Helene Callert-Jakobsson och Victoria Caldenius på Södersjukhuset i Stockholm visar hur man tillsammans ändrar läget för en patient.

Foto: Jan Vejstad

Ryggombud visar hur man kan flytta utan att skada sig

Vårdare snedbelastar ofta sina ryggar. Kotorna utsätts då för höga tryck. Trycket kan motsvara en tyngd på flera hundra kilo. På Södersjukhuset i Stockholm utbildar de ryggombud för att förebygga skador.

Redan från tidig morgon är det full aktivitet på Södersjukhuset. På bottenvåningen nära röntgenavdelningen finns Hälsoteamet. Hit söker sig personal som vill stärka sina ryggar och förbättra sin kondition. De sitter vid roddapparater och stånkar vid motionscyklar.

Längst in i ett angränsande rum väntar sjukgymnasten och ergonomen Helene Callert Jakobsson och legitimerade sjukgymnasten Victoria Caldenius. Helene utbildar ryggombud på sjukhuset och Victoria träffar ryggombuden på vårdavdelningarna. De arbetar dagligen med patientförflyttningar.

– Ryggombudens uppgift är att föregå med gott exempel och göra förflyttningar av patienter så skonsam som möjligt, säger Helene Callert Jakobsson. De ska också påminna arbetskamraterna, särskilt nyanställda om att använda bra arbetsteknik och hjälpmedel.

Anna Brandt är ryggombud på ortopedavdelning 24 och mycket nöjd med den kunskap hon fått.

– Jag hade en visning för mest nyanställda och några ur personalgruppen . Där gav jag förflyttningstips och hur vi ska använda hjälpmedel i specifika situationer. Själv fick jag ingen sådan genomgång på avdelningen när jag var nyanställd och det har jag saknat, säger Anna Brandt.

Att utbildningen är viktig är lätt att förstå eftersom belastningsskador är den vanligaste anledningen till anmälningar om arbetsskador och arbetssjukdomar bland vårdpersonal. Totalt utgör belastningsskadorna en fjärdedel av alla arbetsolyckor med sjukfrånvaro enligt Arbetsmiljöverket.

Föregå med gott exempel och förflytta patienter så skonsamt som möjligt

Patienter behöver röra sig mer

– Jag har en känsla av att patienter är sjukare när de kommer till sjukhuset nu än för tio, femton år sedan. De har svårare att röra sig självständigt. Det gäller inte minst hjärtpatienter som jag jobbar med, säger Victoria Caldenius.

Det finns risk för att patienter ofta blir inaktiva i onödan när de är inlagda på sjukhus. Egentligen behöver de röra sig mer för bästa tillfrisknande.

– När omvårdnadspersonalen känner sig säkra på sin arbetsteknik hjälper de patienterna att vara mer aktiva, vilket kan minska risken för trycksår och lunginflammationer, säger Helene Callert Jakobsson.

Glidmattor och vridplattor

Tidigare ansåg många vårdanställda att det hedervärt att förflytta patienten själv. De flesta belastningsskador uppkommer då förflyttningen är blir för tung eller görs felaktigt, eller något oväntat plötsligt händer. Numer tycker de flesta att det är viktigt att ta hjälp av någon arbetskamrat och använda hjälpmedel.

– Vi jobbar för att underlätta och förbereda personalen för att även förflytta överviktiga patienter. Den docka vi tränar på väger etthundrafemtio kilo. Nu har vi byggt upp ett förråd med hjälpmedel för dessa patienter, säger Helene Callert Jakobsson.

Som stöd vid förflyttning finns många tekniska hjälpmedel. Draglakan, gångbälten, vridplattor och glidmattor.

Förflyttning av patienter i trånga utrymmen är särskilt svåra. Det gäller att få in naturliga rörelsemönster och hämta kraften från benen. Att skapa naturliga rörelsemönster är ofta något som tar tid och kräver träning.

– Arbetar man i ytterlägen hela tiden så uppstår större risker för skador. Likaså om man gör lite för tunga saker hela tiden, säger Victoria Caldenius.

Helene Callert Jakobsson inflikar:

– Problemet är att vi inte alltid har tid att förbereda oss, och ibland finns inte hjälpmedlen till hands.

Ryggombudet Anna Brandt upplever också att tiden är knapp och att det tar tid att förändra arbetssätt. Men hon smyger in ergonomibudskapen i det dagliga arbetet med sina arbetskamrater.

Upp och ner för ryggombuden

Ryggombud har funnits länge, men det har gått upp och ner under åren. Rygghälsovården började sin verksamhet under det tidiga åttiotalet. Geriatriken var grunden för verksamheten. I Stockholm fanns Gertrud Roxendal som var ledstjärna och inspirationskälla till de metoder som används idag. På andra håll fanns entusiaster, som kampsportsinstruktören och Jiujisuläraren Kurt Durewall. I Karlskoga fanns Marianne Eld och i Sundsvall Christina Östman.

Under privatiseringsvågen under slutet av åttiotalet gjordes en hel del omorganisationer. Tjänster drogs in eller gjordes om. Antalet ryggombud minskade, men behovet av kunskap om lyft och förflyttningsteknik kvarstod.

– I Sverige hade vi tagit fram modeller som är användbara och i början på nittiotalet översattes pedagogiskt material till engelska. Ryggombudens verksamhet väckte också intresse i Tyskland och 1992 gjordes en instruktionsfilm, berättar Helene Callert Jakobsson.

När Arbetsmiljöverket reviderade föreskriften om belastningsergonomi 1998 och 2004 genomförde verket inspektioner med inriktning på riskbedömningar vid patientförflyttning. Utbildningen av ryggombud tog då fart igen.

Åsa Palm är huvudskyddsombud på Södersjukhuset och har följt utvecklingen.

– Naturligtvis är det bra att vi har ryggombud, säger hon. Det som oroar mig är den knappa tid som ryggombuden har för att lära och visa sina arbetskamrater.

– Vi vill också diskutera längden på ryggombudens utbildning, som vi tycker är för kort.

Idag finns det drygt femtio ryggombud på Södersjukhuset. På vårdavdelningar är det mycket som man ska lära in och utveckla och utbildningar konkurrerar om uppmärksamheten. Det kan vara allt från kunskap om nya mediciner till förändring av dataregistrering. Men allt handlar om prioriteringar. Det är ytterst en chefsfråga, avslutar Helene Callert Jakobsson.

Text: Jan Vejstad, 05 mars 2014

Senaste artiklar

Arbetsmiljöutbildningen – 3 sätt att gå vidare

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning används för fullt i kommun- och regionsektorn över hela landet. Många organisationer har nu nått de flesta chefer och skyddsombud. Men det kommer ju nya chefer, och nya…

Så förbättrar ni ert arbetsklimat

Nu lanserar Suntarbetsliv OSA-utbildningen. Med den som grund kan ni bättre mota ohälsa orsakad av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. – Vi hoppas att man får inspiration och vilja att…

Följ med Suntarbetslivs resursteam till Gnesta

Hur kan man skapa ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete? Och hur gör man för att ringa in vilka områden som behöver utvecklas? Det kan Suntarbetslivs resursteam hjälpa till med.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?