO-modellen går direkt på att besvara frågan ”hur”, men det är bara ett hörn av triangeln. Det måste sättas in i ett sammanhang, och man måste börja med att klara upp vilka förväntningar man har på varandra och vad man själv avser bidra med.

Det handlar om att börja från grunden och skapa en bra organisatorisk och social arbetsmiljö.

– Man måste reda ut att vi har förstått arbetsuppgiften likadant, och sedan lösa hur vi ska arbeta med den tillsammans. När frågorna ”varför, vad och hur” är lösta i en grupp så fungerar gruppen.

Kort om FIRO

FIRO står för Fundamental interpersonal relations orientation och är en teori om grundläggande mellanmänskliga relationer.

Enligt teorin går varje grupp igenom ett antal faser från det att den bildas. I varje fas fungerar gruppen olika bra och har olika behov.

Kunskapen om detta kan man använda för att skapa väl fungerande grupper.

FIRO-modellen

I FIRO-modellen finns tre huvudstadier – men också några övergångsstadier.

1.Tillhöra-fasen

Tillhöra-fasen är det första stadiet i en nybildad grupps utveckling. Alla medlemmarna i gruppen är måna om att bli accepterade av de andra och de funderar mycket kring om de verkligen vill tillhöra gruppen och hur mycket de är beredda att anpassa sig. Andra vanliga undringar är om man passar in och vilka de andra är.

Normer i gruppen, hur man kommunicerar och vilka roller man har är fortfarande oklart.

1b.Övergångsfasen konstlat gemyt

Bakom det underliga namnet döljer sig en kortare andningspaus, en slags vila innan den krävande rollsökningsfasen. Deltagarna vill fortfarande gärna vara till lags – samtidigt som de känner sig allt mer hemma i gruppen och blir allt mer engagerade i den.

2.Rollsökningsfasen

Den här fasen är den mest krävande i grupprocessen och tar längst tid att gå igenom. Nu är gruppmedlemmarna inte lika tysta längre, konfrontationer och kraftmätningar uppstår hela tiden och oenigheterna rör i allmänhet kunskap, ledarskap och kompetens. Det bildas ofta undergrupper, stämningen kan vara påtagligt aggressiv och man frågar sig vem ledaren är, hur stort inflytande man själv har i gruppen och hur ens kompetens tas tillvara.

2b.Övergångsfasen idyll

Innan nästa egentliga stadium inträder, enligt FIRO-teorin, följer en kortare fas som ofta upplevs som en befrielse. De underliggande konflikterna är synliggjorda, en gemensam identitet för gruppen börjar utvecklas och gruppmedlemmarna börjar förstå sina roller.

3.Öppenhetsfasen

Nu fungerar gruppen och medlemmarna kan ägna energi åt de gemensamma målen. Gruppmedlemmarna kommer närmare varandra, klimatet är öppnare och det finns bättre förutsättningar för att hantera de problem som uppstår. Medlemmarna i gruppen funderar över vad de andra anser om dem, vem eller vilka som står dem närmast, hur stor öppenhet och närhet som är tillåten.

Från öppenhetsfasen går gruppen så småningom tillbaka till en ny rollsökningsfas. Och om inte problemen blir lösta i en fas, backar gruppen ett eller flera steg. Att en ny person kommer till, eller grupper slås ihop, är exempel på sådant som kan göra att arbetslaget återgår från öppenhet eller rollsökning till tillhöra-stadiet igen.

Smidigare samspel – två tips

Text: Anna Wettergård