‒ Jobbet ger mer tillfredsställelse när patienten mår bättre och känner sig mer trygg, säger Eva Öhman, hjärtsjuksköterska i Norrtälje. Hon ser fördelar både för patientsäkerhet och arbetsmiljö med en satsning på att hjärtsjuka själva får kolla hälsan själva i hemmet med hjälp av en våg och en pekplatta. Det har minskat vårddygnen på sjukhus med 36 procent.
Eva Öhman är sjuksköterska, specialutbildad på hjärtsvikt. Med den nya utrustningen har hon fått mer att göra på medicinmottagningen i Norrtälje. I gengäld har akutmottagningen avlastats och antalet vårddygn på sjukhuset har minskat.
Ett 40-tal patienter med relativt stora besvär fick hem en särskild våg som trådlöst skickar information till en pekplatta. På så sätt går det att själv hålla koll på vikten och hjärthälsan.
‒ Vi slipper en del inläggningar och akutbesök. Det blir lite mer kontakt med oss, och det är bra att det styrs över hit, säger Eva Öhman.
Tryggare för patienten
Hon tycker inte att skillnaden har blivit jättestor för henne personligen, men patienterna har känt att vården satsar på dem när de fått hem fin utrustning som gör det tryggare för dem.
‒ Det är en bra känsla för mig att kunna erbjuda något mer än tidigare, tycker Eva Öhman.
Ett tidigt tecken på hjärtsvikt är att vikten går upp snabbt. Det sker när hjärtat inte förmår att pumpa runt blodet tillräckligt effektivt. Vätska kan då samlas kring lungorna och göra det svårare att andas, och även ge svullna ben. Det kan vara plågsamt, ångestframkallande och i förlängningen livshotande.
Plattan föreslår medicinering
Patienten väger sig varje dag med den nya utrustningen därhemma, Optilogg. Förändrad vikt noteras i en kurva på pekplattan. Om vikten ökar mer än två kilo på två dagar så visar sig en bild av en tablett.
‒ Vi har i förväg skrivit in i plattan hur många extra tabletter vätskedrivande medicin som patienten då ska ta, berättar Eva Öhman.
Om vikten ändå fortsätter att stiga dyker det upp en bild av en telefon. Dags att ringa hjärtsjuksköterskan och få råd eller komma in på ett besök.
‒ Det är där tryggheten ligger, att de kan ringa. Namn och telefonnummer till mig finns också i plattan.
Information om liv och kost
Optilogg-plattan innehåller även flikar med information om sjukdomen och råd om kost och livsföring.
En del patienter har lämnat tillbaka utrustningen efter en tid.
‒ Då tycker de att de inte har någon användning för den. De kan ha lärt sig att sköta det själv, de vet att de ska väga sig ofta och ta en extra tablett om de går upp mycket i vikt eller känner sig andfådda. Och det är ju vitsen, att de ska få det tänket även utan utrustningen, säger Eva Öhman.
Ser det som en arbetsmiljöfråga
I Norrtälje har vården drivit ett pilotprojekt med Optilogg 2014 till 2016. När man summerade resultaten i en rapport kunde man konstatera att de patienter som använt utrustningen haft 36 procent färre vårddygn på sjukhus än patienter som inte använt den.
På det här sättet kan personalen ta hand om fler patienter. Det är viktigt att känna sig tillräcklig
]
Katarina Sjöström, kvalitetsutvecklare i vården i Norrtälje
‒ Det är mycket, konstaterar Katarina Sjöström, kvalitetsutvecklare i TioHundra AB, vårdbolaget i Norrtälje som ägs av kommunen och Stockholms läns landsting och som driver vård och omsorg gemensamt. Hon ser det även som en arbetsmiljöfråga. Ju tidigare symtomen upptäcks desto lättare är de att häva.
‒ Samma patienter återkommer inte på akuten hela tiden, det blir färre inläggningar och vårdplatserna kan användas för andra patienter. Det innebär mindre belastning på personalen. Det här är en patientgrupp som annars är väldigt mycket inne på sjukhus, säger Eva Öhman.
Minskar stressen hos personalen
Allt det här påverkar arbetsvillkoren, menar Katarina Sjöström som själv är sjuksköterska i botten.
‒ Att inte kunna hjälpa bättre skapar frustration, en känsla av otillräcklighet hos vårdpersonalen.
Den stressen minskar om patienterna istället kan behandlas utan inläggning, och får möta specialutbildade hjärtsjuksköterskor, anser hon.
‒ Vi var bland de första i landet med att testa Optilogg. Våra sköterskor och även patienterna har fått vara med och utforma verktyget, berättar Katarina Sjöström.
Som en veckotidning
Hon har inte sett att användarna haft några större problem med att behärska tekniken, inte heller de äldre och mindre teknikvana.
‒ Plattan innehåller mycket information och den är snyggt upplagd. Killarna på företaget säger att de ville att det skulle ”se ut som i Allers”.
Med en aptitlig, veckotidningsliknande formgivning ökar chansen att patienterna klarar av och gillar att använda plattan, menar hon.
Det utvecklande företaget Careligo levererar, installerar och ger teknisk support.
‒ Det behöver inte sjukhuset stå för, vilket också är bra ur ett arbetsmiljöperspektiv, säger Katarina Sjöström.
Optilogg införs i primärvården
Det tvååriga försöket har varit lyckosamt och våren 2017 pågår planering av att inom de närmaste åren införa Optilogg även i primärvården, där det också finns specialistutbildade hjärtsjuksköterskor.
‒ Då skapar vi ett nätverk inom TioHundra som gör att sjuksköterskorna kan utveckla vården.
Innebär inte tekniken att personalen får mindre kontakt med patienterna?
‒ Optilogg ersätter inte mänsklig kontakt men är ett komplement. Det är inte antalet patienter som ska bli färre, vi vill bara att de ska vara tryggare och må bättre. På det här sättet kan personalen ägna sin tid åt andra insatser, ta hand om fler patienter. Det är viktigt att känna sig tillräcklig.
Inte för att minska personalen
Syftet är inte heller att minska personalen, anser Katarina Sjöström, snarare att få den befintliga personalen att räcka till.
‒ Det största problemet i Sverige är tvärt om bristen på sjuksköterskor.
Hon talar om arbetsuppgifter som inte tillför något viktigt ‒ onödiga besök och telefonsamtal, spring med papper.
‒ Det är mycket trevligare att få tid att sätta sig hos ”Märta” en halvtimme. Digitalisering kan hjälpa oss att ta bort sånt som vi gör manuellt och som inte skapar något värde. Då kan vi ägna mer tid åt våra patienter, det är det vi vill allihopa.
Mer digitalisering i vården
Katarina Sjöström jobbar på en utvecklingsavdelning i TioHundra som har flera projekt på gång, varav en del handlar om digitalisering och digital kommunikation.
‒ Vi inom TioHundra ska kunna erbjuda många olika stöd för egenvård. Den stora massan människor vill leva hemma i sin trygga miljö och kunna hantera sina sjukdomar bättre själva. Om det fungerar så leder det i längden också till bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen.
‒ För mig hänger det ihop. Du kan inte bedriva patientsäker vård om du inte har en god arbetsmiljö och tvärt om. Det är en cirkel.
Facket är positivt
Samma linje är de stora vårdfacken inne på. Inga-Lill Sundström är facklig förtroendeman för Vårdförbundet som organiserar sjuksköterskorna:
‒ Patientsäkerhet och arbetsmiljö hänger alltid ihop. Är man stressad och har dåliga system för journaler och data så kan man göra fel.
Hon ser digitaliseringen som en fortgående process.
‒ Innan man inför ett nytt system så gör man en riskbedömning. Sen följer man upp kontinuerligt. Det är så vi jobbar. Vi har en lärande organisation, säger Inga-Lill Sundström, som sitter med i det centrala samverkansrådet i TioHundra.
Ny teknik i vården i snabb takt
Malin Alenius är chefsapotekare och verksam vid Tiohundras utvecklingsavdelning:
‒ Vi i vården var sena på bollen men nu känns det som om det är väldigt mycket på gång. Vi har sett journaler på nätet, patientportaler och annat. Det kommer mer i snabb takt nu och då gäller det att vi som arbetar i vården är med och påverkar hur de nya verktygen införs.