På Grevåkerskolan i Strömsund håller man nu arbetsplatsträffar på ett nytt sätt. Träffarna spelar en viktig roll i det hälsofrämjande förändringsarbete som pågår i kommunen. Delaktighet är ett av nyckelorden.
– Sån här tid för samtal har vi inte haft förut. Det är väldigt bra att vi som jobbar nära varandra i vardagen kan sitta här och diskutera frågor som är viktiga för oss.
Det säger Camilla B. Odelberg, lågstadielärare på Grevåkerskolan i Hammerdal, några mil från Strömsund.
Den här eftermiddagen (11 mars 2020) är det arbetsplatsträff, APT, i musik- och bildsalen. Väggarna pryds av elevbilder i olika tekniker. Bakom rektor Anna Albertsson står ett jättekeyboard på högkant. Strax intill: ett turkosblått trumset.
Runt det stora hästskoformade bordet sitter ett tjugotal pedagoger från arbetslagen F-3, 4-6 och 7-9. Biträdande rektor Staffan Moberg slår sig ner på kanten, granne med diskbänken för penseltvätt.
Hälsofrämjande projekt
Skolledningen och medarbetarna på Grevåkerskolan jobbar för att ge arbetsplatsträffarna en hälsofrämjande profil. Det är ett led i kommunens utvecklingsprojekt Kasam 2.0. Kasam står för ”känsla av sammanhang”.
Hittills har skolpersonalen gått den första av tre workshoppar som alla anställda ska delta i. Den handlade om vad ”en god arbetsmiljö” egentligen innebär.
Projektet drog igång hösten 2019. Målet är att arbeta fram modeller för hälsofrämjande APT:er och utvecklingssamtal. De i sin tur är tänkta att leda till bättre arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro.
Ett viktigt inslag är att lyfta fram det som fungerar bra på arbetsplatsen – friskfaktorerna – och inte bara titta på risker och problemområden. (Läs mer i faktarutan och i artikeln En känsla av sammanhang i Strömsund)
Mingel med beröm
Den här arbetsplatsträffen inleds med en runda, där alla arbetslag ger en kort bild av nuläget. Vad är på gång just nu? Något särskilt som kräver våra krafter? Vilka glädjeämnen finns?
Jag är glad att du är tillbaka.
– Signalera om något inte är hanterbart, säger Anna Albertsson efter varje rapport.
Efter rundan ber hon alla att resa sig, mingla och säga positiva saker till varandra.
Stämningen är lite tvekande och fnissig. Men snart hörs repliker som ”Jag är glad att du är tillbaka.” ”Fint att du tagit över idrottslektionerna.” ”Du är bra på tigrinja.” ”Jag gillar att höra ditt skratt.” ”Snygg tröja.”
Det kändes bra, konstaterar deltagarna efteråt.
I inledningen av Kasam-projektet undersökte kommunen den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatserna. De har sedan fått fördjupa sig i sina egna resultat.
Lärare och ledning på Grevåkersskolan har gemensamt ringat in olika utvecklingsområden, beskriver Anna Albertsson. Samtidigt ska de lyfta fram det som fungerar bra på skolan, så att det kan fortleva.
– Vi ska till exempel bli bättre på uppmuntran. Och bättre på att säga vad vi tycker.
Strukturerade samtal
Nu blir det gruppsamtal, och idag har lärarna prioriterat:
- Arbetsbelastning/återhämtning,
- möjlighet till stöd från arbetskamrater/ledning,
- känslan då man kommer till jobbet.
I ett grupprum samlas F-3-lärarna Camilla B. Odelberg, Laila Sandqvist, Anneli Pålsson och Lotta Wilhelmsson samt specialläraren Maria Roos. I andra utrymmen sitter andra smågrupper och pratar om samma frågor.
Samtalet följer en tydlig modell: var och en reflekterar enskilt en stund och skriver ner sina tankar. Sedan följer en halvtimmes samtal.
Idag handlar F-3-lärarnas samtal bland annat om schemaläggning. Fler gemensamma raster skulle ge bättre möjlighet till samarbete, avlastning och återhämtning, menar de. De har 15 minuter mötestid ihop i början av arbetsdagen, vilket alla uppskattar. Sedan finns det sällan tid att prata med kollegor.
De sammanställer sina förslag och mejlar till cheferna.
Klimatet upplever de som öppet och prestigelöst. Det är lätt att be om hjälp och känns oftast bra att komma till jobbet på morgonen.
Grund för förändring
Laila Sandqvist tror att den nya modellen ger goda förutsättningar för förändring.
– Det är bra att vi lyfter frågor i en diskussion som kan leda fram till något. Annars är det lätt att man går och smågnäller. Det är viktigt att slå vakt om det som är bra, säger hon.
När alla återsamlas blir det information bland annat om kommande studiedagar och ombyggnadsplaner. Sedan en diskussion om skolans förberedelser med anledning av coronaviruset. Hur kan vi gå över till distansundervisning om det skulle behövas? Slutligen ber Anna Albertsson om förslag på frågor till kommande APT. Vad ska vi diskutera lite djupare nästa gång?
Ord som genus, övergångar, gemensamt tänkande, respekt i klassrummen och mentorskap poppar upp på vita duken, allteftersom medarbetarna skriver på sina datorer.
Arbetsplatsträffar behöver handla om rätt frågor för att kännas meningsfulla.
– Arbetsplatsträffar behöver handla om rätt frågor för att kännas meningsfulla, säger Anna Albertsson. Alla ska vara delaktiga.
Hon räknar med att det hälsofrämjande förhållningssättet har kommit för att stanna.
Läs mer om projektet Kasam 2.0 i artikeln En känsla av sammanhang i Strömsund.