Tid för reflektion på Karlskoga lasarett

5 april 2016 Lästid: 7 min
Vi har dagliga etiska dilemman hos oss. Mycket handlar om hur långt vårt ansvar för patienterna sträcker sig, säger Elisabet Löfgren, sjuksköterska och avdelningschef för dialysavdelningen.
Vi har dagliga etiska dilemman hos oss. Mycket handlar om hur långt vårt ansvar för patienterna sträcker sig, säger Elisabet Löfgren, sjuksköterska och avdelningschef för dialysavdelningen.

Foto: Åsa Hammar

Vad gör man med en patient som inte tar sin medicin? Hur förklarar man för anhöriga varför besökstiderna är begränsade? Det är dilemman som anställda på sjukhus ofta brottas med. På Karlskoga lasarett har de utrymme för att samtala om dessa frågor under etikronder.

Etikronder är ett möte på en eller två timmar för en grupp arbetskamrater på samma arbetsplats, då de kan lyfta etiska dilemman i mötet med patienterna på avdelningen. En person med utbildning för uppdraget leder och underlättar samtalet.

På Karlskoga lasarett har man använt sig av etikronder i snart tjugo år. Då var det filosofen och lektorn i hälsovetenskap Håkan Thorsén från Örebro universitet som utvecklade och ledde etikronderna, tillsammans med forskaren Mia Svantesson Sandberg. Numera är det sjukhusprästen Paul Henriksson som håller i dem, ibland tillsammans med en sjukhuskurator. Fyra tillfällen för grupper på sex till åtta personer är grundkonceptet.

– Etikronder är ett bra verktyg för att stödja arbetet med en god arbetsmiljö på sjukhus. Det finns få sammanhang i svenskt arbetsliv som innebär så många moraliskt svåra situationer, som på sjukhus. Det händer hela tiden saker som kan vara moraliskt pressande för de anställda, säger Paul Henriksson.

Pratar mer om etik i vardagen nu

Dialysmottagningen är en av de avdelningar som använt sig av etikronder i flera omgångar.

– Etikronderna har hjälpt oss i vårt arbete. Vi pratar mer om etiska frågor nu, säger sjuksköterskan Elisabet Löfgren, avdelningschef på dialysmottagningen.

På dialysmottagningen tar de emot patienter som får dialys för sina njurar. Dialys innebär att man renar blodet från slaggprodukter och vätska, när inte njurarna klarar att göra det. På Karlskoga lasaretts dialysavdelning ligger patienterna i stora salar, nedbäddade i sängar och kopplade till en maskin genom slangar.

Patienterna kommer flera gånger i veckan och ligger inne flera timmar åt gången. Dialys är en livsuppehållande behandling som ofta pågår i flera år. Det gör att personal och patienter kommer varandra närmare än på många andra sjukhusavdelningar – på gott och ont.

– Vi har dagliga etiska dilemman hos oss. Mycket handlar om hur långt vårt ansvar sträcker sig för patienterna. Det kan vara svårt att dra en gräns när man kommer så nära som vi gör, säger Elisabet Löfgren.

Hon ger exempel på vad det kan handla om.

– Det finns patienter som inte sköter sin hygien. Det finns patienter som vill avsluta sin behandling, och både de och vi vet ju att då dör de. En del dricker för mycket vätska, något man inte ska göra när man har problem med njurarna. Andra har också psykiatriska diagnoser. Det är dessutom vanligt att man tappar en del av sin kognitiva förmåga när njurarna fungerar sämre. Då får man svårt att planera och komma ihåg vad man ska göra.

– Etikronderna hjälper oss att hantera de här problemen. Personalen får hjälp att hantera när patienterna inte gör som man säger till dem, och de får hjälp att fundera över var gränsen går för vad vi ska hjälpa till med. Ibland kan det vara så att vi måste respektera det val som patienten gör, att inte sköta om sig.

Arbetar mer med bemötande

Kirurgavdelningen på Karlskoga lasarett har också använt sig av etikronder. Hit kommer bland annat patienter som ska genomgå en operation. Här finns också en egen korridor för den palliativa avdelningen, för patienter i livets slutskede. De dilemman som lyfts på kirurgavdelningens etikronder har oftast handlat om denna avdelning.

– Den palliativa avdelningen ställer stora krav på all personal, och etikronderna är ett av flera sätt att hantera det, säger sjuksköterskan Malin Andersson.

Patienterna på kirurgavdelningen har tidigare gett låga betyg i en nationell patientenkät om personalens bemötande och om delaktighet i vården. De anställda har också varit kritiska till den psykosociala arbetsmiljön i den årliga medarbetarenkäten.

När Malin Andersson såg resultaten från de här två undersökningarna, gick hon till sjukhusets verksamhetschef och bad att deras avdelning skulle få etikronder där alla i personalen måste vara med. Hon fick ja, och etikronderna genomfördes under hösten 2015.

Samtalen under ronderna kom att handla mycket om läkarnas och sjuksköterskornas olika syn på patienterna. Hur länge ska man ge livsuppehållande behandling till en döende patient? Hur mycket hänsyn ska man ta till de anhörigas önskemål? Ska patienten få all information om sin situation?

– Det är också en fråga om läkarnas olika syn på våra yrkesroller. Flera av läkarna på Karlskoga lasarett har utbildat sig i Östeuropa och Mellanöstern, där synen på samarbete mellan läkare och sjuksköterskor skiljer sig åt, säger Malin Andersson.
Det förekommer också kulturella olikheter i synen på vård i livets slutskede, menar Malin Andersson.

Etikronderna har gett resultat. Avdelningens personal arbetar mer med bemötande och information till både patienter och anhöriga nu.

– Ibland är det bara enkla medel som behövs. Bara en sådan sak som att det alltid ska finnas någon som säger hej och välkommen, när patienten kommer till avdelningen. Vi ser hur mycket patienterna uppskattar det. Vi anlitar också fler tolkar även för dialogen med de anhöriga. Det har skapat färre missförstånd och ökat förståelsen för att olika kulturer hanterar sjukdom och vård i livets slut på olika sätt.

Bra att läkarna var med

Det var bra att läkarna var med på etikronderna tycker Stig Olof Almgren, överläkare på kirurgavdelningen.

– Läkarna blir lätt en grupp som inte hör hemma på någon särskild avdelning eftersom de ofta byter arbetsuppgifter, avdelningar och ibland till och med sjukhus. Så det är lätt att de missar den här typen av diskussioner. För yngre kollegor kan det också vara första gången de kommer i kontakt med döende och död så konkret som här. De kan behöva lyfta det etiska perspektivet av den anledningen.

Inte bara etikronder

Etikronderna är en del av ett större arbete med etik på Karlskoga lasarett. Där ingår också:

  • En grundutbildning för alla nyanställda i form av halv dags föredrag om etik i vården
  • Etikcirklar där man lyfter allmänna etiska frågeställningar
  • Möjlighet för alla avdelningar att skaffa sig ett etiskt certifikat.

Det här krävs för att en avdelning ska få ett etiskt certifikat: 

  • Det ska finnas ett forum på enheten där man diskuterar etiska frågor
  • De anställda ska ha deltagit i Karlskoga lasaretts grundutbildning i etik
  • Etiska frågor skall diskuteras i årliga medarbetarsamtalen
  • Karlskoga lasaretts etiska värdegrund har brutits ner till en handlingsplan för det etiska arbetet på enheten
  • Avdelningen ska ha nått uppsatta mål för patienternas upplevelse av bemötande, information och delaktighet
  • Avdelningen ska ha nått mål för medarbetarnas upplevelse av etikarbetet på arbetsplatsen.

 

Läs mer om Mia Svantesson Sandbergs forskning om i artikeln Etikronder stöttar personalen i vården.

Utveckla ert lärandeklimat

Kollegor står och samtalar.Är ni öppna för varandras idéer och för att lära er nytt på jobbet? Ett öppet klimat och rutiner för att fånga upp förbättringsförslag ökar engagemanget.

Ta hjälp av Suntarbetslivs dialogstartare Forskning på 5: Alla kan bidra till lärande.

  • Se en kort film och läs lite om forskning
  • Prata om ert eget lärandeklimat, med stöd av frågor i dialogstartaren
  • Kom överens om hur ni vill jobba vidare

Text: Åsa Hammar